När Linnea Lindqvist kom till Hammarkullskolan i Angered var det bara 33 procent av treorna som klarade kunskapskraven. Idag är det 80 procent.

På Hammarkullsskolan i Angered klarar nu 80 procent av treorna kunskapskraven. När rektor Linnea Lindqvist började 2016 var det betydligt lägre. Resultaten är så anmärkningsvärda att Linnea bjudits in till den globala konferensen Nobel Week Dialogue. Där ska hon bidra med sin kunskap i diskussion med nobelpristagare, världsledande experter och politiker.

– På min skola har nästan 100 procent av eleverna utländsk bakgrund och det kan finnas 10–15 olika språk i varje klass. Två mil härifrån går elever med enbart svensk bakgrund och som bara pratar svenska. Det är inte konstigt att det blir en rejäl kulturkrock på gymnasiet när eleverna för första gången möts, säger Linnea Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan i Angered.

OECD har länge riktat kritik mot det svenska skolsystemet som idag gör att klyftorna och segregationen ökar.

– Det är på tiden att vi börjar prata om utmaningarna vi står inför och jag hoppas kunna lyfta vårt arbete på Hammarkullsskolan som ett gott exempel för fler att ta efter, säger Linnea Lindqvist.

Projekt tillsammans med barnspecialister

När Linnea Lindqvist började som rektor på Hammarkullsskolan, en lågstadieskola i Angered, såg hon tidigt att flera av eleverna hade läs- och skrivsvårigheter, svårt att koncentrera sig och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som behövde utredas av barnpsykolog.

Men väntetiden för en sådan utredning var över två år. Projektet ”Främja lärande, utveckling och hälsa hos barn i Angered”, som finansierades av Västra Götalandsregionen (VGR), öppnade  då en ny möjlighet.

Ett team med specialpedagog,  barnpsykiatriker/barnläkare, kurator och barnsjuksköterska från Specialistcentrum Barn och Unga, Angereds Närsjukhus började samarbeta med elevhälsoteamet på skolan.

Teamet följde tre klasser i årskurs två under ett och ett halvt år, då även en extra resurs i klassrummet var närvarande. Teamet screenade eleverna och 8 av de totalt 70 eleverna fick en diagnos. Diagnoserna var bland annat ADHD, autism och intellektuell funktionsnedsättning.

– När eleverna fått sina diagnoser kunde vi anpassa undervisningen i klassrummet. Barnpsykiatrikern gav lärarna utbildning kring neuropsykiatriska sjukdomar och gav dom verktyg så att de kunde anpassa sina lektioner efter elevernas behov, säger Linnea Lindqvist.

Samarbete med föräldrarna

Skolan har ett väldigt nära samarbete med elevernas föräldrar. Det är vanligt att föräldrarna kan väldigt lite svenska, eller ingen alls.

– Hur förklarar man för en förälder som inte kan svenska att dess barn mår dåligt och har en funktionsnedsättning? Det är svårt att förmedla innebörden av en funktionsnedsättning till andra språk, i vissa språk finns inte ens ordet funktionsnedsättning, säger Linnea Lindqvist.

Familjens språkliga bakgrund och förkunskap om möjliga svårigheter kunde vara ett hinder för samarbetet kring barnet. Under projekt-tiden blev det tydligt att det fanns behov att utveckla mera visuellt material som stöd i kommunikationen med föräldrar för att få en gemensam bild och förståelse av barnets svårigheter.

Bland annat utarbetades på Specialistcentrum barn och unga ett nytt kort frågeformulär med mera konkreta frågor till föräldrar för skattning av ADHD symptom och utvärdering av behandlingseffekt.

Formuläret utvärderas nu i en forskningsstudie för att vara möjligt att användas fortsatt i vården. På mottagningen har även tagits fram ett informationsmaterial med bilder som användes i samtal med föräldrarna.

– Föräldrarna är väldigt engagerade i skolan och gör allt dom kan för sina barn. Och de är så stolta, ”Så mycket mitt barn kan!” är en kommentar som Linnea ofta får höra.

Lärdomar av projektet

Lärdomarna av projektet är många berättar Linnea.

– Idag kan vi tidigt upptäcka när eleverna inte mår bra och när de behöver en utredning. Vi har fått kunskap om sjukdomarna och vet också vart i hälso- och sjukvårdsystemet vi ska vända oss när vi ser att eleverna behöver medicinsk hjälp, säger Linnea Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan.

Lärarna har fått utbildning och verktyg för att kunna anpassa undervisningen till eleverna som behöver särskilt stöd. Eleverna som fått en diagnos har fått hjälp med medicinering och att strukturera skolarbetet

– Läsning är grunden för lärande. Vi ger eleverna extra lästräning där vi ser att det går trögt och hjälper eleverna att hitta rätt böcker. I år kunde alla elever läsa när de gick ut trean. Vi kan också ge nästa skola en bra överlämning, där vi berättar om elevernas diagnoser eller behov och hur vi har arbetat på skolan för att möta detta, säger Linnea Lindqvist.

Text: Helena Kryssman
vgrfokus@vgregion.se

Fakta:

Projektet ”Främja lärande, utveckling och hälsa hos barn i Angered” finansierades av Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsnämnd och genomfördes i samarbete med Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborgs universitet, Angereds närsjukhus och SDF Angered i Göteborgs stad.

Här kan du läsa slutrapporten av projektet

Projektet är en del av Kraftsamling fullföljda studier. Läs mer om kraftsamlingen här

Anmäl dig till konferensen Nobel Week Dialogue

Missa inte när Linnea berättar om Hammarkullsskolans arbete under konferensen Nobel Week Dialogue den 9 december. Temat i år är ”The challenge of learning” om lärande, utmaningar och utbildning. Konferensen är helt digital och kostnadsfri.
Läs mer om årets program och registrera din plats här: https://www.nobelprize.org/events/nobel-week-dialogue/2020/

Västra Götalandsregionen har genom regionutvecklingsnämnden medfinansierat och varit en partner till Nobel Week Dialogue sedan 2012. Tack vare den västsvenska medfinansieringen förläggs konferensen i Göteborg vartannat år. Utöver Västra Götalandsregionen finns även följande fyra västsvenska samarbetspartners i arbetet med Nobel Week Dialogue: Carl Bennet AB, Ericsson, Göteborg & Co och AB Volvo.