Med 100 dagar kvar till det brittiska utträdet ur EU (Brexit), träffade VGR-politikern Kerstin Brunnström i dag EU:s chefsförhandlare i frågan, Michel Barnier.
– Det är inte bara Storbritannien som kommer att påverkas av att landet lämnar EU. Effekterna kommer att märkas även för oss som är kvar, eftersom det försvårar handeln med en av våra viktigaste handelspartners. Vi är också rädda för att det blir minskat utbyte inom studier och forskning när britterna lämnar EU:s fria rörlighet, säger Kerstin Brunnström.
Brunnström var en av sex regionala politiker från olika länder som mötte fransmannen Michel Barnier för att diskutera effekterna av Brexit.
Begränsa skadeverkningarna
Storbritannien är Sveriges femte största exportland, och det är brittiska partners med i 80 procent av alla EU-projekt inom forskning som har deltagare från Västra Götaland.
Det viktigaste budskapet i dag från regionpolitikerna var att EU på alla sätt måste se till att begränsa skadeverkningarna av Brexit på de regioner i norra Europa som har stort utbyte med Storbritannien. De underströk också hur viktigt det är att britterna kan och vill vara med i EU-program för transnationellt samarbete även i fortsättningen, så som Norge är fast de inte är med i EU.
Brexit en väckarklocka
Brunnström deltog i mötet eftersom hon är ordförande för Nordsjökommissionen, ett nätverk av 32 regioner i alla Nordsjöländer.
– Nordsjöregionen står för mycket av EU:s energiproduktion, fiske, utrikeshandel. Ett väl fungerande samarbete mellan länder och regioner runt Nordsjön är därför en angelägenhet för hela Europa. Men det är hårt tryck på havet från många olika näringar och det kräver att vi samarbetar väl mellan olika sektorer, länder och politiska nivåer. Vi hoppas att Brexit blir en väckarklocka, att vi finner nya former där länder och regioner i och utanför EU kan samverka ännu mer för att använda resurserna i och kring Nordsjön på ett klokt sätt och utan att äventyra miljön i havet, säger Kerstin Brunnström.
Text: Magnus Engelbrektsson
vgrfokus@vgregion.se
FAKTA:
Vad är Brexit?
- 2016 röstade britterna med 52 procent mot 48 för att lämna EU-samarbetet. I mars 2017 lämnade den brittiska regeringen sin utträdesansökan, och senast 29 mars 2019 ska landet därmed lämna EU.
- Britterna får rätten att själva bestämma över exempelvis sin handels-, fiske- och invandringspolitik, men kommer att stå utanför den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital inom EU.
- Ett avtal har förhandlats fram om hur utträdet ska gå till i praktiken, inklusive en övergångsperiod fram till slutet av 2020 då EU:s regler i stort sett fortsätter att gälla för att man ska hinna förhandla färdigt om hur den framtida relationen ska se ut.
- Avtalet måste nu godkännas av EU-parlamentet och av det brittiska parlamentet. Brittiska parlamentet kommer att rösta om avtalet i mitten av januari och än så länge verkar motståndet starkt bland parlamentsledamöterna mot det avtal som har förhandlats fram.
- Om avtalet inte godkänns är risken stor att britterna lämnar EU i mars utan avtal, vilket leder till dramatisk oklarhet, till exempel kring rättigheter för EU-medborgare bosatta i Storbritannien, för handel mellan länderna och för flyg- och färjetransporter. Andra alternativ som diskuteras är ett framflyttat datum för utträdet eller till och med en ny brittisk folkomröstning om EU-medlemskapet.