Över 1300 personer med covid-19 har vårdats på VGR:s intensivvårdsavdelningar. Foto: Paul Björkman

Var femte patient med covid-19 dör på IVA. Att det inte är fler beror på personalens skicklighet och den avancerade vård som utförs på regionens covid-IVA-enheter. ”Vi släcker skogsbränder varje dag” säger Peter Dahm som är överläkare och verksamhetschef för fem IVA-avdelningar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, varav två enbart för covidpatienter.

Sedan starten av covid-19 pandemin har över 1300 individer intensivvårdats på Västra Götalandsregionens sjukhus. Det handlar om omkring 17 000 dygn intensivvård som hittills getts. Dygn där personalen hela tiden behöver vara i beredskapsläge för akuta situationer och använda både kompetens och fingertoppskänsla.

Peter Dahm

– De som kommer till oss är väldigt sjuka i sina lungor och har en vårdtid som är kanske fem gånger så lång som normalt på IVA. Alla som jobbar här behöver vara specialister och vara extremt lyhörda för patienternas tillstånd och kunna hantera den högteknologiska utrustningen som finns här. När en patient är nersövd tar maskiner över alla kroppsfunktioner, säger Peter Dahm, överläkare och verksamhetschef för fem IVA-avdelningar på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, varav två enbart för covidpatienter.

Högspecialiserad personal

När en patient kommer till covid-IVA, sövs han (för det är med 70 procents sannolikhet en man) ner, intuberas med ett rör i halsen och kopplas till en respirator. Förutom respiratorn kopplas fler maskiner in. Han får en sond som ger näring, en annan sond som tar hand om hans avföring. Han får en kateter som tar hand om urinen och läkemedelspumpar som förser honom med livsviktiga mediciner, till exempel blodförtunnande läkemedel för att förhindra blodproppar och cortisonbehandling för att minska risken för svår covid-sjukdom.

Personalen gör ett särskilt vändschema, enligt vilket han ska växla mellan buk-, sido- och ryggläge för att alla delar av lungan ska hållas mer öppna och kunna ta emot syrgasen bättre.

Om patienten är överviktig behövs upp till tio personer varje gång han ska vändas. Då har alla sin uppgift – den viktigaste är att hålla huvudet stilla så att respiratorslangen hålls på plats, medan de andra utför vändningen enligt ett exakt mönster. Om patienten då hamnar i fel läge kan det vara livshotande.

Foto: Paul Björkman

Hanterar svåra komplikationer

För personalen gäller det att hela tiden ha koll på varje patient. Dosera rätt mängd läkemedel, läsa av maskinerna och veta vad de ska göra när de larmar. Observera, lyssna och känna. Det kan handla om sekunder om komplikationer tillstöter.

Om det till exempel kommer slem i andningstuben och den blixtsnabbt behöver bytas eller till och med kopplas om helt och hållet via ett snitt i halsen (trakeostomi). Eller om lungan kollapsar efter att det kommit luft i lungsäcken (pneumotorax) och ett dränage behöver kopplas till bröstkorgen.

En covid-patient behöver också vårdas ovanligt länge på intensiven. Om den normala vårdtiden är 2,5 dygn ligger snittet för en covidpatient på 14–17 dagar. Att så länge ligga fullt uppkopplad med slangar, sonder, respirator och kanske dränage är i sig en risk för att bakterier ska ta sig in i kroppen och starta en infektion. Då behöver antibiotika läggas till den redan långa listan med behandlingar. En del patienter får njursvikt och måste få dialys, vilket innebär att blodet tas ut från kroppen och renas i en särskild dialysmaskin innan det förs in i kroppen igen. Något som också det kräver särskild kompetens.

Ny kunskap

– Det har varit en konstant hård belastning i över ett år nu. Man kan likna det vid att försöka släcka en skogsbrand varje dag! Personalen är fantastiskt skicklig som klarar av dessa ideliga akutsituationer, samtidigt som de har utvecklat sin yrkeskunskap ännu mer under tiden. I början fick vi nya råd varje vecka som skulle tillämpas, men nu vet vi mer. Vi har till exempel lärt oss att det är bra att lägga patienter i bukläge och att medicinera med blodförtunnande läkemedel och kortison, säger Peter Dahm.

Personalen på IVA jobbar i team. Det är läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, undersköterskor med flera yrkeskategorier, som alla har viktiga roller för att tillsammans rädda liv, vare sig det gäller covidpatienter eller andra patienter som kommer till IVA. Efter trafikolyckor, fallolyckor och skottskador. Med hjärtinfarkter och diabetes. Eller de som vårdas efter avancerade operationer och patienter med akuta neurologiska sjukdomar.

Vilka lärdomar har ni gjort som ni tar med er in i framtiden efter pandemin?

– Det nära samarbetet i personalgruppen är en sådan sak, liksom samarbetet mellan sjukhus i Västra Götalandsregionen och i hela Sverige. Vi har också insett hur viktigt det är med tydlig kommunikation eftersom personalen har fått skrika till varandra i sina masker utan att se varandra ordentligt. Vi har fått nya kunskaper om lungfysiologi. Sedan är det ju helt otroligt att alla i samhället nu vet vad IVA är. Jag har jobbat i den här specialiteten sedan 1992 och först nu förstår mina vänner vad jag sysslar med, säger Peter Dahm.

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se