Pandemin har fått stora effekter på väntetiderna till specialistvården i Västra Götalandsregionen (VGR). Det handlar om ett uppdämt vårdbehov på 10 000 besök och 13 000 operationer.
– Vi hade en besvärlig situation redan innan pandemin. Nu kommer det att krävas stora insatser för att komma ikapp, säger Levi Siljemyr, chef för Enhet produktionsstyrning och köpt vård i Västra Götalandsregionen (VGR).
Sista februari i år fanns det 13 000 personer i Västra Götaland som hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på ett första besök inom specialistvården. 8 000 personer hade väntat på operation längre än vårdgarantins 90 dagar.
Färre besök
Under pandemin har många besök ställts in både av sjukvården och av väntande som själva valt att avstå. Det finns patienter som avsäger sig vårdgarantin genom att själva välja att vänta längre. Det finns också patienter som behöver vänta av medicinska skäl. Under pandemin har kön ökat kraftigt genom att många självmant valt att inte komma till sjukvården. Vårdens uppmaning att stanna hemma vid minsta symtom har också bidragit till att färre genomfört sina besök.
– Sammanlagt handlar det om ett uppdämt vårdbehov på 10 000 besök i specialistsjukvården på grund av pandemin, säger Levi Siljemyr.
Under våren och sommaren har vårdcentralerna märkt en kraftigt minskad efterfrågan. Under pandemins första månader skickades 40 procent färre remisser till sjukhusen på grund av det minskade söktrycket på vårdcentralerna. Under sommaren var det 10 procent färre.
13 000 färre operationer
– Att så många har avstått att söka vård jämfört med normalt gör att det sannolikt finns ett större uppdämt vårdbehov än det vi har siffror och statistik på, säger Levi Siljemyr.
Det handlar alltså om mycket stora volymer vård i form av besök och operationer som behöver ges till invånarna.
– Den sammanlagda siffran för inställda operationer, och att man inte har sökt vård i samma utsträckning som normalt, gör att vi antar att det gjorts 13 000 färre operationer under pandemin, säger Levi Siljemyr.
VGR:s politiker har idag fått information och förslag på möjliga vägar till hur situationen ska kunna lösas. Det handlar exempelvis om att utnyttja befintliga avtal med privata vårdgivare maximalt samt teckna nya. Men också att se över möjligheten att öka produktionen av den egna vården.
Den samlade extra kostnaden för vård som inte kunnat utföras på grund av pandemin beräknas till 650 miljoner kronor, varav specialistvården utgör merparten.
Ökad samarbetsförmåga
Regiondirektören har redan satt igång planeringen med att snabbt intensifiera arbetet med kökortning.
Levi Siljemyr ansvarar för Vårdgarantiservice i VGR. Verksamheten hjälper till att lotsa patienter rätt till externa vårdgivare och samordnar produktion av vård mellan sjukhusen.
Enheten startades tidigare i år för att fokusera på att hjälpa invånarna att få vård i tid. Bland annat genom att öka användandet av externa vårdavtal. Regionstyrelsen har avsatt hundratals miljoner i flera års tid för att sjukhusen, när de inte hinner med, ska erbjuda patienter vård snabbare någon annanstans. Av okänd anledning har dessa pengar inte använts fullt ut vilket VGRfokus har rapporterat om tidigare.
– Vi håller på att skala upp vår verksamhet nu. Pandemin har skapat enormt mycket administration, även om det inte kan jämföras med hur vårdpersonalen haft det. Men pandemin har också fått positiva effekter, som att samarbetsförmågan mellan sjukhusen har ökat dramatiskt. Liksom att arbetet med externa vårdgivare nu fungerar smidigare och mer effektivt, säger Levi Siljemyr.
Läs också: Ny enhet ska hjälpa till att korta sjukhusens vårdköer
Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se
Fakta vårdgarantin
Vårdgarantin innebär att en patient ska erbjudas besök inom 90 dagar, räknat från den dagen beslut om remiss fattades. Om patienten har sökt vård med egenremiss, gäller väntetiden från den dagen remissen har kommit in till den specialiserade vården.
Patienten ska erbjudas tid till operation inom 90 dagar, räknat från den dag beslut om behandling togs.