Mobilsurfande på rasterna kan få negativa effekter på studieresultaten. Medan klok användning av digitala läromedel kan göra det lättare att lära. Skolans stora utmaning är nu att att få eleverna att klara studierna i krocken mellan traditionellt och digitalt.
Skärmtid har blivit ett begrepp bland föräldrar och i medier. Vi kan läsa om allt ifrån onda nackar till skärmberoende och i tv-soffor har det debatterats huruvida digitala verktyg skadar barns kognitiva utveckling. Om skärmtiden är bra eller dålig handlar förstås om vilket innehåll barnen exponeras för, och om det är aktiv inlärning eller ren förströelse.
Rejäl utmaning för lärarna
Västra Götalandsregionen (VGR) deltar i samarbetsprojektet ”Kraftsamling fullföljda studier” som ska få fler elever att klara grundskolan. VGR har lyft frågan om hur barns skärmtid påverkar studieresultaten men tillräckliga forskningsresultat saknas på området. Därför har VGRfokus tagit reda på hur några lärare i Göteborg upplever situationen.
Programmering och digital källkritik är snart ett stående inslag i elevernas vardag. Läroplanen för den svenska skolan har uppdaterats för att anpassas till digitaliseringen. Allt det nya är en rejäl utmaning för lärarna på Sannaskolan i Göteborg som precis påbörjat en webbutbildning som Skolverket arrangerar.
– Vi ska ju hantera det, det ska appliceras på barnen på det sätt de lär sig bäst på, säger Linnea Denti, lärare i en förskoleklass på Sannaskolan.
Får inte gå ut på internet
I förskoleklassen finns fem Ipads på 25 elever. Barnen får inte gå ut på Internet utan får enbart använda pedagogiska appar. Barnen lyssnar till ljud, som inte är språkljud, identifierar ord som rimmar, utforskar och analyserar första- och sista ljud i ord samt bygger ord.
Linnea Denti tycker inte att förskolebarnen får för mycket skärmtid i klassrummet.
– I början av terminen var det kö för att få jobba med Ipads, nu är det knappt någon som frågar efter dem.
Lekar på skolgården
– Det är så mycket vi gör i förskoleklassen som inte går att digitalisera, som att lära sig vara i grupp, hålla sig till strukturer och regler, sitta i en ring och gå på led. När barnen använder lärplattor sitter de två och två, får träna på att samarbeta, vänta på sin tur och dela med sig. De löser korsord och räknar. Totalt handlar det om max 45 minuter innan lunch som barnen jobbar med lärplattor, sedan blir det lekar och full fart på skolgården, berättar hon.
Digital uppföljning
Jenny Nyass är lärare i svenska och engelska på Internationella skolan i Göteborg och använder datorer i undervisningen.
– Digital undervisning innebär att jag kan följa upp varje elev individuellt i realtid, och gå in och stötta när det behövs. Alla elever samlar sina arbeten i en mapp på Google classroom och jag kan lätt skapa mig en uppfattning om hur eleven utvecklas i ämnet, säger hon.
På skolan jobbar en del lärare med traditionell undervisning med böcker istället för datorer. Den pedagog som väljer att jobba digitalt får ofta skapa eget undervisningsmaterial, men det finns mycket att hämta, som har både kvalitet och innovationskraft.
Mobilerna gör skada
Jenny Nyass gillar att skapa eget material för sin undervisning, och menar att elever som har svårt att hänga med gynnas av att jobba digitalt då det blir mer individanpassat. Men de digitala läromedlen kan också vara en utmaning för exempelvis elever med dyslexi. Det kan vara svårt att orientera sig i ett digitalt läromedel för den som inte klarar av strukturer. Då kan boken underlätta inlärningen, genom att skapa avgränsning och tydlighet.
Däremot är det ett bekymmer med elevernas egna mobiler. Särskilt på rasterna, då många elever inte interagerar med varandra, och inte lär sig svenska.
Jenny Nyass menar att mobiltelefonerna gör mest skada på rasterna, eftersom social interaktion och rörelse hämmas. Dessutom saknar många elever orientering om sitt sammanhang, världen vi lever i och vad ett vuxenliv kan innebära då de interagerar mer med sociala medier än med vuxenvärlden.
Korvstoppning
Hur kommer det sig att fler har svårt att klara skolan idag, är det för mycket skärmtid på fritiden och annat som eleverna hellre gör än att plugga?
– En elev i nian ska inhämta lika mycket kunskapsstoff idag, som tidigare krävdes av en elev i gymnasiets tredje år. Det är korvstoppning, säger Jenny Nyass med eftertryck. Om man inte kan sätta sina kunskaper i ett sammanhang, så kan man inte lyckas i skolan.
Jenny efterlyser mer taltid med barnen, att fler föräldrar för samtal med sina barn som tränar dem att reflektera, förstå sin samtid och samhället vi lever i.
Hjälpta av digitala läromedel
– En elev som jobbat intensivt i SO:n om Sveriges politiska system och välfärdsfrågor i flera veckor, frågade mig vad det där ordet samhälle betyder, som de pratade om på lektionerna. Hon hade inte förstått sammanhanget i undervisningen.
– Vi får inte tro att det här med digitalisering i skolan är allena saliggörande, konstaterar rektor Britt-Marie Almer på Sannaskolan. Digitala verktyg kan vara fantastiska hjälpmedel och jag har själv sett hur elever med inlärningssvårigheter blir hjälpta av digitala läromedel. Vad som skapar en bra inlärningsmiljö beror på många olika faktorer, och digitalisering kan vara en bidragande del. Däremot är elevernas egna mobiltelefoner inte välkomna i skolan.
Britt Marie Almer beskriver hur Sannaskolan aktivt tagit ställning mot mobiltelefoner på lektionstid och på fritids.
– Elever som stirrar på sin mobiltelefon får inte träna på att socialisera och prata med kamrater, precis som vi gör nu, säger hon.
Text: Josefina Bodin
vgrfokus@vgregion.se
Fakta:
Kraftsamling fullföljda studier är namnet på det samarbete mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna och andra aktörer, som handlar om hur vi ska få våra elever att gå ut skolan med godkända betyg.
Kommentarer är stängda.