Anja Sonnerud och ett flygfoto över Strömstad.
"Vi har levt som en gränslös region och utan norrmän stannar Strömstad. Alla har en relation till Norge, här säger vi att vi åker upp till byn (Halden) och ner till Strömstad. Förutom att näringslivet påverkas av reserestriktionerna mellan Sverige och Norge påverkar det oss alla, vi har starka band över gränsen", säger Anja Sonerud. Foto Strömstad: Michael Skärström

Norrmännens köpkraft har länge varit bränslet i Strömstad. Sedan kom covid-19-pandemin med en stängd gräns och en våg av varsel. Nu får kommunen hjälp att ställa om och satsa på nya näringar.

Som enda kommun i landet har Strömstad fått 3,5 miljoner kronor i omställningsstöd av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen (VGR). Pengarna har gått till att starta ett omställningskontor. Satsningen görs i samverkan mellan Strömstads kommun, Västra Götalandsregionen, andra myndigheter, näringsliv och lokala intressentföreningar

Vägledning för företag och enskilda

Nyligen flyttade omställningskontoret in i före detta sjukhusbyggnaden, Pilen 5. Lokalen har anpassats till kontor för att samla ett antal medarbetare med uppdrag att öka sysselsättningen och bidra till att utveckla och bredda näringslivet i norra Bohuslän och Strömstad.

Här ska de stärka befintligt näringsliv och rusta för framtiden. Företag får vägledning till rätt aktörer där de både kan få hjälp i ett akut skede och råd till kompetensutveckling, men även affärscoachning för att bredda och utveckla sin verksamhet. Kontoret erbjuder också vägledning vid nystart av företag och råd vid etableringar. Den enskilde individen ska kunna träffa en studievägledare eller arbetsmarknadskonsulent och få hjälp att hitta nya vägar till jobb och studier.

– Fokus är på jobb och sysselsättning, men vi jobbar också aktivt med utbildning och kompetensutveckling. Samverkan mellan skola och näringsliv är en central fråga, säger Anja Sonerud, projektledare för omställningsarbetet i Strömstads kommun.

Behålla kompetens viktigt under kris

Kommunen har tagit lärdom av Trollhättans kris i samband med Saab-konkursen 2013-2014. Men den här gången var krisen lite annorlunda, och den drabbade hela samhället, inte bara näringslivet utan delar av samhällets ryggrad.

– Strömstads krissituation går inte att härleda till en enskild nedstängning eller konkurs som i andra omställningsfall historiskt sett, säger Richard Holm, näringslivsansvarig och processledare för omställningsarbetet.

Strömstads utveckling följs på nära håll, både av Tillväxtverket som bistår med finansiering och stöd i omställningsarbetet och av Västra Götalandsregionen.

– Vi har haft en nära dialog med Strömstad under hela krisen och gått in med finansiering. Vi arbetar också för att få nationellt fokus för att åtgärder ska riktas mot det speciella läget i gränskommunerna, säger Anders Carlberg, FOUU-chef regional utveckling i Västra Götalandsregionen.

Gränshandel och turism

Strömstad lever i stor utsträckning på gränshandeln och på turism – branscher som drabbats oerhört svårt under pandemin. Även om man kunnat hålla själva smittspridningen på en låg nivå, hör kommunen till de områden i Sverige som drabbats hårdast ekonomiskt.

– Vi har levt som en gränslös region och utan norrmän stannar Strömstad! Alla har en relation till Norge, här säger vi att vi åker upp till byn (Halden) och ner till Strömstad. Förutom att näringslivet påverkas av reserestriktionerna mellan Sverige och Norge påverkar det oss alla, vi har starka band över gränsen, säger Anja Sonerud.

Idag ligger arbetslösheten på drygt elva procent, uppskattningsvis är 1 500 till 2 000 arbetstillfällen hotade till följd av pandemin. Men i krisen finns också en chans till ökad motståndskraft, nya näringar och ett läge att ställa om.

– När pandemin slog till sände vi snabbt ut nödrop och vi fick stort gensvar. Vi insåg ganska snabbt att situationen var samhällsekonomiskt allvarlig. Som gränskommun fanns det en särskild sårbarhet och konsekvenser med stängda gränser, säger Anja Sonerud.

Styrkan blev en svaghet

Strömstad har en historia av ett aktivt näringsliv och låg arbetslöshet, företagare har haft mycket att göra och det har varit god tillväxt.

