Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Anton Lazarides är fältarbetsledare under utgrävningarna i Edsleskog, där resterna av Sveriges äldsta tegelkyrka grävts fram under sammanlagt tre veckor. I bakgrunden syns  Nora Hansson (tv) och Anna Beckman. Foto: Kent Eng

Anton fann drömjobbet – och en arkeologisk sensation

Edsleskog, Dalsland. Ännu är arkeologen Anton Lazarides ovetande om vilket fynd han och hans kolleger snart ska gräva fram. Han står bredvid en grävmaskin och dirigerar försiktigt så att inget viktigt kan skadas.

Det är sommaren 2020, men ändå inte. Ur jordlagren håller nämligen ett stycke svensk historia på att grävas fram, resterna av det som förmodligen är Sveriges äldsta tegelbyggnad från tidigt 1200-tal. Anton kallar den för ”katedralen i Edsleskog”. För det är en ovanligt stor kyrka, jämförbar med de stora domkyrkorna i Norden under denna tid. En kyrka som det har berättats om i snart tusen år – och som rymmer både en mordgåta och helgonmirakler om Sveriges första internationellt erkända helgon Nils, Sankt Nicolaus. Utgrävningen påbörjades förra sommaren (2019) under en vecka och fortsätter i år under två veckor.

Årets höjdpunkt

– Det här är årets höjdpunkt. När vi får fortsätta vår utgrävning här och bidra till att skriva ny historia, säger Anton Lazarides (26), arkeolog och fältarbetsledare.

Anton Lazarides är anställd som arkeolog på Lödöse museum. Största delen av hans arbetstid är han på museet och tar hand om fornlämningar, dokumenterar och skriver rapporter. När han är ute i fält är det oftast på hemmaplan, där hans specialitet har blivit Lödöses hamnmiljö i senmedeltid.  Men nu har alltså museets arkeologer också fått ta hand om en utgrävning av den gamla tegelkyrkan i Edsleskog. När platsen är noggrant dokumenterad och fynden insamlade, kommer den att täckas över igen.

Medeltida spik till vänster. Fyndet med radbandspärlorna gjorde man under den senaste utgrävningen sommaren 2020. Förmodligen har ett radband gått sönder och pärlorna trillat ner mellan träplankorna. Foto: Kent Eng
Medeltida spik till vänster. Fyndet med radbandspärlorna gjorde man under den senaste utgrävningen sommaren 2020. Förmodligen har ett radband gått sönder och pärlorna trillat ner mellan träplankorna. Foto: Kent Eng

Indiana Jones var favoritfilm

Redan som barn var Anton fascinerad av gamla saker. Kanske föddes intresset under barndomens resor till Cypern, där han tillbringade varje sommar.

– Min pappa kommer från Cypern och vi gjorde ofta utflykter till gamla tempel och andra historiska platser.

Så det var kanske inte så konstigt att favoritfilmen blev Indiana Jones! Det låter ju lite som raka spåret, men Anton berättar att yrkesvalet ändå blev en slump. Som 18-åring var det musiker han ville bli.

– När jag inte kom in på musikhögskolan, gick jag igenom Göteborgs universitets kurskatalog från A till Ö. Arkeolog kom tidigt och jag tyckte det lät kul och sökte.

Utgrävningar på Cypern

Redan under utbildningen fick Anton möjlighet att återvända till Cypern, den här gången för att vara med vid utgrävningar av en bronsåldersstad. Det var också där han fick sin första stora ”arkeolog-upplevelse”.

– Det var första gången jag träffade på kvarlevor av en människa. Här var jag nära en person som varit död i 3000 år, någon som levt och verkat under bronsåldern. Det var en vördnadsfull känsla, säger Anton Lazarides.

Han tillägger att han egentligen undviker att hitta gravar, men att det är lite dubbelt.

– Att hitta en död människa är samtidigt det mest påtagliga tecknet på att människor levt före oss.

Detektivarbete

I Edsleskog har Anton hittills varit med och gjort flera fynd, utöver själva kyrkobyggnaden. Man har bland annat hittat mynt från tidigt 1200-tal, radbandspärlor, hårnålar och ett rökelsekar.

