Sture kontrollerar trycket till en inhalator, som används av patienter som har problem med trånga luftvägar. När patienten andas in ånga vidgar sig luftrören.
Sture kontrollerar trycket till en inhalator, som används av patienter som har problem med trånga luftvägar. När patienten andas in ånga vidgar sig luftrören. Foto: Anna Rehnberg

Att vara medicintekniker är att veta hur varje apparat fungerar och hur den ska underhållas. Men det är också att möta patienter i deras hem, i en ofta utsatt situation.
– Jag får en relation med patienterna och vet vad de kämpar med. Då känns det bra att kunna lugna, säger Sture Svensson.

När medicinteknikern Sture Svensson beskriver sitt jobb handlar det inte bara om tekniska beskrivningar, utan också om medicinska tillstånd och möten med människor. Varje apparat har sin egen berättelse – om vilka sjukdomar som kräver dem, hur de fungerar och inte minst hur de underlättar i människors vardag. Han återkommer ofta till det yttersta syftet med jobbet.

– Våra hjälpmedel hjälper ju sjuka människor att få ett drägligt liv hemma. För många är alternativet att ligga på sjukhus, säger Sture Svensson.

Hjälpmedlen återanvänds

Sture visar runt i sina lokaler på Hjälpmedelscentralen i Skövde. Här, i verkstaden för rekonditionering, tar han och hans fem kolleger emot hjälpmedel som snarkapparater, inhalatorer och matpumpar som varit ute hos patienter i Västra Götaland. Deras uppgift är att kontrollera alla funktioner så att de kan användas igen. Att desinficera, byta delar om det behövs, kalibrera och packa i nytvättade väskor.

Sture kalibrerar instrumentet man använder för att testa att syrgasapparaten fungerar som den ska tillsammans med kollegan John Heian. Foto: Anna Rehnberg

De sex medicinteknikerna roterar mellan arbetsuppgifterna varje vecka – fem veckor i verkstaden, en vecka som de åker hem till patienter. Den här veckan är det Stures tur att ta hand om syrgasapparaterna. Han visar de olika modellerna, från den största stationära (med 15 meter syrgasslang) till bärbara batteridrivna man kan bära med sig i en väska över axeln.

Apparater som hjälper

– En person kanske har skadade lungor, på grund av sjukdom, rökning eller andra orsaker och behöver hjälp att syresätta sig. Då kan extra syrgas göra att kroppens organ får tillräckligt med syre för att fungera optimalt och att andningen går lättare,  säger Sture.

Han visar runt bland verkstadens olika stationer och berättar om vilka besvär som kan lindras med utrustningen – om slemsugen som hjälper den som inte orkar hosta själv att suga upp slem från luftvägarna, om inhalatorn som med hjälp av ånga vidgar luftvägarna vid till exempel astma, om snarkapparaten (CPAP) som trycker in luft hos personer som får andningsuppehåll (sömnapné) under natten.

Började som verkstadstekniker

– Det finns personer som kan ha 80-100 andningsuppehåll i timmen. När det inte kommer något syre till lungorna, behöver hjärtat jobba jättemycket. Det blir väldigt tröttande.

När Sture sökte jobbet på Hjälpmedelscentralen för tio år sedan, hade han blivit arbetslös efter att verkstadsföretaget han jobbat på i 25 år gått i konkurs. Att konstruera och hitta tekniska lösningar hade varit hans grej, även om han också fått utlopp för sin sociala sida under nästan trettio år som dansbandstrummis om kvällarna.

– Då lärde jag mig att bemöta olika sorters människor och det har jag stor nytta av nu.

Lyssna räcker långt

Var sjätte vecka åker alltså Sture hem till patienter som behöver hjälp med sina apparater på något sätt. I bilen har han med sig den utrustning som behövs, till exempel grimmor, syrgasfilter och slangar. Men ibland saknar han en annan ”verktygslåda”.

– Jag har ingen utbildning i hur jag ska hantera svåra samtal. Å andra sidan det kan räcka långt att bara sitta och lyssna.

När Vgrfokus träffar Sture har han bara några veckor kvar till pensionen och det märks att han är rörd över situationen. Över att inte längre få träffa sina kolleger varje dag, men också över att inte längre möta de människor han möter i hemmen när han är ute på service. Samtidigt har jobbet också lärt honom att det gäller att ta vara på livet och inte vänta på något ”sedan”.

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se

Sture har börjat göra i ordning en CPAP (snarkapparat). Det är flera moment som ska göras innan apparaten kan skickas ut till en ny patient – rengöring, kalibrering, testkörning och packning. Foto: Anna Rehnberg

Fakta Hjälpmedelscentralen

  • Hjälpmedelscentralen finns på fyra platser i Västra Götalandsregionen – Skövde, Uddevalla, Borås och Mölndal.
  • I Skövde finns centrallagret för medicinska hjälpmedel (till exempel syrgasapparater, matpumpar och ventilatorer). En viktig del av verksamheten är rekonditioneringsverkstaden – närmare 70 procent av den medicinska utrustningen som används i hemmen kan återanvändas av nya patienter.
  • Andra hjälpmedel som Hjälpmedelscentralen har hand om är hjälpmedel för rörelsehinder (till exempel rullstolar och rullatorer) och kognitivt stöd (till exempel medicinpåminnare och talboksspelare).
  • Hjälpmedelscentralens kunder är till exempel kommuner (hemsjukvård), vårdcentraler och sjukhus.
  • Andra yrken än tekniker på en hjälpmedelscentral kan vara kundtjänstmedarbetare och hjälpmedelskonsulenter.
  • Hjälpmedelscentralen är en del av Regionservice, Västra Götalandsregionens interna serviceorganisation.

Läs också våra andra yrkesporträtt:
Astrid är regionutvecklare i Bryssel – vill skapa ett bättre samhälle 
Anton fann drömjobbet – och en arkeologisk sensation
Elna möter döden varje arbetsdag – både vackert och naturligt
I symfoniorkestern får Terje gratis terapi på jobbet
Brian skapar ordning i trafikkaoset
Rammakare – ett hantverksyrke med många utmaningar