Det är många inom äldrevården som har hört av sig och vill gå utbildningen i MHFA som fokuserar på psykisk ohälsa hos äldre. I höst kommer vi därför att anordna dubbla kurser, säger Ulrika Aebeloe, utvecklingsledare på Härryda kommun.

– Just nu ser vi en ökning av psykisk ohälsa bland äldre, framförallt i kölvattnet av Covid -19 säger Ulrika Aebeloe, utvecklingsledare på Härryda kommun. För att möta äldrevårdens behov av kunskap anordnas nu dubbla kurser i ”Första hjälpen till psykisk hälsa”.

I Västra Götaland arbetar flera kommuner med en metod som heter MHFA (Mental Health First Aid), för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa. Utbildningen som finansieras av Västra Götalandsregionen (VGR), riktar sig till personer med människonära yrken.

– Det är många inom äldrevården som har hört av sig och vill gå utbildningen i MHFA som fokuserar på psykisk ohälsa hos äldre. I höst kommer vi därför att anordna dubbla kurser, säger Ulrika Aebeloe, utvecklingsledare på Härryda kommun.

Större förståelse

Anette Eriksson är undersköterska och arbetar på Säterigården i Härryda. Säterigården är ett äldreboende som vårdar personer med någon form av demenssjukdom. Förra hösten gick Anette kursen i MHFA som fokuserar på äldre. Hon berättar att kursen lärde henne att få en större förståelse för psykisk ohälsa hos äldre och att den kan ta sig an i olika former.

– Även om en person inte kan uttrycka sig verbalt, så kan man se att personen mår dåligt. När minnet sviker finns känslorna alltid kvar, det gäller att vara uppmärksam på minsta tecken, säger Anette Eriksson, undersköterska på äldreboendet Säterigården.

Fokusera på nuet

På utbildningen pratade vi mycket om ångest och depression inom demenssjukdomen. Vi diskuterade olika tillvägagångssätt och gjorde övningar där vi testade förslag till lösningar. Mycket fokus låg på bemötande och vi gick igenom de olika sjukdomarna som psykisk ohälsa ger så som ångest, depression eller psykos.

–  När jag idag möter en person som mår dåligt är jag lugn och låter mötet ta tid. Tillvägagångssätten finns kvar i bakhuvudet. Det handlar om att lyssna in, bekräfta och att lära känna personen och deras närstående, säger Anette Eriksson, undersköterska på äldreboendet Säterigården.

–  Jag lärde mig att inte enbart hitta snabba lösningar utan att fokusera på nuet och på mötet just här och nu, säger Anette Eriksson.

Anette Eriksson längst till höger i bild tillsammans med kollegorna Zekira Rizvanovic och Ali Emami.
Anette Eriksson längst till höger tillsammans med kollegorna Zekira Rizvanovic och Ali Emami.

Alltid visir

Coronapandemin har varit en stor utmaning för äldreboendet.

–  I början av pandemin märkte vi att många äldre mådde väldigt dåligt på grund av isoleringen och för att de inte fick träffa sina anhöriga. Vi var snabba med att ställa om och hitta nya lösningar som till exempel Face time-samtal och vi satte upp plexiglas så att de kunde träffa sina anhöriga utomhus. Vi använder också andra digitala verktyg så vi kan visa filmer och program som de äldre känner igen. Vi spelar musik från Spotify som de tycker om och vi ser till att dagen blir meningsfull med meningsfulla aktiviteter och möten, säger Anette Eriksson.

Det kommer bli svårare att kunna träffas fysiskt när det blir kallare utomhus och äldreboendet har fortsatt väldigt stort fokus kring hygien.

– Vi har alltid visir på oss när vi är i nära kontakt med brukarna. Personalen har varsin vagn med utrustning som vi inte delar med varandra, säger Anette Eriksson.

Text: Helena Kryssman
vgrfokus@vgregion.se

Läs också: Elever lär sig förebygga och upptäcka depression


Fakta:

Regionfullmäktige har antagit den nationella nollvisionen för suicid. Det innebär att ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord.
Under hösten 2020 antas för första gången en länsgemensam handlingsplan för suicidprevention, Handlingsplan för suicidprevention i Västra Götaland 2020–2025. Handlingsplanen ska fungera som en gemensam grund för kommunernas och regionens suicidpreventiva arbete. I väntan på att planen ska antas fortsätter regionstyrelsen och beredningen för folkhälsa och social hållbarhet sitt arbete med att öka förståelsen för, kunskapen om och kompetensen inom suicidprevention. Men också att bygga strukturer för ett långsiktigt och hållbart suicidpreventivt arbete.

Aktiviteter i år är att finansiera kommunernas suicidpreventiva arbete och deras arbete med att införa suicidpreventiva metoder i skolan. Metoderna är Första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA) och Youth Aware of Mental health (YAM).

Utbildningarna som finansieras av Västra Götalandsregionen (VGR), riktar sig till personer med människonära yrken. exempelvis  inom socialtjänsten, skolan, polisen, kriminalvården, brandkåren, individ-, familje-, handikapp- och äldreomsorgen, ambulanspersonal och distriktssjuksköterskor men även till den ideella sektorn.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet mår dåligt

Organisationer som arbetar med suicidprevention som får ekonomiskt stöd av Västra Götalandsregionen

  • Tjejjouren Väst – chatta med Tjejjouren. Inga problem är för små för oss och du får alltid vara anonym.
  • Våga Fråga – en utbildning som ger kunskap om att upptäcka psykisk ohälsa, varningssignaler för kommande suicid och verktyg för hur man kan bemöta och hantera en medmänniska som mår psykiskt dåligt, eller som visar sig ha tankar om att ta sitt liv.
  • Steg för livet – Var sjätte timme tar en människa i Sverige sitt liv. Du kan göra skillnad. Se den fem minuter långa filmen Steg för livet.
  • Stör döden – Var uppmärksam på om en vän, någon i din familj eller kollega förändrar beteende, går igenom en jobbig fas eller händelse i livet. Genom att göra något så enkelt som att fråga den som mår dåligt och lyssna på svaret kan liv förändras och räddas.