När utgrävningen är avslutad, tar forskningsarbetet vid. Alla lådor med fynd följer med tillbaka till Lödöse museum och ska noggrant dokumenteras.

– Vi går igenom det vi hittat och presenterar sedan resultatet i vetenskapliga artiklar. De kommer till exempel att handla om hur kyrkan är byggd och varför den ligger där den ligger.

Anton beskriver den här delen av faktainsamlandet som den ”teoretiska” delen och att den är nog så intressant. Men så tillägger han att det finns en mer spektakulär del som tilltalar honom ännu mer – berättelsen om Nils*.

–  Hur kan vi knyta fynden till berättelsen om Nils som vi känner den? Det är en fantastisk berättelse om mirakler som skedde här efter att prästen Nils blivit mördad och som gav upphov till en helgonkult, säger Anton Lazarides.

Ett oväntat fynd

När grävmaskinen lyft av det översta jordlagret, börjar arkeologerna skyffla försiktigt med sina skyfflar och hackor. Här ligger ett hörn av kyrkan, precis som de trodde. Plötsligt stannar de upp och börjar prata tyst med varandra. De tar snabbt fram en plåtbit och täcker över. Anton vänder sig mot oss och ser lite besvärad ut. De har hittat ett kranium.

– Jag blir alltid berörd och tänker på att det här har varit en människa som levt på den här platsen. Nu måste vi vara extra försiktiga för det här är förmodligen en grav, säger Anton.

Det är första gången under utgrävningarna de hittar kvarlevor av en människa inom kyrkans murar. Arbetet stannar av en stund, innan arkeologerna försiktigt fortsätter att frilägga stenarna i närheten.

När Anton samlat ihop sig, tar den analytiska sidan över. Sidan som är hans viktigaste tillgång som arkeolog.

–  Även om jag har en tolkning, måste jag alltid vara kritisk till min egen teori. Som arkeolog kan man aldrig bli för övertygad.

Som för att visa vad han menar berättar han senare att graven med kvarlevor de hittade under utgrävningarna förmodligen kommer från en yngre grav, eftersom den ligger ovanpå rasmassorna och inte under det gamla kyrkogolvet. Men att de för att vara helt säkra har skickat en liten benbit på analys.

Drömjobb

Anton Lazarides har hittat sitt drömjobb och vill vara kvar länge på Lödöse museum. Kombinationen av forskning, dokumentation, rapporter, fältarbete och berättelser binder ihop hans analytiska förmåga med den mer kreativa och fantasifulla.

–  Jag trivs väldigt bra och vill fortsätta jobba med arkeologi och göra avtryck. Någon gång vill jag doktorera, kanske blir det Dalslands medeltid och livet här i Edsleskog.

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se

Läs också: Astrid är regionutvecklare i Bryssel – vill skapa ett bättre samhälle 


*Berättelsen om Nils (Sankt Nikolaus), Sveriges första internationellt kända helgon

Nils var en präst som verkade i Edsleskog och som mördades när han var på väg till en sjuk sockenbo med nattvard. Strax efter händelsen ska en vattenkälla ha sprungit upp i närheten av kyrkan, något som gav upphov till både pilgrimsfärder (sjuka människor kom till källan för att bli botade) och en helgonkult. Denna kult spred sig och när biskop Bengt i Skara fick höra talas om miraklen i Edsleskog och den stora kyrka som hade byggts till Nils ära, skrev han till påven, som helgonförklarade Nils. Brevet är daterat 4 november 1220. Därför tror man att kyrkan kanske till och med kan vara från sent 1100-tal, vilket är sensationellt för en tegelbyggnad i Sverige. De hittills äldsta tegelkyrkorna är från mitten av 1200-talet.

Utbildning till arkeolog

För att bli arkeolog behöver man studera på universitet. Kandidatexamen kräver tre års studier, en masterexamen fem års studier. Därefter kan man fortsätta med forskarutbildning.

Se filmer från utgrävningarna på Lödöse museums facebook-sida.

Lödöse museum är en del av Västra Götalandsregionen. Museet har sin tonvikt på arkeologiska fynd från medeltiden.

Bli först att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *