När anestesisjuksköterskan Anette Svantesson lyfter med ambulanshelikoptern från Sävebasen kan hon vara på en olycksplats bara minuter senare. Ungefär hälften av alla traumapatienter som helikoptern tar hand om flygs till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för fortsatt vård.
Vid landning påbörjas livräddande insatser direkt. Anette Svantesson tar en knivskada som exempel. Om patienten förlorar mycket blod är det första hon gör att försöka stoppa blödningen.
Tillsammans med läkarkollega kan hon påbörja transfusion av blod och plasma på plats, något som ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen var först ut med när man började 2018.
– Ibland kan patienten även behöva intuberas och sövas på plats, då gör vi det. Vi kan utföra avancerad sjukvård redan i helikoptern, säger Anette Svantesson.
Hon har jobbat på ambulanshelikoptern i Västra Götalandsregionen sedan verksamheten startade 2002. Före det flög hon i många år som sjuksköterska med polisen vid behov, och har en lång bakgrund inom prehospital vård.
Hjärtstopp och skottskador
De anställda – tolv läkare och tolv sjuksköterskor – delar sin arbetstid mellan ambulanshelikoptern och något av sjukhusen i Västra Götalandsregionen. På helikoptern finns även elva piloter. För Anette Svantesson innebär det att hon jobbar på Läkarbilen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och söver barn inom AnOpIVA inför operation, när hon inte flyger ut till patienter.
– Det finns inget bättre än när man kommer ut och känner att man kunnat göra nytta och hjälpa patienten. Det väger också upp de gånger det inte går lika bra. De fall vi åker på med helikoptern är ett stort spann av svårt skadade eller sjuka. Det kan vara nån som skadat sig på verktyg eller maskiner, fått hjärtstopp, knivskador, skottskador, ramlat från tak eller trafikolyckor, säger hon.
En arbetsdag börjar i möte med HEMS-koordinatorn, som utalarmeringsfunktionen kallas. Det står för Helicopter Emergency Medical Service. Sedan väntar rutingenomgångar: Hur har dygnet varit, vilka jobbar idag, är vädret flygbart?
Byta blodpåsar
Varje dag finns checklistor. Ibland kan en genomgång av utrustningen i kabinen bockas av, en läkemedelsgenomgång eller en avstämning kring extramaterial. Utbildning är en central del och dagligen står mikroundervisning på schemat. I ungefär en kvart utbildar en sjuksköterska, pilot eller läkare sina kollegor i något av sina specialområden.
– När vi gjort det brukar klockan vara runt halv tio och då ska det bytas blodpåsar, det görs två gånger per dag. Sen avbryter vi ju rutinarbete när det kommer larm såklart, säger Anette Svantesson.
Halverar tiden till sjukhus
Helikoptern är ett lagarbete, där flera professioner arbetar sida vid sida för att hjälpa patienten på plats och sedan snabbt till sjukhus och rätt vårdnivå. En dansk forskningsstudie har visat att helikoptrar är mycket gynnsamt ur ett patientperspektiv: I de fall där en helikopter kunnat användas mer än halverades tiden till definitivt omhändertagande på sjukhus.
Från Sävebasen till Värmlandsgränsen flyger man på 40 minuter. Nästan hälften av alla traumafall i Västra Götalandsregionen som helikoptern larmas på flygs till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Per Arnell, verksamhetschef och överläkare på ambulanshelikoptern berättar om ett mycket väl fungerande samarbete.
– Det fungerar otroligt bra. Vi är ju beroende av traumasjukvården som jag tycker har utvecklats mycket på SU, men sen arbetar vi ju också mycket med strokevården, kärlkirurgi och PCI-vården, säger han.
Vårdar patienter med stroke
Vid ett studiebesök i verksamheten under hösten lyfte Ann-Marie Wennberg, professor och sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, helikopterns arbete med just strokepatienter.
– När ni räddar en strokepatient så sparar hela systemet enorma summor. Det är en fantastisk samhällsinsats ni gör här, jag har ju sett er i arbete och det fungerar så väl när det gäller, sa hon.
Vid besöket fick sjukhusdirektören stiga ombord och flyga en kort tur. Först av allt, en säkerhetsgenomgång. En viktig rutin när besättningen tar emot besökare.
Helikoptern, som är en plattform för utbildning för ambulanspersonal i hela Västra Götalandsregionen, har normalt medåkare flera gånger i veckan. Undantag har dock gjorts under pandemin.
Rädda liv går alltid först
I Västra Götalandsregionen finns en helikopter och en identisk reservhelikopter som delas med andra baser. Fordonet utgör ett slimmat men väl avvägt utrymme för högteknologisk och avancerad sjukvård. Helikoptern behöver vara kraftfull för att klara väder och vind, samtidigt smidig nog för att kunna landa i en villaträdgård till exempel.
I mitten av kabinen finns en brits, och på var sida plats för en sjuksköterska och en läkare. När ett barn flygs kan en förälder följa med om situationen tillåter.
– Ibland går ju inte det om det är ett hjärtstopp till exempel, då behöver vi allt utrymme för att kunna ha en chans att rädda liv. Det går alltid först, säger Anette Svantesson.
Trots många år på ambulanshelikoptern tröttnar hon inte, och det är hon inte ensam om. Kollegorna är kvar länge på sina anställningar och söktrycket är högt när helikoptern rekryterar. Det ständiga lärandet är en av de stora fördelarna hon lyfter fram.
– Det är därför jag jobbar med det jag gör. Patienter med samma sjukdom kan bete sig väldigt olika, alla är olika. Jag är fortfarande inte fullärd fast jag jobbat så länge, säger hon.
Har du något speciellt patientfall som du bär med dig efter många år i yrket?
– För mig är det ofta fallen där det rör barn. Det använder jag mycket i mina utbildningar också, hjärt- och lungräddning på barn. Patientfall som stannar kvar har jag många, det samlar man på hela tiden och man kommer ihåg platserna, säger hon.
Text: Karin Eurenius
vgrfokus@vgregion.se
Texten är tidigare publicerad i Sahlgrenskaliv
Fakta ambulanshelikoptern
Sävebasen är utgångspunkten. Här finns alltid två piloter i tjänst, samt narkosläkare och anestesisjuksköterska i beredskap. Det finns även ett tätt samarbete med tekniker, för löpande service av helikoptern.
2020 flög ambulanshelikoptern 831 timmar i Västra Götalandsregionen. Totalt var det 1 556 larm. Av dem var 80 procent prio ett-uppdrag, resterande sekundärtransporter. Ambulanshelikoptern genomför även kuvöstransporter tillsammans med neonatalteam från Sahlgrenska Universitetssjukhuset . Kuvöstransporterna var förra året 30 stycken. Man genomför även så kallade SAR-uppdrag tillsammans med Sjöfartsverket (Search and Rescue), samt agerar rådgivare åt vägambulanser.