Fysioterapeuten Caroline pratar med en patient som sitter i en träningsmaskin
Genom att lyssna och fungera som bollplank kan Caroline stötta och motivera patienter som lider av trötthet att få till fysisk träning i vardagen. Foto: Anna Rehnberg

Svår trötthet är vanligt hos personer med reumatism, cancer, MS, Parkinson, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar. Det som hjälper bäst mot tröttheten är fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara ett större hinder än smärta för att orka träna. Caroline Feldthusen har tipsen för hur man kan bryta den negativa spiralen.

På fysioterapin på Sahlgrenska är det fullt av träningsredskap och maskiner med vars hjälp man kan träna upp styrka, balans och rörlighet. När Caroline Feldthusen började arbeta här lade hon märke till att många patienter inte gjorde sin rehabiliteringsträning och lämnade återbud.

– Orsaken de uppgav var trötthet. De orkade helt enkelt inte, säger Caroline Feldthusen, forskare och fysioterapeut vid Centrum för Personcentrerad vård, GPCC.

Går inte att vila sig pigg

I takt med att nya läkemedel har revolutionerat behandlingen av reumatiska sjukdomar och inflammationen numera kan lindras eller få under kontroll har tröttheten framträtt som ett av de största hindren för en god livskvalitet hos reumatiker.

Caroline Feldthusen har forskat på och intervjuat patienter med reumatoid artrit, RA. 40-50 procent av patienterna uppger att de upplever en svår trötthet och ytterligare 30-40 procent känner sig begränsade på grund av den.

– Det går inte att vila bort denna trötthet, säger Caroline.

Trötthet drabbar flera patientgrupper

Den trötthet personer med reumatoid artrit upplever kallas även fatigue. Fatigue drabbar även personer med andra reumatiska sjukdomar liksom personer med diagnoser som cancer, MS, Parkinson, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar. Trötthet är precis som smärta svårt att mäta objektivt. Fatigue beskrivs både som en allmän dimma och som överväldigande sjok av trötthet. Det finns dock patienter med mycket smärta som inte är trötta och de som knappt har några smärtor men ändå överfalls av trötthet.

– Många av dem som lider av fatigue känner att de har lika stora krav på sig som en fullt frisk person. Det är speciellt tydligt för människor i arbetsför ålder som ska funka både i arbetet, socialt, fysiskt, emotionellt och kognitivt, säger Caroline.

En kvinna sitter i en roddmaskin på ett gym
Träning är en mirakelmedicin som även hjälper mot fatigue. Men det är en insikt som måste upplevas, inte en kunskap som går att pådyvla någon, enligt Caroline Feldthusen.
Foto: Anna Rehnberg

Träning kan vara en mirakelmedicin

Det som hjälper bäst mot fatigue är fysisk träning, uppgav de intervjuade. Samtidigt var det svårt att orka träna just på grund av trötthet. Den var ofta ett större hinder än smärta. I sitt pågående forskningsprojekt studerar Caroline hur man kan minska tröttheten hos patienter med reumatoid artrit, RA.

– Den enskilt viktigaste faktorn är regelbunden fysisk aktivitet, men den insikten måste växa fram hos patienterna själva.

Här är ett personcentrerat arbetssätt med patientens upplevelse och delaktighet i centrum ett viktigt redskap. Ett personcentrerat förhållningssätt är inget nytt inom vården och fysioterapin men Caroline menar att det behöver göras på ett mer strukturerat sätt än idag så att alla patienter inom Västra Götalandsregionen får tillgång till detta förhållningssätt oavsett var man bor.

– Vi behöver säkerställa att vi arbetar tillsammans med patienten och inte är för snabba att komma med råd. Patienten känner sin livssituation bäst och som fysioterapeut kan jag bidra med mina expertkunskaper kring fysisk träning och trötthet.

Fem vägar till träning

Caroline har urskilt fem faktorer man behöver arbeta med:

  • Mental styrka och motivation – att se positivt på tillvaron kan avleda trötthet. Tidigare erfarenheter av att ha varit fysisk aktiv kan bidra till en starkare självbild.
  • Göra det lätt att träna – genom att inkorporera träningen i sina dagliga rutiner, till exempel cykla till och från jobbet. Att hitta sin grej, kanske man har ett gym eller en simhall i närheten. Planera in fysisk aktivitet, genom att till exempel packa träningsväskan kvällen innan så den bara är att ta med sig på morgonen.
  • Finna balansen – att kunna hantera krav och förväntningar från omgivningen och sig själv. Vad är en rimlig nivå att träna på just nu?  Viktigt att tillåta sig återhämtning.
  • Få stöd för att kunna vara fysiskt aktiv – det kan handla om att träna med en personlig tränare, en träningskompis eller få stöd av en fysioterapeut. Träningsappar kan inspirera. Att få avlastning av någon som passar barnen så man kommer iväg och tränar.
  • Ta hänsyn till sin sjukdom så att man kan vara fysiskt aktiv – lära sig leva med symptom och förändringar i sjukdomen. Stärka sin förmåga att hantera sjukdomen och anpassa träningen efter dagsformen. Kan man inte springa på grund av ont i foten kan man kanske cykla, simma eller gå i stället.

Text: Anna Rehnberg
vgrfokus@vgregion.se


Fakta:

Caroline Feldthusen är fysioterapeut på reumatologen Sahlgrenska och medicine doktor vid Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa och Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Hon är postdoktor och med i styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård, GPCC.

Nyligen fick hon årets vårdforskningsstipendium från Reumatikerförbundet.