Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Rekordmånga vill plugga på folkhögskola

Västra Götalandsregionens(VGR) folkhögskolor växer så det knakar. Jämfört med förra året har drygt 30 procent fler elever börjat höstterminen.

– Det känns fantastiskt roligt! På våra allmänna och särskilda kurser är det cirka 1 200 nu vilket är 300 fler än förra året. Därutöver studerar cirka 300 deltagare i annan kursverksamhet på skolorna under hösten, berättar Anders Ahlström, förvaltningschef vid VGR:s folkhögskolekansli.

Förklaringen till den kraftiga ökningen är ökade anslag, främst från regeringshåll men även från ägaren VGR. Syftet med det extra stödet är främst att stötta de som gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg, vilket bara i år var runt 20 000 i hela landet. Andra vill komplettera sina tidigare studier med en yrkesinriktad utbildning.

En annan chans

Det är viktigt att kunna få en ”annan chans”, som Anders Ahlström uttrycker det. Han förklarar att filmen ovan om Sofie som går på Grebbestads folkhögskola är ett tydligt exempel.

– Vi har väldigt många deltagare som berättar liknande historier som hennes, säger han.

Hos folkhögskolorna är pedagogiken något annorlunda jämfört med andra utbildningsformer. Här läggs mycket fokus på möten, dialog och mångkultur. Anders Ahlström förklarar att just de här första veckorna på terminen ägnas det mycket tid åt att lära känna varandra i en ny klass. Allt för att skapa trygghet, som i sin tur ökar möjligheterna att lära sig nya saker och kanske hitta sin väg i livet.

Politiskt och religiöst obundna

VGR äger och driver sex av länets totalt 22 folkhögskolor. Dessa är Billströmska folkhögskolan på Tjörn, Fristads folkhögskola utanför Borås, Dalslands folkhögskola, Grebbestads folkhögskola, Vara folkhögskola och Göteborgs folkhögskola. Den sistnämnda är en av landets största och har en av sina stora filialer i Biskopsgården.

Det finns flera fördelar med att VGR äger folkhögskolor anser Anders Ahlström:

– Dels är det en garant för att skolorna är politiskt och religiöst obundna. Dels är det en styrka att kunna placera insatser direkt i den egna verksamheten. Som exempel har vi just nu ett uppdrag att jobba med ungdomar som varit arbetslösa länge. Dessutom kan vi använda den kompetens som finns på våra skolor på olika sätt, till exempel genom att ge språkstöd till utländsk vårdpersonal.

Vuxit med 70 procent

Dalslands folkhögskola är den skola som vuxit mest av VGR:s sex folkhögskolor i år, tack vare de ökade anslagen. Här har antalet deltagare ökat med hela 70 procent. Från att tidigare funnits i Färgelanda och Trollhättan har man nu kunnat öppna en filial även i Mellerud och verksamheter i Billingsfors och Uddevalla.

– Vi jobbade intensivt hela våren med att förbereda oss för att växa. Att rekrytera fler lärare har gått bra. Lärarna söker sig till oss, vilket vi tror beror på att de gillar vår arbetsmiljö. Däremot har det varit och är en utmaning att hitta nya lokaler, säger Anders Ahlström.

– Det behövs mer än bara klassrum. Hela vår idé bygger ju på att man tar sina polare och går och sätter sig i ett hörn för att diskutera eller bara umgås.

Text: Malin Husár
Film: Sergio Joselovsky
vgrfokus@vgregion.se


FAKTA

Söktrycket på landets folkhögskolor har länge varit väldigt stort. I snitt var det 1,8 sökande till varje plats förra året.

Inför 2018 höjde regeringen anslaget till landets alla folkhögskolor. Satsningen motsvarade en ökning med 5 000 platser för allmän och särskild kurs. En liknande utbyggnad har inte gjorts sedan 1990-talets kunskapslyft.

Västra Götalandsregionens folkhögskolor

VGR:s folkhögskolor var tidigt ute och ville ta del av stödet eftersom man ansåg sig ha både resurser och kompetens att utöka. Samtidigt höjde VGR:s kulturnämnd sitt anslag med fyra miljoner kronor.

De flesta, 68 procent, går allmän kurs vilket innebär att man läser in de grundskole- och gymnasieämnen man behöver för att kunna gå vidare till högre studier. En annan stor del är särskilda utbildningar i exempelvis musik (Billströmska folkhögskolans profil) och hantverk (Grebbestads folkhögskolas profil). Vissa folkhögskolor erbjuder även kortare kurser, bland annat sommarkurser, i olika ämnen.

Medelåldern är 21-22 år. Men i en klass kan några lika gärna vara runt 40 och ibland finns någon 70-åring med. Generationsmötet är en del av folkhögskolekulturen.

Läs mer: http://www.vgrfolkhogskolor.se

VGR:s folkhögskolor är en del av Kraftsamling fullföljda studier. Det är namnet på samarbetet mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna och andra aktörer, som handlar om hur vi ska få våra elever att gå ut skolan med godkända betyg.

 

Kommentarer är stängda.