De närmaste 15 åren väntas befolkningen i Västra Götaland växa med närmare 300 000 invånare. De flesta av dem är barn och personer över 80 år, åldersgrupper som behöver mer vård än andra.
– En mindre andel personer i arbetsför ålder ska ge vård och omsorg till fler. För att klara det måste vi jobba annorlunda, säger Jan Eriksson, som från och med idag ska leda förändringsarbetet.
Västra Götalandsregionen (VGR) brottas, liksom andra landsting och regioner, med problem att bemanna vården. Därtill ska medarbetarna nu bereda sig på stora förändringar. Det handlar både om konkreta förändrade arbetsuppgifter, organisering av arbetet och kulturen på arbetsplatsen.
– Någon annan lösning finns inte om vi ska klara det som ligger framför oss, säger Jan Eriksson.
Öka sjukvård i hemmet
Beslutet om att ställa om sjukvården togs i bred politiskt enighet i maj 2017. I och med Jan Erikssons tillträde förväntas arbetet ta ordentlig fart. Han börjar med att forma ett programkontor som ska knyta ihop och stötta de fyra omställningsområdena och alla delprojekt. Det finns en politiskt beslutad handlingsplan och 350 miljoner kronor i VGR:s budget för 2018 till åtgärder som stödjer arbetet.
Genom att bygga ut den nära vården ska behovet av sjukhusvård minska och sjukhusen få bättre utrymme för specialiserad vård och viss planerad vård som invånarna behöver mer sällan.
– Ett led i att stärka den nära vården är att öka sjukvård i hemmet. Det innebär att personal med olika kompetenser, oavsett arbetsgivare, kommer hem och hjälps åt att ge vård och omsorg i bostaden. Då behöver patienter med stora vårdbehov inte ta sig till sjukhus och bli inlagda lika ofta.
Koncentrera viss vård
Patienterna ska inte, som idag, själva behöva ta ansvar för att hålla ihop sin egen vård. Istället ska någon inom den nära vården (med primärvården som bas) ha ett samordningsansvar och underlätta vardagen för den sjuke.
Den medicintekniska utvecklingen och digitaliseringen ger också nya möjligheter. Människor utför allt fler tjänster digitalt och förväntar sig att även kunna möta hälso- och sjukvården via sin mobiltelefon eller dator. Läs mer om digitala vårdmöten här
Till specialistvård man behöver mer sällan kan det däremot bli längre att resa.
– Sjukhus utan akutmottagningar kommer att få tydligare ansvarsområden. Genom att koncentrera viss vård kan sjukhusen nå högre kvalitet än idag. Ju fler behandlingar och ingrepp man utför inom ett visst område desto skickligare blir alla i teamet, säger Jan Eriksson.
Inga riktade sparkrav
Förändringarna kommer att ske successivt och bedöms vara genomförda senast 2025. Flera av idéerna och ambitionerna har funnits länge utan att få tillräckligt genomslag. Men nu finns förutsättningarna att lyckas anser Jan Eriksson.
– En utmaning som motiverar är ju att vi får större problem om vi inte gör någonting, vi måste arbeta på nya sätt för att klara kompetensförsörjning och ekonomi. Nu finns det också många stora utredningar och nationella initiativ som stödjer det vi ska göra. Och vi har politisk enighet och inga riktade sparkrav kopplade till arbetet. Tvärt om så satsar VGR pengar för att stötta arbetet.
Så ska du som patient och invånare märka förändringen:
- Vården blir lättare att hitta och att komma i kontakt med
- Den vård du behöver ofta ska finnas i nära dig.
- För vård som behövs mer sällan kan du behöva åka lite längre
- Det ska bli möjligt att i högre grad använda digitala tjänster
- Som patient ska du inte behöva känna av organisatoriska gränser
Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se
Om Jan Eriksson:
- Programchef för omställningen av sjukvården i VGR från 1 februari 2018.
- Civilekonom.
- Bor i Halmstad och ska nu veckopendla till Göteborg.
- 17 år som förvaltnings- och sjukhuschef.
- Varit chef för tre universitetssjukhus bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset som han lämnade 2012. Har närmast arbetat som senior strateg i Västerbottens läns landsting.
Kommentarer är stängda.