Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Röd julklappsmask Foto: Fredrik Pleijel/ SLU Artdatabanken

Tomtemask och krusbärssjöpung – så får havets invånare sina namn

Rödvinsnemertin, krusbärssjöpung eller varför inte en tomtemask? Alla är de havslevande organismer som nyligen fått svenska namn. Men varför blev det just de här namnen? Det ska visa sig att varje namn bär på sin egen historia.

– Ett av våra viktigaste uppdrag är ju att skapa en större förståelse för naturen och varför det är viktigt med biologisk mångfald, även i havet. Då är de svenska namnen jätteviktiga, säger Malin Strand, marinbiolog som namngett flera arter på svenska.

Myter och personnamn

En seglivad myt berättar att Linné namngav stinkande blommor efter sina ovänner. Däremot är det alldeles sant att det finns en skalbagge som är döpt efter Arnold Schwarzenegger för att den har tjocka mellanben – Agra schwarzeneggeri hittades på Costa Rica 2002. Att den ännu inte fått något svenskt namn, beror förmodligen på att den inte hittats i Sverige.

Om man frågar Svenska artdatabanken om hur det går till att sätta svenska namn på ”nya” arter, visar det sig att just egennamn inte brukar vara någon bra idé att utgå från (även om det görs undantag, som när ett björndjur – ett mikroskopiskt djur som lever både i havet och på land – helt nyligen fick sitt namn efter Greta Thunberg, Xerobiotus gretae).

Det brukar räcka långt med att studera och fascineras av organismernas utseende, beteende eller hur de lever när de ska döpas. Ofta blir namnen rena poesin – ja, vem vill inte få se en rödvinsnemertin i levande livet?

Expert på havslevande organismer

Marinbiologen Malin Strand är expert på havslevande organismer som slemmaskar, stjärnmaskar, tagghudingar och sjöpungar. Alla är de arter som kanske inte är så kända för en bredare allmänhet.

Med namn som Micrura fasciolata, Dendrodoa grossularia eller Glycinde nordmann blir det inte heller helt enkelt för någon med ett begynnande naturintresse att veta vilka djur man pratar om. Däremot så låter kanske de svenska namnen  rödvinsnemertin, krusbärssjöpung och tomtemask mer intressanta.

Regler att följa

I det ambitiösa projektet Nationalnyckeln (som hittills gett ut 20 böcker) ska alla Sveriges växter och djur dokumenteras. Om de inte redan har svenska namn, ska de få det. Hittills har Malin Strand varit med och skrivit två av böckerna: Stjärnmaskar – slemmaskar och Tagghudingar – svalgsträngsdjur (här ingår sjöpungarna).

Dessa smådjur i havet är ofta små och oansenliga, något som har bidragit till att de inte tidigare har fått några svenska namn. Men det ska visa sig finnas en hel värld av spännande organismer därnere i djupet, lika värda att ”kryssa” som de hundratals fågelarter många har som intresse att hitta på land.

För Malin Strand är det ett rent nöje att ibland få kombinera sina vetenskapliga kunskaper med sin kreativa ådra och föreslå nya namn på alla dessa smådjur. Även om hon inte får göra precis som hon vill. Det finns nämligen regler att följa – oftast utgår man från utseende, var de lever eller vilka beteenden de har. Det ska heller inte vara onödigt långa namn eller namn som är lätta att förväxla.

Humoristiskt inte löjeväckande

När Malin har gjort sina förslag skickar hon in dem till Namnkommittén som bedömer om namnen följer reglerna. Ibland får hon nej.

– Jag skulle sätta namn på sjöpungar och var helt inne i deras värld, så jag tänkte mig inte riktigt för utan föreslog att man skulle ta bort leden ”sjö” i namnen för att korta ner dem. I stället för krusbärssjöpung tyckte jag det kunde heta krusbärspung och så vidare.

Simglasmask Foto: Fredrik Pleijel/SLU Artdatabanken

Enligt reglerna får ett namn gärna vara humoristiskt, men det får inte bli löjeväckande, så nu heter alla sjöpungar de de ska och då får namnen bli lite längre, helt enkelt.

– Den bästa matchningen är förstås när det blir både vetenskapligt och roligt. Det kan hjälpa till att väcka intresse för vår natur, säger Malin Strand.

Det är bara att hålla med, för nu vill vi verkligen se hur en tomtemask, en tigerstjärnmask eller en halsbandsnemertin ser ut i verkligheten!

Text: Anna-Lena Bjarneberg
vgrfokus@vgregion.se

 

Några rekommenderade svenska namn som Malin varit med och föreslagit och hur de kommit till:

Krusbärssjöpung (ser ut som ett krusbär och var ett namn som redan var ”myntat” av hennes studenter på Tjärnö marina laboratorium.)

Julklappsmask (en slemmask som är röd med vita snören, också ett namn som studenterna redan använde)

Fartrand (en slemmask med ”fartränder” på huvudet)

Tomtemask (en slemmask som ser ut som den har en tomteluva på huvudet, egentligen är det huvudet som är spetsigt)

Simglasmask (en slemmask som är genomskinlig men också en aktiv simmare)

Rödvinsnemertin (en mörkt vinröd slemmask med ljusa tvärband)

Grävsjöborre (gräver ner sig)

Halsbandsnemertin (slemmask som har ett ”halsband”)

Tångsjöborre (lever i tång)

Långsnöre (inspirerat av det latinska namnet Linius longisimus, en art som kan bli uppemot 50 meter och kan vara världens längsta djur)

Musseltråd (en slemmask som ser ut som en tråd och lever i klumpar bland musslor)

Tigerstjärnmask (har rynkor som gör att skinnet ser randigt ut)