Bild på två personer som står och hanterar blå sjukhuskläder.
Västra Götalandsregionens tvätteri i Alingsås hanterar 37 ton tvätt varje dag. Foto: Camilla Lindberg

Att råka lämna kläderna felvända till tvätt kan tyckas vara en skitsak. Men om man tvättar 50 000 plagg och textilier varje dag, då innebär felvrängda kläder ett arbetsmoment som tar 10 timmar dagligen.

– Alla som tvättar hemma vet hur det är att vränga tillbaka en blöt tröja eller ett par blöta byxor. Vi gör det 7 000 gånger om dagen. Det tar tid och är ett krävande arbetsmoment, säger Malin Schiller, områdeschef på Tvätteriet i Alingsås.

Tvätteriet i Alingsås är en del av Regionservice och tillhör Västra Götalandsregionen. Här hanteras cirka 37 ton tvätt om dagen. Tvätten sorteras, tvättas och viks för att sedan skickas tillbaka till vården igen. Hur snabbt och effektivt det går påverkas av hur många saker som hittas i tvätten och hur många klädesplagg som behöver vrängas.

Viktigt med rätsidan ut

När klädesplagg lämnas tillbaka för tvätt ska de ha rätsidan ut, alltså åt samma håll som när man hämtar dem. Ärmar och byxben ska vara nerrullade. Varje dag kommer cirka 7 000 plagg tillbaka åt fel håll och får vrängas av personalen på tvätteriet. En vrängning tar ungefär 5 sekunder och den samlade tiden personalen lägger på det är alltså cirka 10 timmar per dag.

– Jag tror inte det handlar om slarv, utan vårdpersonalen vet helt enkelt inte hur man ska lämna tillbaka tvätten eller varför. Därför genomför vi en informationskampanj för att öka kunskapen, säger Malin Schiller.

Men varför ska man tvätta kläder med rätsidan ut?

– Ur renlighetssynpunkt spelar det ingen roll, vi tvättar i över 70 grader och då blir det rent. Men det är viktigt för vår tvättprocess, när vi hänger på galgar och viker. Sen kan man fråga sig, vad skulle kunden själv tycka om man fick tillbaka kläderna åt fel håll, fortsätter Malin.

Massvis av nycklar och namnskyltar glöms

På ett år glöms dessutom över 13 000 namnskyltar i de kläder Västra Götalandsregionens sjukhus och vårdcentraler skickar till Tvätteriet Alingsås. Skyltar med personnamn kasseras, om inte skylten är märkt med avdelningens namn på baksidan så att den kan returneras. Skyltar med bara titel kan återanvändas.

Bild på Namnskyltar och nycklar som ofta glöms i kläderna.

Andra vanliga saker som glöms är nycklar (över 2 000 om året), pennor, betalkort, glasögon och stetoskop. Även stickande eller skärande material glöms, vilket kan vara en fara för dem som hanterar tvätten. På Tvätteriet Alingsås har man nu automatiserat en del av genomsökningen av tvätten.

– Tidigare behövde vi söka igenom samtliga klädesplagg för hand. Nu har vi en maskin som sorterar ut plagg med saker i. Det sparar tid och ökar säkerheten för personalen. Men både vi och vården måste fortfarande hantera alla saker som glöms. Det är tid och pengar som kan spenderas klokare, säger Malin Schiller.

Om det som glömts går att spåra kan Tvätteriet Alingsås försöka hitta ägaren, men med över 3 000 kunder är det oftast omöjligt. Mycket kasseras. Andra saker säljs eller skänks till välgörenhet efter att det legat en tid på tvätteriet.

– Genom att alltid söka igenom tvätten som återlämnas och att ha rätsidan utåt, hjälps vi åt att spara både tid och pengar och att skapa en säker hantering av våra textilier.

Text: Dag Thyselius
vgrfokus@vgregion.se


Fakta: De tre vanligaste sakerna som glöms i tvätten

  1. Namnskyltar (De med personnamn kasseras, de med titel sparas)
  2. Nycklar (kasseras)
  3. Pennor (kasseras eller återanvänds)

Namnskyltar och nycklar sparas i tre månader innan de kasseras . Värdesaker sparas i två år. Andra saker som glöms är:

  • Glasögon (Skänks till välgörenhet)
  • Stetoskop (Skänks till välgörenhet via Human Bridge)
  • Fjärrkontroller (kasseras)
  • Betalkort (kasseras)