Om man testat positivt för covid-19 men inte har några symtom, smittar man då? Vilka restriktioner ska man förhålla sig till om man har bekräftade antikroppar? Magnus Gisslén, infektionsläkare och professor, svarar på frågor som allmänheten har skickat in om coronaviruset och covid-19.
Magnus Gisslén arbetar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som är en del av Västra Götalandsregionen (VGR).
Om man testar positivt för covid-19 men inte har några symtom alls, smittar man då?
– Ja, det kan man göra. Men smittsamheten är sannolikt lägre än om man har hosta och har de typiska symtomen. Men man kan definitivt smitta och särskilt i nära relationer i hemmiljö och när man kommer nära.
Hur mycket kan barn smitta? Får min 5 och 9-åring träffar min 70-åriga mamma?
– Det har visat sig att barn kan bli sjuka och få viruset, men det verkar som att smittspridningen inom barngrupper mellan barn och från barn till vuxen är lägre än hos vuxna. Det har sannolikt någonting med immunförsvaret att göra men det är inte helt klarlagt varför det är så. Barn kan smitta och ett barn som har någon form av symtom ska inte träffa någon som är äldre. Som läget är just nu ska nog tänka sig för en och två gånger innan man har nära fysisk kontakt med sina anhöriga. Man kan träffas utomhus till exempel där ju risken i princip inte finns alls om man håller avstånd.
Jag jobbar på SU och vi har visir vid all patientkontakt. Är de till någon nytta alls?
– Ja, det är visat att det är till nytta. Det handlar om att förhindra smitta och droppsmitta, att man får droppar åt bägge hållen, så det har absolut effekt.
Det har talats mycket om superspridare, att vissa sprider mer än andra. Men förekommer det också i andra infektionssjukdomar?
– Ja och det är nog samma med många sjukdomar. Jag kan bara gå tillbaka till mitt andra område HIV, där vissa individer sprider jättelätt medan andra kan gå hela livet men inte smitta alls. Och så är det med många infektioner att man har vissa som sprider lättare och andra som sprider det mindre lätt. Beror på många faktorer men säkert till stor del hur mycket virus man har, till exempel i det här fallet antalet viruspartiklar. Det kan skilja enormt mycket mellan olika individer, en skillnad på miljarder per milliliter vätska i näsan eller i luftvägarna.
Kan det vara bra att ta vaccin för årets vanliga säsongsinfluensa? Påverkar det positivt eller negativt för covid?
– Ja det kan vara bra, men inte på det sättet att det påverkar covid. Det är ju bra att slippa få en influensa och osäkerheten kring ifall det är covid eller vanliga influensan. Med den vanliga influensan är det en del som blir svårt sjuka och behöver sjukhusvård. Tillhör man riskgrupperna för influensa så ska man absolut vaccinera sig tycker jag. Just nu vill vi inte ha andra infektioner som går att förhindra.
Är det 20 procent eller mer av alla PCR-tester som visar falskt negativt?
– Covid-testerna, eller PCR-testerna, är oerhört känsliga och tar man ett test på rätt sätt så är antalet falskt negativa väldigt lågt, mycket lägre än 20 procent.
Sen finns antikroppstester och det är ju lite annorlunda. Där är inte känsligheten hundra procent. Vi har sett i studier som vi och andra har gjort att patienter som har haft en mild sjukdom, alltså inte behövt sjukhusvård, där utvecklar ungefär 10 procent inte antikroppar när man mäter med de kommersiella testerna.
Är det sant att det finns ett prov som visar hur sjuk man kommer att bli i covid-19?
– Nej det är det inte. Men däremot pågår det mycket forskning om att hitta den typen av markörer eller mönster. Det finns vissa markörer som visar att det finns en ökad risk att bli svårt sjuk, men det är fortfarande så att det inte finns ett prov som visar att den här personen kommer att bli svårt sjuk. Förhoppningen är att man ska kunna hitta en cocktail av olika markörer.
Vilka restriktioner ska man förhålla sig till om man har bekräftade antikroppar?
– Det är en svår fråga. Helt skulle man vilja säga att man inte behöver följa några restriktioner alls för att det inte finns någon risk att smitta eller bli smittad igen, men så enkelt är det inte. Det finns en liten risk att man kan bli smittad och även om man inte blir sjuk så för man infektionen vidare. Sannolikt är den risken extremt liten men att ge några säkra råd där är väldigt svårt. Viss restriktivitet med att träffa andra och hålla avstånd tycker jag att man ska ha ändå.
Har viruset blivit mildare den här gången?
– Sannolikt inte. Det finns studier som tyder på att det är en annan variant som sprids just nu och att den är mer smittsam. Men om det har någon betydelse för att den lättare infekterar celler i lungorna eller om den har någon betydelse för smittsamheten i samhället är oklart. Det finns inga data än som visar på att den har blivit mildare. Det är intressant fråga, någon gång i framtiden så kommer det säkert att bli så. Och jag kan tro, nu spekulerar jag här, får vi inget vaccin så skulle det nog kunna bli så att de flesta blir smittade så småningom som barn och man får en immunitet som sedan byggs på, som med många andra infektioner. Och om man blir smittad som äldre kan man bli svårt sjuk.
Är det främst medelålders kvinnor som får långvariga symtom?
– Det är inte klarlagt att det är så. Att det finns personer med långdragna symtom är ingen tvekan. Och till skillnad från gruppen som är svårt sjuka, så dominerade kvinnor som det verkar i den gruppen. Det behöver inte vara medelålders kvinnor utan det kan vara yngre också. Här återstår väldigt mycket att göra när det gäller vetenskaplig forskning.
Hur långt bort är svaret på vad som orsakar långvarig covid-19?
– Det pågår forskning och problemet är när man gör studierna så måste man sortera ut och verkligen titta på de som hundra procent vet att de har haft covid-19. Studierna måste göras på ett väldigt strukturerat sätt. När vi kommer till det här med långtidssymptom så ska man ändå komma ihåg att vi har haft jättemånga som har haft infektioner nu under våren, extremt många. Och det är en liten andel som får långvariga symtom. Vi vet från andra sjukdomar att det finns personer som får långvariga symtom. Lärdomarna från de sjukdomarna är att väntar man, även om det kan ta lång tid, ett halvår eller ett år, så blir de allra flesta helt återställda. Min övertygelse är att de allra flesta av de som har långdragna symtom kommer att bli bra.
Vem ska man lyssna på i informationsflödet när det handlar om corona?
– Jag tycker att man ska lyssna på myndigheter, personer inom sjukvården som faktiskt har kunskapen och Folkhälsomyndigheten som är en utmärkt aktör i detta. Även universiteten som sysslar med forskning om det här är bra källor. Det finns mycket annat också som är bra, men det finns också mycket ren desinformation. Som med allt annat gäller det att försöka hitta de bästa källorna när det finns mycket information att tillgå.