– Strömstads styrka blev plötsligt en svaghet och visade tydligt att vi tidigare satsat mycket på ett spår, när gränsen stängde abrupt ändrades det, säger Anja Sonerud.

– Att behålla kompetensen, förvalta framtidstron och det kollektiva självförtroendet är viktigt under en kris. Vi har haft jämförelsevis låg arbetslöshet tidigare och det finns lite vana av att veta vart man vänder sig i ett utsatt läge. Det slår även hårt mot ungdomarna, många har timanställning och de försvinner först. Även andra instegsjobb försvinner, och för unga och utrikesfödda får detta stora konsekvenser, säger hon.

Nya näringar

Ett syfte med omställningsprojektet är därför att stärka och rusta kommunens näringsliv genom breddning av verksamheter, att hitta nya näringar och satsa mer på den nationella besöksnäringen, men också på kompetensutveckling.

En kartläggning i samverkan med Arbetsförmedlingen av företagens kompetensbehov är genomförd. Nu sker en stor satsning kopplat till utbildning, det syns i höstens stora utbildningskatalog i Strömstad med ökat utbud av kurser och program.

Vad är planen på sikt?

– Omställningskontoret är en akut lösning för att möta det rådande läget, som sen övergår till en mer permanent utvecklingsnod, säger Anja Sonerud.

Utvecklingsnoden innehåller i en inledande fas fem styrkeområden:

  • handelsnav med fokus på e-handel och digitalisering
  • hållbar destinationsutveckling
  • logistiksymbios med fokus på hållbar grön omställning
  • marina och maritima näringar
  • ett styrkeområde som specifikt talar om import och exporthandel med ökat samarbete med Norge vid EU-s yttre gräns.

– Strömstad är en unik plats, vi har ”havet i fokus och livet i centrum”, att synliggöra potentialen genom styrkeområden är spännande. Ett sätt att samlas i krisen är arbetet med framtidens Strömstad, då kan vi samverka med näringsliv lokalt och samtidigt knyta an till den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland.

En bred samverkan ligger nu till grund för vårt arbete mot en utvecklingsnod – den blir en viktig gemensam arena för framtidens Strömstad, säger Anja Sonerud.

Text: Camilla Lundén
vgrfokus@vgregion.se

Läs mer om Omställningskontoret i Strömstad


Fakta Omställningskontoret:

Omställningsprojektet, där både det faktiska kontoret och utvecklingsarbetet ingår, har som mål att minst möta upp mot 1 200 arbetstillfällen i omställning. Där dessa ska ha erbjudits eller ingått i kompetensutvecklingsinsatser och där minst 50 företag ska samverka fram till projektslutet i jan 2023. Utvecklingsnoderna tar då den regionala tillväxten vidare.

Arbetet sker i nära dialog med Tillväxtverket, Fyrbodals kommunalförbund, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen samt Arbetsförmedlingen. Projektet är en del i ”Kraftsamling Norra Bohuslän” där fem fokusområden står i fokus: återhämtning, förstärkt attraktionskraft, utvecklad destinationsort, ökat företagande och ökad sysselsättningsgrad.

Projektet har en budget på 4 miljoner kronor och finansieras av Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Strömstads kommun.

Fakta Strömstad och gränshandel

Strömstad har drygt 13 500 invånare. Belägen två mil från gränsen till Norge. Har sedan 1980-talet varit beroende av gränshandel och besöksnäring.

Under 2019 omsatte detaljhandeln i Strömstad totalt 9,2 miljarder kronor.

Nordby shoppingcentret, ett av Skandinaviens största, har haft sju miljoner besökare per år. När pandemin kom tappade man 97 procent av sin omsättning.

I Västra Götaland som helhet växte gränshandeln med 700 miljoner till 9,4 miljarder kronor 2019. Totalt omfattar gränshandeln 2 000 arbetstillfällen inom detaljhandeln och sällanköpshandeln och bidrar även indirekt till många fler jobb inom till servicesektorn, hotell- och restaurangbranschen.

Tidigare i våras släppte VGR tillsammans med Region Värmland och Svensk Handel en rapport som visar att norska gränshandeln omsatte 27,9 miljarder 2019 och skapade hela 7 200 arbetstillfällen innan pandemin slog till längs den 160 mil långa gränsen mellan Norge och Sverige. För många handlare har 95 procent av försäljningen försvunnit.  Länk till rapporten på vgregion.se