Västtrafiks hållbarhetschef, Hanna Björk, en buss och en oljeplalm
En stor andel bussar har de senaste åren körts på biodieseln HVO, en produkt som delvis kommer från produktion av palmolja. Användningen kommer sannolikt att minska enligt Västtrafiks hållbarhetschef, Hanna Björk.

I flera år har en stor del av Västtrafiks bussar körts på bränsle från kritiserad palmoljeproduktion. Skärpta hållbarhetskrav och en förmodad prisökning på den typen av drivmedel tros minska användningen.

Allt mer kollektivtrafik i Västra Götaland körs på el eller förnybara drivmedel. Preliminära siffror från Västtrafik för första halvåret i år visar att 97 procent av all busstrafik i regionen kördes på förnybara bränslen. Samtidigt har en stor andel bussar de senaste åren körts på biodieseln HVO (hydrerad vegetabilisk olja) som till en stor del bestått av PFAD, en produkt som kommer från produktion av palmolja.

Fram till nyligen klassades PFAD som en restprodukt som inte behövde uppfylla krav på spårbarhet och markskydd för att betraktas som hållbar.

Skärpt lagstiftning

– Den biodiesel med PFAD som har använts fram till 1 juli har vi ingen information om vilka plantager det kommer ifrån, om det kommer från mark där man har skövlats regnskog eller inte, säger Noak Westerberg, handläggare på Energimyndigheten.

Noak Westerberg, energimyndigheten
Noak Westerberg, energimyndigheten

Nya nationella regler som trädde i kraft den 1 juli i år innebär att palmoljerester som används i biodiesel inte längre klassas som en restprodukt utan som en samprodukt som inte bara ska visa på mindre utsläpp av växthusgaser jämfört med fossila alternativ. För att klassas om hållbar får den inte komma från mark där det skövlats regnskog eller från mark där det finns naturskyddsintressen. Den skärpta lagstiftningen tros bland annat minska tillgången på hållbar HVO och därmed göra den dyrare.

HVO minskar

Enligt Västtrafik använder man bara drivmedel som fått hållbarhetsbesked från Energimyndigheten. Västtrafiks hållbarhetschef, Hanna Björk, menar att användningen av HVO kommer att minska.

– Den minskar redan. För att vi ska klara våra framtida miljö- och klimatmål så är det mer el och biogas som gäller och det har vi arbetat med ett tag. Vad gäller HVO så är vi också osäkra på tillgången och på de andra hållbarhetsaspekterna som inte handlar om klimat, till exempel markanvändning, säger hon.

Hur ser du på att en så stor mängd drivmedel som använts på era bussar tidigare har klassats som hållbar men kanske kommit från marker där det skövlats regnskog?

– Det är väldigt negativt och lite av ett sorgebarn att den typen av produkter har kunnat användas här och att man från Sveriges sida har klassat det som hållbart, säger Hanna Björk.

Spårbarhet problem

Andelen palmoljerester i biodiesel har ökat stadigt de senaste åren. I den HVO som levererades till svenska drivmedelsföretag förra året var andelen PFAD nästan 50 procent.

Trots en skärpt lagstiftning finns fortfarande problem kopplade till varan.

– Spårbarheten är ett problem. Där är man tyvärr inte framme än. Konsekvensen av det kan bli att den HVO som används här framöver kommer att innehålla andra råvaror än PFAD som är enklare att spåra och visa att de är hållbara, säger Noak Westerberg på Energimyndigheten.

Den HVO som används just nu, hur vet vi att den är hållbar enligt de nya reglerna och vad talar för att det faktiskt blir rätt grejer som hamnar i tankarna framöver?

– Som drivmedelsföretag får man inte skattereduktioner om man inte kan visa att det är hållbart. Och vi som tillsynsmyndighet är ansvariga att se till att hållbarhetskriterierna uppfylls och det kommer sannolikt att bli mer tillsyn än tidigare framöver. Det gör vi bland annat genom att initiera oberoende granskningar av de som levererar drivmedel.

Text: Sanna Ekstedt Larsson
vgrfokus@vgregion.se


Fakta

Västtrafiks omkring 1 900 bussar körde tillsammans omkring 132 miljoner kilometer förra året.

Bränslen

HVO (Hydrerad vegetabilisk olja) är en biodiesel som framställs från vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter från till exempel slaktavfall. Den är kemiskt lik fossil diesel och kan blandas i diesel och användas i dieselmotorer. Är det biodrivmedel som har ökat mest i Sverige sedan 2011. 2018 bestod den HVO som användes i Sverige till 46 % av palmoljerester (PFAD), 37 % avfall från slakterier, 10 % råtallolja, 4 % teknisk majsolja och 3 % palmolja.

Biogas är ett biobränsle som framställs från kolhaltiga avfallsprodukter som kompost eller slakteriavfall.

RME (rapsmetylester) är en fossilfri diesel tillverkad av mestadels rapsolja.

Källa: Energimyndigheten

PFAD (palm fatty acid distillate) är en produkt som bildas vid förädling av palmolja till livsmedel. Den är oätlig. Betraktas från och med 1 juli 2019 inte längre som en restprodukt utan en samprodukt och får efter det samma klimategenskaper som palmolja.

Källa: Energimyndigheten

Kritiserad vara

Palmolja och dess restprodukter används i exempelvis livsmedel, djurfoder, kosmetika, rengöringsmedel och biodiesel. Palmoljan är billig och effektiv att odla. Den är samtidigt starkt kopplad till skövling av regnskog och förlust av biologisk mångfald med negativa konsekvenser för klimat, djur och människor.

Indonesien är världens största exportör av palmolja och står för cirka 50 procent av produktionen. Indonesien har världens äldsta regnskog som är mycket artrik och som skövlas till förmån för palmoljeplantage.

RSPO (Roundtable on Sustainable palm oil) – certifierad palmolja ställer krav på hållbarhet men har kritiserats för att inte vara tillräckligt kraftfull och för avsaknad av fungerande kontrollsystem.

Ekologisk palmolja finns. Den odlas främst i Sydamerika på gammal jordbruksmark men står enbart för omkring 0,2 procent av den globala produktionen.

I februari beslutade EU-kommissionen att palmolja är en gröda som medför stora utsläpp och som ska fasas ut som biobränsle inom EU till år 2030.

Källor: Naturskyddsföreningen, Energimyndigheten, Euractiv

Bilder:

Hanna Björk, hållbarhetschef Västtrafik

Noak Westerberg, handläggare Energimyndigheten