Volontärsamordnare Josephine Kollén och volontär Fanny Skåreby märker tydligt att klimatet i samhället blivit hårdare speciellt för unga tjejer. Foto: Anna Rehnberg
Volontärsamordnare Josephine Kollén och volontär Fanny Skåreby, Tjejjouren Väst, märker tydligt att klimatet i samhället blivit hårdare speciellt för unga tjejer. Foto: Anna Rehnberg

Samtal om självmordstankar, övergrepp, självskadebeteende och destruktiva relationer. Behovet av stöd till unga tjejer är större än någonsin. Nu belönas Tjejjouren Väst med Västra Götalandsregionens Människorättsstipendium.

Förra året kom det in 1700 samtal till Tjejjouren Väst. Från 2016 till 2017 ökade samtalen  med 60 procent. En ökning som inte bara beror på att allt fler tjejer känner till hemsidan där de med ett enkelt klick kan komma i kontakt och chatta med en utbildad volontär. Nej, samhället har också förändrats och blivit mörkare, menar Josephine Kollén, 26, volontärsamordnare på Tjejjouren Väst.

Fler blir sjuka

– Ökningen stämmer överens med hur det ser ut i statistiken, som visar att fler unga tjejer blir sjuka av utmattningssyndrom och att det skrivs ut mer psykofarmaka. Våra samtal har blivit svårare och handlar allt oftare om psykisk ohälsa och sexuella övergrepp. Bakom ligger också ofta starka normer för hur tjejer förväntas vara, säger Josephine.

– Därför är det extra fint att vi blir uppmärksammade för vårt arbete för mänskliga rättigheter. Det är just det som rätten att ha ett värdigt liv och rätten att bli lyssnad på handlar om, säger Josephine Kollén, volontärsamordnare på Tjejjouren Väst.

Trettiotal volontärer

Till Tjejjouren Väst kan tjejer vända sig med frågor eller problem, på mejl eller chatt. Chatten är öppen två kvällar i veckan (se nedan). Då sitter ett trettiotal volontärer på plats redo för samtal. Ett typiskt chattsamtal varar i en timme och kan handla om allt från livshotande situationer med självmordstankar till hur svårt det kan vara att som ung tjej idag leva upp till alla krav som ställs på allt från utseende till skolprestationer.

Det viktigaste budskapet till alla tjejer som mår dåligt är att ingen ska behöva vara ensam med sina problem. Många som kontaktar tjejjouren har skuldkänslor för det som hänt och har inte vågat kontakta ungdomsmottagningen eller polisen.

Peppar hela tiden

– Vi är kanske de första som får veta att någon varit utsatt för sexuella övergrepp. Då är det viktigt att vi bekräftar att det är allvarligt och det är vanligt att man får ångest av tanken på att berätta för någon. Under tiden vi chattar kan vi ta reda på om det finns någon ungdomsmottagning där hon bor och fråga om hon kan tänka sig att ringa dit. Sedan kan vi uppmuntra till att kontakta oss igen för att berätta hur det gick, oavsett om hon vågade ringa eller inte. Vi peppar hela tiden och visar att vi finns där.

Josephine vill tro att de flesta blir hjälpta av chattsamtalen. En chatt  som börjar med tunga problem slutar ofta med ett ”tack för att du lyssnat” eller en rad emoji-hjärtan.

Helt sjuka ideal

Fanny Skåreby, 25, är ny som volontär och har precis haft sina första chattsamtal. Hennes drivkraft är att hjälpa andra tjejer och att dela med sig av sin förmåga att prata med andra.

– Det är en kamp att växa upp som tjej idag. Vi tjejer lär oss att ifrågasätta oss själva och hur vi ser ut. Det är helt sjuka ideal. Om vi inte lever upp till dem, genom att vi till exempel är stora eller väljer att inte raka benen, blir vi straffade med allt från blickar på stan, psykisk misshandel i relationen eller att inte få jobbet vi söker, säger Fanny.

Vill du komma i kontakt med Tjejjouren Väst? Besök hemsidan på www.tjejjourenvast.se. Därifrån kan du nå chatten som är öppen torsdagar och söndagar 20–22.

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se


Fakta:

Västra Götalandsregionens människorättsstipendium 2018 delas mellan Tjejjouren Väst och Västra Götalands Dövas Länsförbund. Stipendiet delades ut vid Regionfullmäktiges sammanträde 29 maj. Stipendiet är på 100 000 kronor.

Ur motiveringen: Föreningens vision är ett jämställt samhälle fritt från våld och förtryck. Värdegrunden vilar på FN:s kvinnokonvention, barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna.