Patienter med depression återhämtar sig snabbare om de får en vårdsamordnare på vårdcentralen. Det visar ny forskning.
– När man mår dåligt har man inte kraft att strida för sig själv. Då känns det tryggt med någon som ser ens behov och för ens talan i vården, säger Annelie Andersson, vårdsamordnare.
I dag finns vårdsamordnare på hälften av Närhälsans vårdcentraler. Anneli Andersson, Torpavallens vårdcentral i Göteborg är en av dem.
– Som vårdsamordnare står jag för tillgänglighet och kontinuitet för de patienter som lider av lätt till medelsvår depression eller ångest, säger Anneli Andersson som är sjuksköterska i grunden och nu kompletterar med universitetskursen vårdsamordnare psykisk ohälsa.
Ringa eller SMS:a direkt
Patienterna kan ringa eller sms:a direkt till Anneli. Eftersom de har etablerat en kontakt känner hon till deras sjukdomshistoria och vet vilken behandling de får.
– Det skapar en trygghet att jag ser dem och visar att jag bryr mig om dem.
Psykisk ohälsa har länge varit en tuff nöt att knäcka för primärvården. Ett problem har varit att få kontinuitet i vården för dessa patienter, som efter ett första läkarbesök kan få vänta i månader på psykologhjälp. Förutom långa väntetider finns det patienter som varken vill eller behöver gå i terapi. De behöver en annan sorts stöd. Studiens syfte var därför att ta fram en välfungerande metod för att arbeta med psykisk ohälsa inom primärvården. Vårdsamordnare kan följa upp det inledande läkarbesöket med stödsamtal.
Vårdsamordnaren följer patienterna
– Våra läkare har inte alltid möjlighet att ha en tät uppföljning som de hade önskat, därför underlättas deras arbete mycket av att Anneli följer upp patienterna, säger Lotta Rinné-Ljungkvist som är verksamhetschef.
De första veckorna av en läkemedelsbehandling kan patienten få en dipp i sitt psykiska mående. Det kan ta tid innan läkaren funnit rätt medicin och nivå på doseringen. Det är under den här viktiga insättningsfasen, som vårdsamordnaren följer patienterna.
Anneli ringer upp patienten för ett första besök då de tillsammans gör en vårdplan. Sedan planeras uppföljande telefonsamtal efter en, två, fyra, sex och åtta veckor. Efter 12 veckor har de ett avslutande möte. Anneli använder skattningsskalor vid varje samtal, som tydliggör för patient och vårdpersonal om det går åt rätt håll.
Stöttar i vardagen
–Jag ger ingen terapi utan stöttar patienten i vardagen med frågor som om man fått i sig mat, hur det går med medicineringen, om man varit utanför dörren och så vidare, säger Anneli.
”Jag kände en sådan ångest, men det lättade bara jag fick höra din röst” och ”Det här har jag inte kunnat tala om med mina anhöriga, de skulle bara bli oroliga då” är två av kommentarerna som Anneli har fått från patienter.
Studien visade mycket goda resultat, något Anneli Andersson och Lotta Rinné-Ljungkvist kan bekräfta.
– Det viktigaste verkar vara att det är en kontaktperson på vårdcentralen, säger Lotta.
Under våren väntas hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) ge besked om vårdsamordnare vid psykisk ohälsa ska bli en permanent verksamhet.
– Då kommer samtliga av regionens 200 vårdcentraler att erbjudas den här möjligheten, säger regionutvecklare Christina Möller vid Närhälsans chefläkaravdelning.
Text: Anna Rehnberg
vgrfokus@vgregion.se
Fakta om studien:
Studien utfördes av enheten för allmänmedicin vid Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionens primärvård 2014 – 2017. Studien omfattade 400 patienter med mild till medelsvår depression. Nitton vårdcentraler i VGR och fyra i region Dalarna införde en vårdsamordnare. Vid en jämförelse med vårdcentraler som arbetade traditionellt gav vårdsamordnaren ett klart bättre resultat med ökad vårdkvalité och patienter som tillfrisknade snabbare och även återgick i arbete tidigare.
Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsstyrelse (HSS) finansierade studien. Västra Götalandsregionen har infört vårdsamordnare på ett hundratal av Närhälsans vårdcentraler. På Torpavallens vårdcentral införde man vårdsamordnare i maj 2015.