Västra Götalandsregionen har hanterat konsekvenserna av pandemin väl. Det är den övergripande slutsatsen i en utvärdering av händelserna våren 2020 som Kommunforskning i Västsverige (KFi) genomfört.
– Vi har i dag mottagit rapporten och kommer att värdera rekommendationerna, säger regiondirektör Ann-Sofi Lodin.
Regionstyrelsen beslutade i september 2020 att ge Kommunforskning i Västsverige (KFi) uppdraget att utvärdera regionens hantering av pandemin. Utvärderingen fokuserar på styrning, organisation och ledning, det vill säga hantering eller management.
Interna och externa aktörer, alltså företrädare för olika verksamheter inom VGR samt kommuner och statliga myndigheter, har deltagit i utvärderingen som genomfördes under hösten och fokuserar på händelserna våren 2020.
Den övergripande slutsatsen är att Västra Götalandsregionen ur ett helhetsperspektiv haft förmåga att möta utmaningarna. Konsekvenserna av pandemin har hanterats väl. Betyget blir godkänt, men med förbehåll enligt rapportförfattarna som problematiserar hanteringens styrkor och svagheter.
Samarbetet en framgång
Bland styrkorna nämns samarbetet. Både interna och externa aktörer ger överlag positiva beskrivningar och den samlade bedömningen är att hanteringen av pandemin kännetecknats av att nya rutiner och arbetssätt kommit på plats. Samarbete är nyckeln.
– Utan ett bra samarbete med andra, både privata och offentliga aktörer, hade VGR haft mycket svårare att hantera pandemin. Inte minst med kommunerna har vi haft ett gott och nära samarbete, vilket vi är mycket tacksamma för, säger Johan Flarup, avdelningschef ärendesamordning och kansli.
Kommunerna menar att regionen hanterat konsekvenserna av pandemin på ett bra sätt. Hälso- och sjukvårdsorganisationerna har varit ödmjuka, tillgängliga, transparenta och informativa. Kontakterna med Smittskydd har fungerat väl; regionen har varit lyhörd för kommunernas informationsbehov.
Men brist på formella strukturer
Samarbetet har fungerat bättre än samordningen. Krishanteringsplanen var inaktuell när pandemin kom och strukturen för krissamverkan slutfördes efter hand. Det var först i mars 2020 som regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) etablerades och det blev en tydlig samordning inom regionen.
Då kunde exempelvis uppdrag för olika områden fördelas mellan förvaltningarna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) tog ett regionalt ansvar för IVA-platser, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) för vårdplatser i övrigt, NU-sjukvården för skyddsmaterial och Skaraborgs sjukhus (SkaS) för läkemedel.
Det finns också verksamheter som inte har fungerat optimalt under pandemin där organisation, uppgiftsfördelning och ansvar bör ses över. En annan fråga att bära med sig handlar om hur arbetet med att balansera krisarbete och upprätthålla ordinarie produktion kan utvecklas.
– De arbetssätt, strukturer och nätverk som byggts upp under pandemin, behöver formaliseras så att de inte blir bundna till personer som jobbade just under pandemin. Erfarenheten och lärdomarna måste komma framtiden till del, säger Ann-Sofi Lodin, regiondirektör.
Text: Gabriel Holmqvist
vgrfokus@vgregion.se