Västra Götalandsregionen förbereder sig för att ta emot patienter från kriget i Ukraina.
– Ännu finns ingen officiell förfrågan, men skulle vi få en förfrågan ska vi vara redo, säger Nina Widfeldt, Regional Beredskapsöverläkare, VGR.
Regiondirektören beslutade 25 februari att upprätta en särskild organisation för att bevaka händelseutvecklingen i Ukraina. Organisationen som leds av Erik Lagersten som ansvarig beslutsfattare ska samordna åtgärder som kan behöva göras.
– Västra Götalandsregionens verksamheter ska fungera oavsett vad som händer. Det är vårt uppdrag att förebygga och förbereda oss både för väntade och oväntade händelser, säger Erik Lagersten, förändringsdirektör i VGR.
Ukrainska vården drabbas
En åtgärd är att förbereda regionen på flyktingmottagande och vård av personer från Ukraina. Fram till förra veckan hade Ukraina en sjukvård som var helt normal. Nu har hela den ukrainska sjukvården tvingats ställas om till krigets förhållanden. Invånare med krigsskador, material- och läkemedelsbrist och vård som ska bedrivas under fruktansvärda villkor.
Samtidigt finns patienterna kvar med exempelvis cancersjukdomar, frakturer som måste lagas, patienter med hjärtsvikt, barn som ska födas.
– Det är människor som drabbas fruktansvärt hårt av kriget. För att inte vården ska gå under tvingas man att prioritera och flytta runt patienterna. Vi vet inte vilka patienter som kan tänkas komma till Sverige, det kan vara såväl personer med krigsskador som kräver lång och avancerad vård till personer med andra mer vanliga vårdbehov, säger Nina Widfeldt.
Måste hjälpas åt
Så vitt känt har Sverige ännu inte fått någon officiell förfrågan om att bistå med vård. Men på en fråga från Socialstyrelsen har VGR svarat att man kan ta emot 75–100 patienter med kort framförhållning. I Sverige finns det en nationell samordning när det gäller intensivvårdsplatser som redan är väl upparbetat på grund av pandemin.
– Vi har lärt oss mycket under pandemiarbetet som vi kan ha nytta av. Vi är vana att flytta patienter och samordna arbetet mellan regionerna. Men det kommer krävas att hela samhället hjälps åt, att kommunerna tar hem patienter som inte behöver sjukhusvård så att vi kan skapa fler vårdplatser, vi kanske behöver rekrytera mer vårdpersonal och återigen kan vi tvingas att prioritera vård och skjuta upp viss planerad vård, säger Nina Widfeldt.
Västra Götalandsregionens sjukhus följer noga händelseutvecklingen och exempelvis Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser över hur man kan bistå.
– Vi har medarbetare som har arbetat i krigs- och katastrofdrabbade områden. Tillsammans med Göteborgs universitet har vi stor kompetens inom kris- och katastrofmedicin. Vi har sedan tidigare verksamheten Sahlgrenska International Care som arbetat med bistånd i 20 år, bland annat med att just skicka materiel till behövande länder. Vi ingår också i en region med hög krisberedskap, som samverkar tätt med våra myndigheter, säger sjukhusdirektör och professor Ann-Marie Wennberg.
Påverkan på Västsverige
Ett fortsatt försämrat omvärldsläge kan dessutom påverka Västsverige och Västra Götalandsregionen på fler sätt. Det kan exempelvis bli brist på material som behövs inom sjukvården och brist på drivmedel till kollektivtrafik och sjukvårdstransporter.
Störningar i IT-system och elsystem har VGR ordinarie rutiner för som man i krislägen ytterligare förstärker beredskapen kring.
För Västra Götalandsregionen är det också viktigt att betona att omvärldens och svenskt fördömande riktar sig mot Ryssland och den ryska statsledningen, inte mot ryssar som individer.
–Vi har medarbetare från stora delar av världen inkluderat Ryssland och Ukraina. I konflikter finns det alltid människor på alla sidor med nära och kära som drabbas på olika sätt. För VGR som organisation är det viktigt att man behandlar varandra med respekt oavsett vilka åsikter man har, säger Erik Lagersten.
Text: Andreas Kron och Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se
Läs även:
Sahlgrenskaliv: Sjukhusets arbete kopplat till situationen i Ukraina