Kriget i Ukraina väcker oro och rädsla, hos både barn och vuxna. Solveig Zirkelbach, psykolog på Ungas psykiska hälsa vid Närhälsan i Borås, ger råd om hur man kan hantera oron.
Vad väcker kriget i Ukraina för känslor hos oss?
– Det allra vanligaste är nog att känna oro och rädsla. Olika personer reagerar såklart på olika sätt. Men vi klarar av att hantera den här typen av känslor. Människor är robusta och motståndskraftiga. Vi vet att det mesta brukar gå bra, det är viktigt att ha med sig.
– Jag märker redan, efter att kriget bara har pågått i några dagar, att föräldrar och barn som kommer till mottagningen har behov av att prata om sin oro. Man funderar till exempel över hur det ska gå och om kriget kommer till Sverige. En del föräldrar är oroliga att deras barn ska ta skada känslomässigt, men som jag sa nyss så tål vi att uppleva tuffa saker. Även barn gör det.
Vad kan man göra för att hantera sin oro?
– Jag tror att det är bra att man pratar om sin oro med någon i ens närhet, till exempel en kompis eller partner. Då blir man oftast mer nyanserad i sitt tankesätt och kan släppa malande tankar. Det kan också vara bra att inte fastna i nyhetsflödet utan fortsätta med sin vardag. Man kan avsätta särskilda tider för att ta del av nyheter och information, men låt inte nyhetsbruset stå på hela tiden.
– Att man ska ta avbrott från nyhetsflödet, gäller även för barnen. Hitta på roliga saker tillsammans – spela spel, gå ut, prata om något annat än kriget. Gör sådant som ni gillar.
Hur ska man prata med barn om kriget?
– Det viktigaste är att svara ärligt på barnets frågor. Vet du inte svaret på en fråga, kanske ni kan ta reda på det tillsammans. Om du inte är ärlig, får barnet svårt att lita på dig längre fram om du säger saker som sedan inte visar sig vara sanna. Men jag tycker inte heller att man ska gå in på hemska detaljer eller berätta om fler saker än vad barnet frågar om. Att vara lyhörd och lyssna av barnets frågor är en bra utgångspunkt.
– De flesta barn och unga får massor med information om kriget, kanske direkt i sina telefoner. Som vuxen kan man fråga barnen om vad de har fått höra om kriget under dagen, till exempel på TikTok eller YouTube. Sedan kan man tillsammans prata om informationen och hjälpa till att nyansera vad de hört. Det kan också vara bra att prata om vilka källor som är pålitliga och vad som kan vara osant.
När är det läge att söka hjälp för sin egen oro eller ett barns oro?
– Om man helt fastnar i känslan. Nu i början är det helt normalt att vilja ta reda på mer och följa nyhetsuppdateringarna. Men om kriget skulle pågå under lång tid och man inte kan släppa oron och den blir till ett hinder för en fungerande vardag. Då tycker jag att man ska vända sig till sin vårdcentral. Det ska man även göra om ett barn blir så uppfyllt av oro att han eller hon inte kan ägna sig åt andra saker.
Text: Kristina Karlberg
vgrfokus@vgregion.se
Tips om hur du kan prata med ditt barn:
- Ta barnets rädsla på allvar. Lyssna på barnets frågor. Låt barnet sätta ord på sin oro. De kan ha en helt annan bild av det som sker i Ukraina än vad vi vuxna har.
- Svara lugnt och var konkret. Gå inte in på detaljer om barnet inte frågar. Kom ihåg att skilja på dina och barnets känslor. Överför inte din egen oro på barnet.
- Säg saker som ger barnet hopp. Försök förmedla att det är vi vuxna som har ansvar att hitta lösningar. Förklara att många i världen arbetar just nu för att få ett slut på kriget.
- Be barnet att vara försiktigt med vad det ser och hör på sociala medier. Förklara att det lätt sprids falsk information på sociala medier. Säg till barnet att fråga en vuxen i närheten om det undrar om något stämmer.
Källa: Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen.