Därför kan du få frågor om våld när du besöker sjukvården - VGRfokus - Dina nyheter från Västra Götalandsregionen

Obearbetade upplevelser av våld kan ge symtom som ångest, depression, magont och smärta.
– Genom att rutinmässigt ställa frågor om våld vill vi hjälpa människor att prata om sina erfarenheter, säger Ann Wolmar, utvecklingsledare på VKV, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.

Idag på Alla hjärtans dag synliggörs kärleken till närstående på olika sätt, kanske med blommor, presenter eller romantiska middagar. Men ibland innehåller nära relationer handlingar som pågår i det fördolda, till exempel trakasserier, hot, sexuella kränkningar eller misshandel. Något som kan kännas skamligt och svårt att prata om.

– Vi vet att de flesta människor inte spontant berättar om att de har varit utsatta för våld eller utsatt andra för våld. Men om vårdpersonalen ställer frågor ger det en signal om att det finns någon som är beredd att lyssna och att det finns hjälp att få, säger Ann Wolmar.

Fysiska och psykiska symtom

Hon berättar att det är vanligt att människor söker vård för olika typer av fysiska och psykiska symtom, ibland hos flera vårdgivare, men att man inte hittar orsaken till besvären.

– Forskningen visar att det finns en tydlig koppling mellan ohälsa och att ha varit utsatt för våld av en närstående. När patienter ser sambandet mellan hur de mår och våldet som de utsatts för, kan ofta en läkningsprocess starta och de kan få rätt sorts hjälp.

Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen beslutade 2018 att all hälso-och sjukvårdspersonal i regionen ska utbildas om våld i nära relationer.

– Frågorna handlar bland annat om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Ofta förknippas våld med slag och misshandel, men det kan lika gärna handla om kränkningar, hot, trakasserier eller att mot sin vilja delta i sexuella handlingar med en närstående, berättar Ann Wolmar.

Alla patienter ska tillfrågas

De rutinmässiga frågorna om våld i nära relationer har ännu inte införts i hälso- och sjukvårdens alla verksamheter i Västra Götaland. Men målet är att det ska göras, så snart all personal har utbildats kring ämnet. Just nu ställs de rutinmässiga frågorna på bland annat vissa vårdcentraler, BVC, ungdomsmottagningar, BUP, mödrahälsovårdsmottagningar, kvinnokliniker, gynekologmottagningar och rehabmottagningar. Tanken är att alla patienter ska tillfrågas. Men det gäller inte alla besök som görs på vårdcentralerna

– Patienter med till exempel halsont kommer inte att få frågor om våld i nära relationer. Vi har ringat in grupper som det kan vara relevant att ställa dessa frågor till. Det handlar om personer som har varit sjukskrivna i mer än 4 veckor, de som söker hjälp för psykisk ohälsa, olika typer av skador, diffus och långvarig smärta eller som återkommande söker vård, säger Ann Wolmar.

Besökt sjukvården innan dådet

Det förekommer även dödligt våld i nära relationer. Men det är ovanligt. I Sverige räknar man med att ungefär 13 kvinnor och 3 män dödas av sin partner per år. Dödsfallsutredningar som gjorts av Socialstyrelsen visar att många offer och förövare hade besökt hälso- och sjukvården innan själva dådet, men inte fått frågor om våld i nära relationer.

I Västra Götalandsregionen har forskare studerat dödligt våld i nära relationer under åren 2000 – 2016. Viveka Enander är projektledare för studien.

– Vi kan bekräfta att hälso-och sjukvården måste blir bättre på att upptäcka de varningssignaler som kan finnas och ställa frågor om våld. Våra rutinmässiga frågor om våld kan bli ett viktigt verktyg i det arbetet, säger hon.

Separation ofta utlösande

Viveka Enander berättar att det oftast finns ett mönster av våld och kontroll i relationen. Före mordet sker en eskalering av tätare och grövre misshandel och ofta ett ökat alkoholmissbruk hos förövaren. Det vanligaste är att kvinnor dödas av manliga partners. När män dödas av kvinnliga partners sker mordet oftast i självförsvar eller motvåld, då kvinnorna själva utsatts för våld.

