Säldöden satte havsmiljön på den politiska agendan för 30 år sedan. I årets val är klimatfrågan viktigast för unga väljare. För dig som vill veta mer hålls politiska debatter om havet och miljön under Västerhavsveckan.
För väljare under 30 år är miljö och klimat den viktigaste frågan i årets val, visar en undersökning från Novus. Även för övriga åldersgrupper ingår miljö och klimat i de tio viktigaste valfrågorna.
För dig som vill veta vad Västra Götalandsregionens(VGR) politiker har för tankar kring havsmiljön finns ett par tillfällen till debatt under Västerhavsveckan 4-12 augusti.
Den första debatten hålls på Björkö 5 augusti. Då diskuteras bland annat utvecklingen av så kallade blå näringar, som hållbar försörjning av energi, näringsriktiga livsmedel, förnyelsebara material och förbättrad hälsa. Plast i havet kommer att diskuteras liksom hur man kan främja en hållbar fritidsbåtsturism.
Säldöd och algblomning
Tina Johansen Lilja och Cecilia Edwall från Havsmiljöinstitutet har gjort en tillbakablick om havet och politiken inför Västerhavsveckan.
De påminner om hur allmänhetens intresse för havsmiljön vaknade valåret 1988 då
4000 döda knubbsälar spolades upp på Stränderna i Kattegatt och Skagerrak. Bland de vuxna sälhanarna, som drabbades värst, dog över 90 procent till följd av vad som visade sig vara en virussjukdom.
I Kattegatt uppmättes den allvarligaste syrebristen någonsin och en liten alg blommade så intensivt att dess gift tog död på hundratals ton odlad lax. Laholmsbukten hade stora problem med övergödning och fiskarna flydde för att undkomma de låga syrehalterna. Mitt i semestertid infördes badförbud på flera orter.
Konsekvenser i politiken
Händelserna runt 1988 fick tydliga konsekvenser i politiken. För första gången på
sjuttio år kom ett nytt parti, Miljöpartiet, in i Sveriges riksdag. En rejäl pott pengar avsattes för att lyfta den marina forskningen och förbättra miljöövervakningen i havet. Åren framöver kom att präglas av ökad miljömedvetenhet. Forskningen inriktades på att lösa gamla problem och upptäcka nya i tid.
Forskningen har under åren hjälpt oss att bättre förstå havets ekosystem och hur olika delar hänger ihop. Numera vet vi till exempel att utfiskning av stora fiskar kan få effekter längre ner i näringskedjan och orsaka igenvuxna vikar och mindre ålgräsängar i Västerhavets kustområden.
Mer plast än fisk i haven
Rent hav och vatten är viktigt för vår vardag men också för naturupplevelser, för vår rekreation. Men allra viktigast är kanske ändå havets förmåga att ge oss mat på bordet och bromsa klimatförändringarna. Havet ger syre, lagrar värme, binder kol och mycket mer.
Nu har trettio år och sju riksdagsval passerat sedan 1988. Hur skiljer sig frågorna som miljörörelsen stred för 1988 från de frågor som uppmärksammas i politiken valåret 2018?
Plastskräp i havet är ett av många miljöproblem som de senaste åren fått ökat mediefokus. Som en följd har affärernas spridning av plastpåsar minskat lika snabbt som de klorblekta kaffefiltren 1988. Men problemet är långtifrån löst, mycket återstår och om vi inte hittar långvariga och globalt inriktade lösningar finns det snart mer plast än fisk i haven.
Det finns fler problem än plasten att brottas med. Vi kämpar fortfarande för att finna lösningar på utfiskning, övergödning, döda havsbottnar, läckande vrak, försurning och annan påverkan på havsmiljön.
Text: Bettina Axelsson, Tina Johansen Lilja och Cecilia Edwall
vgrfokus@vgregion.se
Delar av texten är en omarbetad och förkortad version från magasinet om Västerhavsveckan som du finner i sin helhet här.
Läs också: Städa en strand med mobilen: ”Så enkelt är det”
Politik under Västerhavsveckan:
5 augusti träffas sju regionpolitiker på Björkö i Öckerö kommun för att debattera havet nu och i framtiden http://vasterhavsveckan.se/aktiviteter/politikerdebatt-pa-bjorko/
7 augusti i Lysekil debatterar riksdagspolitiker från sju partier i Västra Götaland. http://vasterhavsveckan.se/aktiviteter/politikersamtal-under-vasterhavsveckan/
Kommentarer är stängda.