Emelie, sjuksköterska och kollegorna på Sjukvårdens larmcentral jobbar nu i lokaler som är anpassade för arbetet de ska utföra. Foto: Jonas Borgström.

När du ringer 112 om sjukdom eller olycksfall kopplas du över till Sjukvårdens Larmcentral där en erfaren sjuksköterska bedömer vilken insats som krävs.  I mars flyttade SvLc till nya lokaler och fick ett rejält lyft både för verksamheten och arbetsmiljön.
– Problemen vi hade tidigare har till stor del berott på att vi varit underbemannade och det berodde i sin tur på att vi satt i lokaler som var underdimensionerade, säger Per Örninge, överläkare på Sjukvårdens Larmcentral.

 I april 2019 drog Sjukvårdens Larmcentral (SvLc) igång sin verksamhet. Uppdraget var att gå in och ta över de samtal till 112 som handlade om sjukdomar och olyckor. Tidigare var det SOS-operatören som hade hela ansvaret, hen gjorde vårdintervjun, dirigerade ut ambulansen och hade koll på patienten under väntetiden. Men politikerna ville prova en annan lösning.

– Tanken var att patienten skulle lotsas till rätt vård redan i den inledande bedömningen, säger Johanna Törnqvist, verksamhetschef på SvLc. Det är inte alltid ambulans som är det bästa valet. Många gånger är det kanske bättre att ringa 1177 eller boka en tid på vårdcentralen.

Långa svarstider

Verksamheten på SvLc fungerade dock till en början inte riktigt som det var tänkt. I media har vi kunnat läsa om alltifrån oförsvarligt långa svarstider till situationer där svårt sjuka eller skadade patienter prioriterats bort. Lösningen blev också dyrare än beräknat eftersom SvLc måste betala vite till SOS Alarm för alla de samtal som de inte tog över inom 30 sekunder.

Före flytten skötte undersköterskorna på SvLc hanteringen av de planerade patienttransporterna från en larmcentral i Olskroken medan den akuta verksamheten höll till i Gårda, i samma lokaler som SOS Alarm. Nu har de alla flyttat till nya lokaler i Gamlestan, i en röd tegelbyggnad som tidigare hyste SKF:s laboratorium. Med ledningen på ena sidan trapphuset och den operativa personalen på den andra är lokalerna en klar förbättring.

 

Bertil, undersköterska, framför några av de många skärmar som krävs för arbetet i sjukvårdens larmcentral. Foto: Jonas Borgström.

Rekrytering av personal

I samband med flytten genomförde man även en rekrytering och det är först nu man har tillräckligt många medarbetare och operatörsplatser för att kunna genomföra uppdraget fullt ut. Det märks i statistiken. Från att tidigare ha tagit över 75 procent av alla sjukvårdssamtal via 112 är man nu uppe i 94 procent.

– Tillsammans har vi en bred kompetens, säger Johanna Törnqvist. Här finns alltifrån akutsjuksköterska till läkare, undersköterska och barnmorska. När någon ringer 112 för att barnet är på väg är det guld värt att kunna låta en barnmorska ta över.

Det kan också hända att SvLc kopplar in någon annan vårdresurs, så som det mobila akutvårdsteam som finns i Borås eller något av de fyra psykiatriteam som finns inom NU-sjukvården, en samverkan som är i uppstartsfas. SvLc har god koll på hur vården ser ut i olika delar av regionen.

Per Örninge, överläkare och Johanna Törnqvist, verksamhetschef är nöjda över att de jobbar i samma lokaler som SOS Alarm vilket underlättar samarbetet. Foto: Benedikta Cavallin.

Behaglig ljudmiljö

– Vi jobbar ständigt med att förbättra oss, säger Johanna Törnqvist. Och även om vi vill hålla nere antalet onödiga ambulanstransporter ska det alltid gå ut en ambulans om det finns minsta anledning att tro att det behövs.

Vi tar en tur genom de ljusa lokaler där den operativa personalen sitter. Vid varje plats finns flera datorskärmar som bland annat visar detaljerade kartor och listor över vilka som väntar på ambulans. Bullerskärmar och heltäckningsmatta gör ljudmiljön behaglig. Även SOS Alarm följde med i flytten till Gamlestan.

– Att vi sitter tillsammans underlättar verkligen vårt samarbete. De nya lokalerna blev ett riktigt lyft, både för verksamheten och för arbetsmiljön, säger överläkare Per Örninge.

Text: Benedikta Cavallin
vgrfokus@vgregion.se


Fakta

På SvLc arbetar ett hundratal personer fördelade på dygnets alla timmar. Tillsammans tar de emot cirka 600 samtal per dygn via 112, 170 ambulans- eller sjuktransportbeställningar samt dirigerar de resurser som utför de 110 liggande sjuktransporterna. Sedan covid-pandemin startade har man även hanterat cirka 11 000 covid-taxi-uppdrag.

Alla 112-samtal hamnar först hos SOS Alarm. Om samtalet handlar om sjukvård går en signal till Sjukvårdens larmcentral (SvLc) och en erfaren sjuksköterska kopplas med i samtalet och tar över detta. Sjuksköterskan gör då en bedömning av vilken insats som krävs. Är det ambulanstransport som behövs så går ansvaret tillbaka till SOS Alarm som dirigerar ut ambulansen enligt den prioritet som sjuksköterskan beslutat.

När det gäller planerade patienttransporter hanteras dessa av undersköterskor som tar in beställningar och väljer lämpligt transportsätt. Undersköterskorna sköter även logistiken kring de liggande sjuktransporterna. Undersköterskorna ser även till att personalen i de över 80 ambulanserna får sina rast eller måltidsuppehåll.

Om cirka ett år tar regionpolitikerna beslut om ifall verksamheten ska vara kvar i sin nuvarande form, avvecklas eller utökas till att även dirigera ambulanser.