En bebisfot
Foto: Marie Ullnert

Det är inte den som skriker högst eller pratar bäst för sig som ska få den bästa vården. Därför finns det etiska regler som styr hur prioriteringar ska göras när resurserna är begränsade.

Reglerna kallas ”den etiska plattformen” och grundar sig på tre principer. Människovärdesprincipen, behovs- eller solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Riksdagen beslutade om principerna 1997.

Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik och medlem av det nationella rådet för nya terapier (NT-rådet). Hans uppgift i rådet är att hjälpa till att tolka den etiska plattformen. Rådet ger bland annat rekommendationer om nya, dyra läkemedel till Västra Götalandsregionen och andra landsting. Länk: Läkemedel allt dyrare – vad är ett människoliv värt?

Gemensam etisk plattform

Att det överhuvudtaget behövs prioriteringar beror på att behoven är större än resurserna. Ibland blir patienter upprörda för att de inte får den vård de vill ha. Därför är det viktigt att prioriteringarna blir rättvisa och bygger på en gemensam etisk plattform.

– Om det inte vore de etiska principerna som styrde, skulle risken vara större att till exempel den som skriker högst eller den som kan prata bäst för sig får den bästa vården, säger Lars Sandman.

De tre etiska principerna i korthet:

Människovärdesprincipen

Alla har samma rätt och lika värde. Det betyder att alla människor har samma rätt till vård oavsett ålder, kön, inkomst, etnicitet, social ställning, religion, sexualitet, och så vidare. Det betyder till exempel att vården inte får göra skillnad på en 85-åring och en 15-åring eller en renlevnadsmänniska och en storrökare.

Behovs- eller solidaritetsprincipen

Vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov, alltså patienter med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Särskilt svaga grupper ska uppmärksammas. Det kan vara barn, åldersdementa, förvirrade och gravt psykiskt störda. som bedöms på samma villkor som starka grupper.

Kostnadseffektivitetsprincipen

Sjukvården ska utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Denna princip är underordnad de två föregående principerna. Det betyder att svåra sjukdomar ska prioriteras framför lindrigare åkommor, även om det blir dyrare. Men det bör vara en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och livskvalitet.

Här kan du se en film där Lars Sandman förklarar de tre etiska principerna.

Nytt etiskt råd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lars Sandman (se artikel ovan) blir det nya rådets förste ordförande. Rådet blir ett forum för att diskutera svåra etiska frågor som uppstår i det kliniska arbetet, men också övergripande frågor kring läkemedelskostnader, ny forskning och nya behandlingsmetoder, samt vilka konsekvenser det kan få för den personliga integriteten och patientsäkerheten.

– Ibland hamnar man i dilemman och svåra avvägningar. Då blir det rådets uppgift att ge vägledning i frågor som rör allt från läkemedelskostnader till nya behandlingar, säger Lars Sandman.

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se