Maria Bodin, projektsamordnare på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, visar upp algen sockertare som odlats vid den marina kolonilotten vid bryggan intill Tjärnö marina laboratorium. Sockertare har sin tillväxtperiod under vintern och skördas med fördel på våren. Foto: Susanne Liljenström

Tänk dig att själv odla dina musslor och alger vid bryggan. Det kan bli verklighet i ett pilotförsök med marina kolonilotter som nu testas på Tjärnö marina laboratorium vid Göteborgs universitet.

På bryggan vid Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad visar Maria Bodin upp Sveriges första marina kolonilott. Den består av två bommar som sticker ut från bryggan. Mellan bommarna hänger linor med brunalgen sockertare, band med blåmusslor och olika korgar för att förvara ostron, snäckor och krabbor.

– Vårt projekt är fokuserat på att utforma kolonilotten, testa olika redskap och organismer som är lämpliga samt att skapa en informationsplats runt framtidens mat, säger hon.

Hobbyodlande havsbönder

Idén kommer från Danmark. Där har ”maritima nyttehaver” blivit en folkrörelse. Längs danska kusten finns över tusen hobbyodlande havsbönder som odlar och skördar ostron, musslor och alger. Joachim Hjerl är grundare till organisationen Havhøst (havsskörd på svenska) och har varit med och tagit fram konceptet i Danmark.

Joachim Hjerl
Joachim Hjerl initiativtagare till den danska organisationen Havhøst. Foto:Eva Helbæk Tram

– Målet med Havhøst är att få fler människor att börja kombinera odling av grödor med ett hållbart nyttjande av havet. Det lustiga är att vi är vana att tänka på odling som något som skadar naturen, men när vi odlar tång, ostron och musslor i havet gäller det motsatta. Dessa grödor hjälper till att bygga sunda marina ekosystem, binda koldioxid, ta upp näringsämnen och öka den biologiska mångfalden, säger han.

Nationellt nätverk

I Danmark är de hobbyodlande havsbönderna organiserade som föreningar, på andra ställen är det familjer som odlar lite blåmusslor och alger vid bryggan. Utvecklingen tog fart när organisationen Havhøst åtog sig att fungera som ett nationellt nätverk och aktivt hjälpa nya initiativ att komma igång.

– Vi har varit mycket utåtriktade för att öka intresset för havsodling. Bland annat har vi bjudit in många skolklasser. Detta har i sin tur lockat politikernas intresse och banat väg för en nödvändig anpassning av lagstiftningen för odling i havet. Nu hoppas vi att den här rörelsen är på väg till resten av Norden, säger Joachim Hjerl.

Intresset i Sverige är också stort. Maria Bodin för flera förfrågningar i veckan av privatpersoner, föreningar och restauranger som vill dra igång egna kolonilotter i havet. Men tyvärr är det inte så enkelt. För att få odla exempelvis blåmusslor krävs tillstånd. Och dagens lagstiftning är inte anpassad för småskalig odling.

Komplext regelverk

– Regelverket är verkligen komplext i nuläget. För att det här ska fungera krävs att lagarna anpassas till småskalighet. Just nu håller vi på att kartlägga hur det nuvarande regelsystemet ser ut, säger hon.

Vilken potential ser du för marina kolonilotter?

– Jag ser en otrolig potential om vi kan utforma ett koncept för detta. Men det är många aktörer, intressenter och forskning som måste till för att få alla delarna på plats. Dels måste kommuner och myndigheter planera och ha beredskap för en ny verksamhet till havs med alla dess utmaningar men också att lagstiftningen uppdateras gällande dessa frågor runt havet. Men tänk om man i framtiden kan ha sitt eget skafferi i havet och att människor i fattiga länder kan odla sin mat i havet där det inte behövs tillsättas varken foder eller vatten. Detta är dessutom näringsrik mat som inte påverkar miljön allt för mycket. Jösses, det vore nästan för bra för att vara sant, säger Maria Bodin.

Text: Karl-Johan Nylén
vgrfokus@vgregion.se


Fakta mat från havet

  • Jordens yta består till drygt 70 procent av hav, trots det kommer bara 5-6 procent av matproduktionen i världen från havet.
  • Sverige har EU:s längsta kuststräcka men bidrar endast med en procent av EU:s sammanlagda sjömatsproduktion.
  • I Sverige äter vi 13 kilo fisk och skaldjur per person och år.
  • 75 procent av sjömaten som konsumeras i Sverige importeras.

Fakta Marina kolonilotter

  • I en marin kolonilott odlas och förvaras råvaror från havet.
  • Det är främst blåmusslor, ostron och alger som odlas.
  • Det är viktigt att endast odla sådant som finns i havet på den plats man befinner sig eftersom införsel av nya arter kan slå ut naturliga bestånd.
  • Till skillnad från en odling på land behöver man inte tillsätta näring eller vatten till odlingarna. Det finns tillräckligt med näringsämnen i havet i form av kväve och fosfor.
  • Kolonilotten kan anläggas antingen ute till havs eller kustnära vid en brygga.

Arter som testas på Tjärnö marina laboratorium

  • Blåmussla
  • Europeiskt ostron
  • Sockertare
  • Strandsnäcka
  • Strandkrabba
  • Tångräka
  • Sandräka

Fakta om projektet

Pilotförsöket med marina kolonilotter är en del av Interreg-projektet Marint gränsforum Skagerrak som är ett EU-finansierat samarbete mellan Sverige och Norge. Svinesundskomittén samlar aktörer på båda sidor av gränsen och arbetar bland annat med att testa marina kolonilotter i norska Hvaler.

Under Västerhavsveckan 7-15 augusti medverkar Maria Bodin med aktiviteter, men det kommer också att finnas föreläsningar och filmer om framtidens mat, tångguidningar och  pop-up-restauranger med ny spännande sjömat. www.vasterhavsveckan.se