Årets stora frossarhelg står för dörren. Julskinka, grönkål, sill, lax, potatis, sylta och ris á la Malta. Mängden mat på julbordet tycks inte ha någon bortre gräns. Men för en dietist är det inte maten på julafton som är problemet, utan snarare hur vi äter dagarna före och efter julafton.
– Julafton är bara en av årets 365 dagar. Det är när dagarna rullar på och vi fortsätter äta stora mängder mat och godsaker som vi tappar kontroll och balans, säger Maria Palmqvist, dietist inom primärvården i Västra Götalandsregionen.
Äter oss proppmätta, igen och igen
Det är alltså snarare beteendet än själva maten som är problematiskt menar Maria. Att vi äter mycket flera dagar i rad men framför allt att vi äter omedvetet. Vi tänker inte på hur mycket vi stoppar i oss.
– Vi äter oss proppmätta på alla rätter som dukas fram och fyller sedan på med efterrätter, godis, drycker och mer småätande. Många äter som om det inte finns någon morgondag. För att slippa kickstarta efter de här dagarna så är knepet att inte tappa balansen från början. Man ska kunna njuta innan, efter och under julen utan dåligt samvete.
Hur är det då med själva julmaten? Vad tycker en dietist om den?
– Har man en bra hälsosam bas att stå på så finns det utrymme att äta godsakerna under jul. Men generellt innehåller julmaten en stor del kött och mättat fett som vi behöver äta mindre av, både för vår egen och för miljöns skull. Det är också ganska sparsmakat med grönsaker och baljväxter som vi behöver mer av.
Bra alternativ
Men det brukar också finnas många bra alternativ på julbordet säger Maria Palmqvist och räknar upp sill och lax, ägg och potatis, köttbullar på kycklingfärs eller mager älgfärs, eller varför inte vegetariska köttbullar? Alla sorters grönsaker och baljväxter såsom ärtor, bönor och linser lyfter hon också fram.
– Ta gärna mer av de gröna rätterna, till exempel brysselkål, grönkål och rödkål. Ju mer färgglatt på tallriken desto bättre. Om man vill kan man också välja lättare varianter på grädde, ost och crème fraiche när man lagar maten. Kanske ha växtbaserade alternativ som sojagrädde eller havregrädde i Janssons frestelse. Servera gärna en lättare efterrätt som exempelvis apelsinsallad eller ugnsbakat äpple med något gott tillbehör.
Vad kommer du ha på ditt eget julbord?
– Det kommer bli ett ganska klassiskt julbord men med lite mer växtbaserade alternativ. Älgköttbullar, mammas äpple- och currysill, picklade ägghalvor, lax, karamelliserad kålrot med apelsin och chili, en mager rödbetssallad, långkål, asiatisk brysselkålssallad, småländska kroppkakor och en Janssons frestelse på havregrädde. Ganska klassiska rätter men med en liten twist, säger Maria Palmqvist.
Julmaten som orosmoment
Maria Palmqvist möter hos sina patienter ibland en oro inför julen och dess dignande matbord. En del har svårt att kontrollera sitt beteende kring mat, det är svårt att tacka nej och man kan till och med bli ifrågasatt om man inte tar godsaker eller tar ytterligare en portion. Då hjälper det om man har planerat sitt ätande.
– Om man vet att man har svårt att begränsa sitt ätande, fundera i förväg på vad som är okej. Både vad gäller godis och julmaten. Sen kan man begränsa mängderna, bestäm dig till exempel för att enbart ta en tallrik med en portion mat. Välj ut dina favoriter, du måste inte ta av allt. Tanken är inte att man ska behöva plocka bort allt det goda, vi ska få njuta av det som är gott, men i lagom mängder.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: Vad gör en dietist?
En dietist arbetar med att utreda och behandla näringstillstånd. De jobbar även med att bland annat förebygga ohälsosamma matvanor.
Dietisterna träffar du genom en remiss från läkare på din vårdcentral.
Mer om hur du äter hälsosamt på 1177.