Kostnaderna för de dyraste läkemedlen ökar snabbt i Västra Götalandsregionen (VGR). Vissa läkemedel kostar upp till fem miljoner kronor per patient och år.
– Det är positivt att forskningen gör framsteg och att vi får fler effektiva läkemedel, men det är också ett dilemma, säger Jan Kilhamn, läkemedelschef i VGR.
Det stora dilemmat är förstås vad priset för en människas livskvalitet får kosta, samtidigt som kostnaden måste tas någon annanstans i vården. Att det överhuvudtaget behöver göras prioriteringar där liv ställs mot andra liv. Det handlar också om läkemedelsbolagens roll och om bräckliga eller ofullständiga forskningsresultat.
En grupp läkemedel som ökar är så kallade särläkemedel för sällsynta sjukdomar, inte sällan med prislappar på mellan tre och fem miljoner kronor per patient och år.
Jämlik vård i hela landet
I VGR finns ett program- och prioriteringsråd (PPR) som föreslår vilka nya läkemedel som ska introduceras i VGR. Rådet gör en samlad bedömning utifrån de kliniska studiernas resultat, budget och etiska principer. PPR använder sig också av rekommendationer från det nationella rådet för nya terapier (NT-rådet).
NT-rådet arbetar för jämlik vård i hela landet. En av uppgifterna är att ge rekommendationer till alla landsting och regioner om prioriteringar av nya läkemedel.
Ingen går emot läkemedelsbolagen
Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik och etisk rådgivare i NT-rådet. Det är hans uppgift att se till att prioriteringarna styrs av de etiska principerna. Länk: Så görs prioriteringar i vården.
– Det är en utmaning att säga nej på grund av en orimlig kostnad, när det finns ett läkemedel som är ganska effektivt. Men om vi accepterar den här typen av priser, kommer det att drabba någon annanstans. I förlängningen kan det handla om operationer som måste ställas in eller sjuksköterskor som inte kan anställas. Vi måste också ha en möjlighet att kunna förhandla med läkemedelsbolagen, säger han.
Lars Sandman tycker att läkemedelsbolagen kommer undan lite för enkelt när massmedier rapporterar om enskilda fall av svårt sjuka patienter som blivit nekade dyra läkemedel.
– Varken massmedia eller läkarkåren tar på sig rollen att gå emot läkemedelsbolagen. Det är absurt att det är landstingen eller vi i NT-rådet som blir de onda. Det är inte av elakhet vi säger nej, utan för att det ska vara så rättvist som möjligt.
Så görs en prioritering
För att kunna göra prioriteringar av läkemedel görs först en så kallad hälsoekonomisk värdering. Det betyder att man jämför det nya läkemedlets effekt med andra tillgängliga behandlingar som redan finns och räknar ut hur stor kostnaden är för den extra hälsa och livskvalitet patienten skulle få med den nya behandlingen. Vid svårare tillstånd får det kosta mera.
Lars Lööf, professor och överläkare i invärtesmedicin ingår i NT-rådet. Han är positiv till utveckling av nya, lovande behandlingar men också kritisk till läkemedelsbolagens marknadsföring.
– Läkemedelsbolagen är väldigt duktiga på att lansera nya produkter långt innan de ens godkänts på marknaden, säger Lars Lööf.
Påverkar säkerheten
När ett läkemedel godkänns för marknadsföring av Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA), har det inte heller alltid prövats tillräckligt för att värdera läkemedlets verkliga nytta, enligt Lars Lööf.
– EMA väger fördelar mot nackdelar, men gör inga hälsoekonomiska analyser. Vid sällsynta sjukdomar där få patienter har sjukdomen är det svårt att göra kliniska prövningar i full utsträckning och det påverkar säkerheten i forskningsresultaten. Man borde därför bygga upp bättre förutsättningar än i dag att samla in kunskap om nya läkemedels verkliga nytta när de används i sjukvården efter EMA:s beslut om marknadsgodkännande, säger Lars Lööf.
Hopp som tänds och släcks
Att vara en av dem som släcker en strimma hopp hos svårt sjuka patienter är förstås en svår utmaning. Lars Lööf har många gånger stått öga mot öga med förtvivlade föräldrar med uppdraget att förklara varför deras barn inte kan få en ny medicin som verkar hoppfull.
– Jag kan förstå det hopp som tänds och släcks. Det är svårt att prata om prioriteringar med förtvivlade människor. NT-rådets bedömningar av ett nytt läkemedel grundas på analyser gjorda på gruppnivå där både effekter och kostnader vägs in, säger Lars Lööf.
När NT-rådet säger nej
Ibland kanske forskningsunderlaget är bristfälligt eller priset för högt. Då kan det bli så att NT-rådet ger en rekommendation till Västra Götalandsregionen och andra landsting att avvakta med att ge ett nytt läkemedel. Kanske kan priset förhandlas ner, eller så vill man vänta in fler forskningsresultat. NT-rådets förhoppning är att deras råd följs, för att vården ska bli jämlik, men det råder inget förbud för den enskilda kliniken att använda nya läkemedel. I så fall hamnar kostnaden på klinikens egen budget.
Seminarium för politiker
Under onsdagen träffas Västra Götalandsregionens politiker till ett särskilt prioriteringsseminarium för att bland annat diskutera de svåra val vården står inför när det gäller att prioritera vilka som ska få del av nya behandlingar.
Utredning om prissättning av läkemedel
Just nu pågår på uppdrag av regeringen en utredning om prissättning av läkemedel. Utgångspunkten är att samhällets resurser är begränsade och att den hälsovinst som uppstår av nya behandlingar behöver ställas mot den situation som uppstår om någon annan vård trängs undan.
Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se
Läs också:
Så görs prioriteringar i vården
Fakta om kostnader för läkemedel
- Enbart i Västra Götaland kostade läkemedlen ungefär 4,5 miljarder förra året. Det är cirka 12 procent av den totala budgeten för hälso- och sjukvård.
- En anledning till de höga priserna är att utvecklingskostnaderna för särläkemedel är lika höga som för andra, bredare läkemedel. När kostnaden slås ut på en liten grupp patienter, leder det till höga kostnader per patient. Kostnaderna för särläkemedel är en begränsad del av hela läkemedelsnotan, cirka 3–4 procent, men har samtidigt en hög årlig ökningstakt som uppskattas till cirka 15 procent.
Kommentarer är stängda.