2018 var tredje året i rad som Sverige drabbades av torka. Förra året var vattenbristen särskilt svår och mycket tyder på att vi går emot en fjärde sommar med torka.
– Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och vi behöver därför tänka på hur vi använder det vatten som finns. Att hushålla med vattnet är en stor utmaning för samhället, säger Karin Sjöstrand, som forskar om vattenbrist.
Karin Sjöstrands forskning handlar om att utveckla och tillämpa metoder som kan användas för att motverka vattenbrist.
Vattentillgång varierar
– Sverige har generellt sett en god tillgång på vatten. Men både tillgång och behov av vatten varierar över landet. I områden med vattenbrist är det viktigt att arbeta på bred front för att motverka negativa konsekvenser för samhälle och miljö, konstaterar Karin.
Kommunerna ansvarar för produktion av dricksvatten och kan därmed göra stora insatser för att öka den allmänna vattentillgången. Men är den enda lösningen på vattenbrist att producera mer dricksvatten? Eller finns det besparingsalternativ som är lika bra eller bättre ur ett samhällsperspektiv? Karin har studerat hur man kan jämföra olika slags åtgärder från olika sektorer i samhället för att på så sätt skapa en gemensam grund för beslut.
Vattenåtervinning
– I mina studier har jag analyserat hur åtgärder inom lantbruket står sig mot kommunala åtgärder och åtgärder utförda av industri, besöksnäring och hushåll. De kommunala inkluderade bland annat konstgjord grundvattenbildning, ökat grund- och ytvattenuttag samt avsaltning. För lantbruket handlade det till exempel om reglerbara dämmen i diken och bevattningsdammar. För privatpersoner har studierna handlat om åtgärder som regnvatteninsamling, småskalig avsaltning och vakuumtoaletter. För industri och turismsektorn har det handlat om vattensnål teknik och vattenåtervinning, säger Karin.
Gotland drabbat
Västra Götalandsregionens (VGR) forskningsprogram More2020 finansierar delar av den forskning som Karin Sjöstrand utför kring vattenbrist på Gotland. Gotland drabbas särskilt hårt av torka eftersom jordlagren på ön är tunna, och en stor del av regnvattnet därmed rinner direkt ut i Östersjön utan att först kunna användas. Att Gotland är en ö bidrar till svårigheterna, då det inte finns någon näraliggande kommun som kan hjälpa till med vattenförsörjningen under torrperioder. Turismen gör dessutom att behovet av vatten varierar avsevärt under året och allra mest vatten krävs på sommaren, då vattentillgången är som lägst.
Målsättningen är att resultaten från den forskning som utförs med Gotlands vattenbrist som utgångspunkt ska kunna användas även i andra delar av landet så att vi kan stå bättre förberedda mot vattenbrist och torka i framtiden.
Text: Maria Winther
vgrfokus@vgregion.se
Vad kan jag själv göra?
På krisinformation.se listas vad du som privatperson kan göra vid vattenbrist:
- diska med full maskin och välja eco-program
- ta korta duschar
- använda snålspolande duschmunstycke
- stänga av vattnet i duschen när du tvålar in dig
- byta ut packningar i droppande kranar och läckande toaletter
- samla regnvatten och använda till trädgårdsbevattning
- bara tvätta bilen hos biltvättar där smutsigt vatten samlas upp, renas och återanvänds
- inte diska under rinnande vatten
- inte bada badkar
Fakta om forskningsprojektet
- Det finns 20 forskningssamarbeten inom programmet ”The Mobility for Regional Excellence 2020 programme”, More2020
- More2020 drivs och finansieras av Västra Götalandsregionen. EU står för en del av finansieringen.
- Programmet startade 2017 och pågår till 2022.
Karin Sjöstrands forskningsprojekt “Decision support for a sustainable water supply in areas of water scarcity” är ett av de tjugo forskningsprojekten som programmet finansierar. Projektet är ett samarbete mellan Columbia University in the City of New York, RISE Research Institutes of Sweden och Chalmers.