Det är inte enkelt att återställa förstörda havsmiljöer, men med rätt insatser är det möjligt. På Göteborgs universitet pågår arbete med att ta fram metoder för att återskapa ålgräsängar och korallrev, miljöer som är särskilt viktiga för den biologiska mångfalden i havet.
Du har säkert sett ålgräs när du gått längs en strand eller snorklat på västkusten. Plantorna växer på grunt vatten och bildar stora, böljande sjögräsängar under ytan.
– Ålgräsängar är unika i havet på grund av sin förmåga att kunna växa på sand och lerbottnar. De förvandlar då en relativt artfattig botten till en miljö med mycket hög biologisk mångfald, säger Louise Eriander, forskare på Göteborgs universitet.
Ålgräsängar har försvunnit
På senare år har utbredningen av ålgräs minskat kraftigt. I Bohuslän har över 60 procent av ålgräset försvunnit sedan 1980-talet. Orsakerna är flera, bland annat övergödning, överfiske och inte minst exploatering av grunda havsbottnar.
– När ålgräsängarna försvinner förlorar vi viktiga ekosystemtjänster, genom att fiskyngel går förlorade och kol och näringsämnen frisätts från havsbotten. Lågt räknat visar beräkningar att förlusten av ålgräs i Bohuslän har kostat Sverige minst fyra miljarder kronor i form av förlorade ekosystemtjänster, säger Louise Eriander.
Klarare vatten
När en ålgräsäng försvunnit kan miljön dessutom förändras. Ålgräset stabiliserar botten och skapar klarare vatten. När denna funktion går förlorad kan det leda till att sediment lättare grumlar upp från botten, vilket försämrar ljusförhållandena i vattnet. I vissa områden kan bottendrivande algmassor dessutom ta över. Det gör att ålgräset, som har ett väldigt högt ljuskrav, får svårt att återhämta sig naturligt.
– Restaurering kan vara en bra metod för att påskynda återhämtningen av förlorade ålgräsängar. Men på platser där miljön har försämrats kan särskilda åtgärder behöva sättas in för att minska grumlingen innan en restaurering är möjlig, säger Lousie Eriander.
Bättre att skydda än att återskapa
Forskargruppen Zorro, där Louise Eriander arbetar, har under de senaste tio åren har de utvecklat metoder för att restaurera ålgräs i Sverige. Det har resulterat i en handbok som har använts i flera projekt längs västkusten, bland annat i Göteborgs skärgård, i Kosterhavet och vid Lilla Askerön mellan Tjörn och Orust.
– Även om vi i dag har fungerande metoder för att restaurera ålgräs, är det alltid mycket bättre att i första hand skydda ålgräsängar. Förutom att det är billigare är det också mycket säkrare, eftersom det inte alltid går att restaurera en förlorad äng då miljön kan förändras för mycket till följd av förlusten, säger Louise Eriander.
Bohusläns korallrev ska räddas
Det finns sex korallrev i Sverige. Ja, du läser rätt – det finns korallrev i våra vatten! Alla sex reven ligger på västkusten i norra Bohuslän. Tills ganska nyligen trodde man att bara ett enda rev fortfarande levde. Men så upptäcktes att ett av de döda reven hade fått liv igen. Nya korallarver hade satt sig fast på det gamla kalkskelettet och börjat växa. På så vis väcktes tanken om att försöka återskapa våra korallrev.
– Ögonkorallens larver behöver uppstickande ytor som är fria från sediment där de kan sätta sig och börja växa. Vi tror att det är just detta som saknas. Därför ska vi tillverka och placera ut konstgjorda revstrukturer, berättar forskaren Ann Larsson.
Ann Larsson arbetar på Tjärnö marina laboratorium och leder forskningen inom EU-projektet LIFE Lophelia där man ska försöka rädda de svenska korallreven.
Övergödning och klimatförändringar
– Vi föder upp korallarver på labbet och studerar deras beteende för att bättre förstå vilka strukturer som fungerar. Vi undersöker också vattenmiljön på ”våra” rev och jämför med kända, välmående korallrev i norska delen av Skagerrak, säger Ann Larsson.
Det finns förmodligen flera orsaker till att korallreven har dött. Att fiskebåtarnas bottentrålar kunnat slå sönder reven är en förklaring. En annan är att vattnet blivit grumligare, som en följd av övergödning och klimatförändringar, och aktiviteter som muddring och pålning.
Strömmande vatten
Alla kända korallrevsområden är numera skyddade mot trålfiske. Att minimera risken med grumliga vatten är en viktig förutsättning för att projektet ska lyckas. Därför mäter man sedimentationshastighet och vattnets strömhastighet på reven. Vattnet ska strömma så fort att korallerna kan få tillräckligt med mat, och samtidigt erbjuda mikromiljöer med långsammare vattenström så att larverna kan sätta sig fast.
– Men strömmen får inte vara så långsam att sediment i det grumliga vattnet kan falla ner och täcka ytorna. Vi testar bland annat genom att sätta ut ytor som sticker upp olika högt upp ovanför bottnen, säger Ann Larsson.
Det finns korallarver i vattnet, det har forskarna sett i sina mätningar. Larverna kommer förmodligen från stora korallrev i Skagerrak och Nordsjön. Så om bara vattenströmmar och andra miljöförhållanden stämmer ser det lovande ut, enligt Ann Larsson.
– Förhoppningen är att ha revstrukturerna på plats hösten 2023. Vi tror att vi kommer att lyckas, annars skulle vi inte hålla på!
Text: Susanne Liljenström och Karl-Johan Nylén
vgrfokus@vgregion.se
Fakta ålgräs
Ålgräs är ett sjögräs som kan bilda ängar under ytan på sand- och lerbottnar i grunda och kustnära havsområden. Ålgräsängarna myllrar av liv och är viktiga för den biologiska mångfalden. De är bland annat födosöksområde och barnkammare åt fiskar som torsk och ål. De lagrar också stora mängder kol och näringsämnen i sedimentet, vilket bidrar till att minska klimatförändringar och övergödning.
Fakta ögonkorall
Ögonkorallen, Lophelia pertusa, är en så kallad kallvattenskorall. Till skillnad från tropiska korallrev bygger ögonkorallen sina rev djupt under ytan, men dess artrikedom kan jämföras med de tropiska revens. Drygt 1 300 olika arter har observerats vid rev av ögonkorall. Det handlar om olika svampdjur, armfotingar, kräftdjur av olika slag och många fiskar som finner föda och gömställen i revens skrymslen och vrår. I Sverige är ögonkorallen hotad och finns endast i norra Bohuslän; i Kosterhavets nationalpark och i det angränsande Väderöfjordens naturreservat. LIFE Lophelia drivs av Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet och ska pågå åren 2019 – 2025.
Länkar:
Zorro – tvärvetenskaplig forskning om förvaltning och restaurering av ålgräsängar i Sverige
Nyhet: Ålgräs återplanteras med hjälp av 1800 ton sand