Ungas upplevelser av stress och ohälsa ökar. Ett mångårigt forskningsprojekt från Göteborgs universitet ska ta reda på varför.
– Vi tror att vi vet så mycket om vad vi gör men det är inte säkert att en sak fungerar för alla, säger Peter Friberg, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien som genomförs med stöd från Västra Götalandsregionen startade 2015 och väntas pågå i minst tio år. Den utgår ifrån enkätsvar och fysiska undersökningar av omkring 2 300 sjundeklassare på skolor runt om i Västra Götaland. Det är eleverna som undersöktes då som forskarna kommer att följa över tid.
Syftet är att förstå mekanismerna bakom stress och ohälsa och kunna sätta in rätt åtgärder.
– Vi måste bli bättre på att förstå mekanismerna bakom så att man kan sätta in olika typer av åtgärder för olika grupper beroende på deras behov. Det går inte bara att sätta in mer fysisk aktivitet exempelvis, säger Peter Friberg.
Har ett helhetsperspektiv på eleven
I studien utgår forskarna från individen, familjen, skolan och samhället. Något som är lite smått unikt, menar Peter Friberg.
– Det har gjorts många undersökningar i ämnet men det saknas studier i Sverige där man tar hänsyn till eleven som individ också. Vi har inte bara gjort enkäter utan också träffat ungdomarna, tagit blodtryck och blodprover. Att följa samma elever i minst tio år och ha ett helhetsperspektiv är spännande, säger han.
Flickor mer stressade
En första delrapport är nu klar. Den visar bland annat att goda relationer med vänner och familjemedlemmar är viktiga för ungas välbefinnande. Den visar också att unga i socioekonomiskt svaga grupper är mer benägna att vara överviktiga och ha högt blodtryck. I samtliga grupper är flickor mer stressade än killar, har mer huvudvärk och sover dåligt. Trivsel i skolan spelar också roll för hur ungdomar mår.
Kan man säga något om hur sjundeklassare mår i dag?
– Det är inte bara nattsvart, vilket är viktigt att komma ihåg. Majoriteten, omkring 75 procent av alla sjundeklassare mår bra och är nöjda. Men 25 procent är det inte och den upplevda stressen och ohälsan bland unga ökar, det vet vi sedan länge, säger Peter Friberg.
Genom studien hoppas forskarna också få mer kunskap om första och andra generationens invandrares hälsa. Drygt 20 procent av de deltagande har utländsk härkomst.
Vad hoppas du att det här ska leda till?
– Förutom att kunna sätta in rätt åtgärder hoppas jag att olika professioner kommer att kunna samarbeta mer kring de här frågorna. I skolan till exempel, vad är det som gör att killar har mycket sämre betygsgenomsnitt än tjejer. För att kunna göra något bra här tror jag att man måste koppla ihop pedagogisk-, folkhälso- och medicinsk forskning mer än vad man gör i dag, säger Peter Friberg.
Text: Sanna Ekstedt Larsson
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: STARS (Study of Adolescence Resilience and Stress)
Studie som startade 2015 och ska pågå till år 2025 (minst) och genomförs av ett forskarteam vid Sahlgrenska Akademin med stöd från Västra Götalandsregionen (VGR) och Vetenskapsrådet.
Forskarna följer närmare 2 300 elever som gick i årskurs sju 2015 på 54 skolor runt om i Västra Götaland.
Syftet är att kartlägga sambandet över tid mellan barns och ungas livsvillkor, stress och hälsa och man utgår från en helhetsbild som tar hänsyn till individen, familjen, skolan och samhället.