VGR:s GÖMDA RUM: Fantastiska bronsåldersskepp och mystiska lurblåsare är bara en bråkdel av de gömda motiv som finns bland hällristningarna i Tanums världsarv. VGRfokus fick se några av dessa gömda hällristningar i sällskap med pedagogen och experten Lars Strid från Vitlycke museum.
Efter att ha parkerat bilen i Kalleby, några kilometer från Vitlycke museum, gick vi över ett fält till en häll i kanten på ett skogsparti. Samma fält som under bronsåldern var en havsvik. När Lars visar hällen går det inte att ana en enda hällristning.
https://youtu.be/jivY_Y5okGc
Nu täcker Lars en stor yta av hällen med ett styvt papper. Sedan stryker han över pappret med en rulle som täckts med kalkerpapper och utför ett så kallat frottage. Tack vare detta framträder den nästan 4000-åriga hällristningen som genom magi. Linjerna i ristningen är typiskt mycket grunda och detta är ett av två sätt att kunna se dom. Det andra är att under mörker belysa hällen med släpljus.
Det går åt mycket kalkerpapper
– När jag beställer kalkerpapper av vår leverantör brukar vi beställa tio askar om hundra papper i vardera och varje gång ringer de och frågar om det verkligen är rätt beställt, säger Lars Strid. Men det går åt mycket kalkerpapper för att få fram hällristningarna.
Processen påminner om magin vid fotoframkallning. Långsamt framträder ett bronsåldersskepp, två män med redskap (kanske spjut?), en häst och några skålgropar.
https://youtu.be/JibcuxuysO8
De gömda lurblåsarna
Några hundra meter därifrån finns ytterligare en häll med en unik hällristning med inte mindre än fyra lurblåsare. Lars utför samma process som ovan och vips framträder först tre stora lurblåsare, en större båt, ytterligare en lurblåsare i mindre format och fyra båtar till i olika storlekar.
Det absolut mest förekommande föremålet på Bohusläns hällristningar är båten. Detta tros bero på båtens betydelse för transporter och handel under bronsåldern. Trots att man här i Norden ännu inte utrustat båtarna med segel, så tog man sig ändå långa sträckor med hjälp av paddlare.
– Här finns nog tiotusen båtmotiv att jämföra med några få fiskar, säger Lars Strid, pedagog på Vitlycke museum och expert på hällristningar. Detta visar för mig att båtfarten i form av framförallt handel var mycket betydelsefull till skillnad från jordbruk och fiske.
Bronsåldern var hällristningarnas glansperiod
Man tror att hällristningsperioden sammanföll med bronsåldern – 1700-500 år före Kristus, plus minus några hundra år. Detta stöds av dateringar av just alla båthällristningar man funnit som jämförts med verkliga fynd. Till skillnad från hällarna kan man datera gravar där båtrester hittats ganska exakt. Andra föremål som hjälper till i dateringen är bland annat lurar och svärdstyper.
Man skulle kunna tro att det skulle finnas många bronsföremålsfynd från de arkeologiska utgrävningarna från denna tid i Bohuslän. Det gör det inte och Lars Strids teori är att bronset var ett fantastiskt återvinningsbart material. Gick något föremål sönder kunde man lätt smälta ner materialet och göra ett nytt föremål.
Landskapet under bronsåldern runt Tanum skilde sig mycket från dagens. Detta beror på landhöjningen som gjort att de flesta av hällristningarna idag befinner sig långt från havet. Men tittar man på simulerade kartor där bronsålderns strandlinje syns, ser man att de allra flesta hällristningar gjordes vid stränderna.
Handeln drivande
– Detta är ytterligare ett stöd för teorin att det var handeln som gjorde att hällristningarna gjordes vid havet, säger Lars Strid. Hade det varit jordbrukssamhället skulle vi ju funnit många hällristningar även i inlandet, vilket vi inte gör.
Enligt Lars Strid var troligen hällristningarna också en form av reklamtavlor för långväga gäster. Detta eftersom de under några hundra år syntes mycket väl efter att de var nyristade. Eller rättare sagt nyknackade. De gjordes genom att man med en hård sten helt enkelt knackade ner motivet i hällen. Under lång tid kom linjerna att synas då de i princip var vita.
Man tror att bara vissa personer utförde hällristningarna eftersom man ser likartade motiv som återkommer inom stora geografiska områden.
Lätt att se vad det föreställer
– Det är ganska lätt att i de flesta fall säga vad en hällristning föreställer men inte vad den verkligen betyder, säger Lars Strid. Vi har till exempel svårt att säga vad alla cirklar betyder, men gissningarna säger oftast att de hör samman med en solkult.
Text och bild: Thomas Schulz Rohm
vgrfokus@vgregion.se
FAKTA LARS STRID:
Lars Strid är 39 år och bor med sin familj i Torreby drygt tre mil från arbetsplatsen. Han utbildade sig till arkeolog på Göteborgs universitet under fem år och kom till Vitlycke direkt efter sin examen 2002. Där stannade han i tre år innan han flyttade till Öland. 2012 kom Lars tillbaka till Vitlycke och har sedan dess jobbat som pedagog.
– Jag älskar verkligen mitt jobb och att få lov att jobba med det man tycker är intressant är ett privilegium, säger Lars. Och allt blir så mycket bättre om man brinner för det.
FAKTA VITLYCKE MUSEUM:
Vitlycke museum är ett upplevelse- och kunskapscentrum för Tanums världsarv. Vi ska berätta och kommunicera kring bronsåldern och världsarv – öka kunskapen och intresset för den här tidsepoken, landskapet och våra hällristningar.
Av de över sexhundra kända hällristningslokalerna*) i Tanums världsarv är det bara ett fåtal som är tillrättalagda och tillgängliga för allmänheten.
*) Hällristningslokal = samling av hällristningar