– En förestående separation, där kvinnan berättar att hon tänker lämna mannen, är oftast den utlösande faktorn, säger Viveka Enander.

Andra viktiga varningssignaler är om mannen tidigare har varit våldsam och söker vård för depression, ett upptrappat missbruk eller suicidtankar. Finns det självmordstankar är det viktigt att vårdpersonalen även frågar om mannen har tänkt att ta med sig sin partner eller barn i självmordet.

– Vi ser i vårt material att förövaren kan ha tänkt att döda både sig själv och sin familj, men att det sedan stannat vid att enbart partnern dödats. I andra fall har förövaren både dödat sig själv och sin partner.

Studien visar också att det är viktigt att vara uppmärksam på när anhöriga slår larm.

– Det är ovanligt att anhöriga slår larm, de har en hög tröskel. När de väl berättar ska man därför ta det på stort allvar.

Våldet tros ha ökat under pandemin

Både Viveka Enander och Ann Wolmar tror att våldet i nära relationer, även det dödliga, tyvärr har ökat under pandemin.

– De som utsätts för våld i hemmet har blivit mer isolerade och det har inneburit ett större steg att ta hjälp utifrån, till exempel från Kvinnojourer. Förövarna har fått större makt och kunnat kontrollera sin partner i ett mer stängt samhälle, säger Ann Wolmar.

Deras förhoppning är att hälso- och sjukvården och andra myndigheter ska ha en ny beredskap att ställa frågor om våld, till exempel genom de rutinmässiga frågorna som utarbetats i Västra Götalandsregionen och som numera även används i andra delar av Sverige.

– Förekomsten av våld i nära relationer behöver bli mer synligt och okej att prata om, säger Ann Wolmar.

Text: Kristina Karlberg
vgrfokus@vgregion.se

FAKTA

Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen beslutade 2018 att all hälso-och sjukvårdspersonal i regionen ska utbildas om våld i nära relationer. De ska till exempel lära sig att rutinmässigt ställa frågor om våld och få kunskaper om vart de kan hänvisa patienter som behöver hjälp att bearbeta våldserfarenheter. Det är Västra Götalandsregionens kompetenscentrum för våld i nära relationer som ansvarar för utbildningsinsatsen. Kompetenscentret har även utvecklat rutinmässiga frågor som ska ställas till alla patienter.

Under 2021 tog Socialstyrelsen fram ett nytt nationellt utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården och tandvården om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Materialet togs fram i nära samarbete med VGR:s kompetenscentrum och där VGR:s arbete genomgående beskrivs som goda exempel.

Röster från vårdpersonal som ställer rutinmässiga frågor om våld i nära relationer:

”Jag upplever att de här berättelserna som jag har hört, de hade inte blivit berättade annars om vi inte hade haft detta. Det hade aldrig kommit upp. När man ställer de här frågorna och individen känner att det finns någon som är villig att lyssna på berättelsen, då berättar patienter. Jag har en ung kvinna som är 21 år och hon har aldrig någonsin berättat att hennes hem har varit som ett fängelse. Så jag är den första utanför familjen någonsin som har fått reda på hur denna unga kvinna haft det, och vi träffas fortfarande.”

”Patienten får en bra förklaring till hur våld kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan. Det blir ett mer friskt perspektiv på det. Man hittar en förklaring till att det kanske inte är så konstigt att man mår som mår. Man kanske har gått och burit på en känsla av skuld och skam, det här ska jag inte prata om. Och så får man en förklaring på att det är ju sunt att känna så här”.

Källa: ”Nu har vi kommit över tröskeln”, en utvärdering från VKV. Hela rapporten finns att läsa på www.valdinararelationer.se

Hit kan du som är våldsutsatt, har utsatt närstående för våld eller är anhörig vända dig för att få hjälp: