Barn i Västra Götaland har över lag goda förutsättningar för en god hälsa. Men det finns också stora skillnader mellan kommuner och stadsdelar. Flera landsbygdskommuner utmärker sig genom en högre andel barn med övervikt eller fetma och högre andel barn med minst en rökare i hemmet.
Uppgifterna kommer från barnhälsovårdsrapporten som bygger på data från alla BHV-enheter i Västra Götalandsregionen (VGR) och Statistiska Centralbyrån (SCB).
Att ha karies som barn leder till ökad risk att utveckla karies senare i livet och kan kopplas till akuta och kroniska medicinska tillstånd. Detsamma gäller passiv rökning, övervikt och fetma.
Barnhälsovårdens rapport pekar ut arbetet med att förebygga karies och övervikt som särskilt viktiga, där flera aktörer i samhället behöver samverka.
Minst en rökare
Tio kommuner visar sämre siffror i rapporten och Götene, Mellerud och Angered har problem på fler än ett område.
– Det kan ge stora utslag i statistiken om det till exempel finns fyra fyraåringar i en kommun och ett av barnen är överviktigt. Då är 25 procent av fyraåringarna överviktiga i den kommunen. Så statistiken kan inte ses som en absolut sanning. Samtidigt så stämmer bilden av skillnader mellan stad och landsbygd med de nationella siffrorna, säger Ann Sofie Cavefors, barnhälsovårdsöverläkare i VGR.
Övervikt och fetma
I Västra Götaland bor i genomsnitt 11 procent av spädbarnen med någon som röker. Andelen varierar mellan två och 35 procent i olika kommuner och stadsdelar.
Högst andel spädbarn med rökare i hemmet har Götene följt av Mellerud, Essunga, Angered och Gullspång.
Andelen fyraåringar med övervikt eller fetma är som lägst fyra procent och högst 21 procent.
Högst andel överviktiga barn finns i Hjo följt av Åmål, Strömstad, Götene och Tibro.
Andelen sexåringar med karies varierar också kraftigt i mellan kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. Högst andel barn med karies finns i Angered följt av Östra Göteborg, Töreboda, Mellerud och Tibro.
Vaccinationer konstanta
– Vi jobbar med hälsosamtal kring både kost, fysisk aktivitet och rökning. Det handlar om att främja och förebygga och ge föräldrar kunskap och egenmakt. Idag har vi ett mycket bra samarbete med Folktandvården och vårdcentralerna men det kan förstås alltid bli bättre och jag skulle gärna se mer samarbete med förskolorna, säger Ann-Sofie Cavefors.
43 av 49 kommuner har familjecentral där syftet är samverkan och där barn och familjer har möjlighet att möta och få stöd och hjälp av verksamheter med olika kompetens.
Siffror som håller sig konstanta kan också vara positiva visar barnhälsovårdens rapport.
– Vi har en god vaccinationstäckning år från år. Den har inte påverkats trots all debatt och ryktesspridning kring vaccinationer och det är jag väldigt glad för, säger Ann Sofie Cavefors.
Läs också:Efterlängtad satsning på nyfödda
Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se
Fakta:
Barnhälsovården arbetar både med generella insatser till alla barn och familjer och förstärkta insatser till alla som behöver det.
2018 var drygt 122 000 barn inskrivna i barnhälsovården i VGR. Besöken sker oftast på Barnavårdscentralen (BVC) men den första kontakten är oftast ett besök i hemmet.
2018-2020 har barnhälsovården fått ytterligare möjlighet att arbeta för en minskad ojämlikhet i hälsa med hjälp av ett riktat statsbidrag. Arbeten som pågår handlar bland annat om barnsäkerhet, levnadsvanor, språkutveckling och utökade hembesök.