Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Maria Pettersson, projektledare för den marina återvinningscentralen.

Här förvandlas plastskräp från havet till mode och nyttoprylar

På Sveriges enda marina återvinningscentral i Sotenäs, blir insamlade fiskeredskap och strandskräp till klockarmband, fasadmaterial och kläder.
– Hos oss är skräpet en resurs, inte ett problem, säger Maria Pettersson, utvecklare för marin återvinning i kommunen.

En truck släpar sakta en lång fisketrål med runda plastbojar och metallvajrar över asfalten in till sorteringshallen på återvinningscentralen. Med hjälp av en vinsch rullas trålen ut på en stor bänk. Det luktar från havet av rutten tång och fisk.

– Vi behöver sträcka ut trålen, för att kunna kapa upp den i kortare längder, berättar Viktor Karlsson som är tekniker på den marina återvinningscentralen.

Sorteringsarbetet som följer är tidskrävande. Materialen behöver separeras. Rep, nät och olika typer av metaller läggs i olika kärl. Plasten sorteras ut efter plasttyp och ibland även utifrån kulör.

Olika plastsorter

Rune Aronsson sitter vid ett arbetsbord och skär loss blysänken från ett fiskenät. Han visar också hur ett flöte kan bestå av flera olika plastsorter, vilket försvårar och ibland gör det omöjligt att återvinna.

– Det är ganska vanligt att man blandar olika plastsorter i fiskenät och fiskeredskap, berättar han.

Rune Aronsson sitter vid ett arbetsbord och skär loss blysänken från ett fiskenät. ka plastsorter, vilket försvårar och ibland gör det omöjligt att återvinna. Foto: Kent Eng.
Rune Aronsson sitter vid ett arbetsbord och skär loss blysänken från ett fiskenät. Han visar också hur ett flöte kan bestå av flera olika plastsorter, vilket försvårar och ibland gör det omöjligt att återvinna. Foto: Kent Eng.

Men år 2025 kommer ett EU-direktiv som innebär att de som producerar fiskeredskap blir ålagda att se till att det finns ett system för insamling och återvinning av produkterna. När den marina återvinningscentralen startade 2018, visste man inte om de kommande reglerna.

– Vår verksamhet har blivit en förberedelse inför det nya EU-direktivet. Vi har till exempel kunnat testa olika sätt att sortera på och experimenterat fram nya produkter från återvunnen plast. Det är kunskaper som kommer att efterfrågas av allt fler länder, inte minst inom EU, säger Maria Pettersson, utvecklare för den marina återvinningen.

Bohuskusten nedskräpad

Bohuskusten är ett av Europas mest nedskräpade områden. Varje timme spolas skräp motsvarande innehållet i fem badkar in längs med kusten. En orsak till att kusten är så hårt drabbad är att skräpet transporteras hit med havsströmmarna.

– Vid strandstädningar hittar man till exempel ofta fiskebackar av hårdplast som flutit i land från bland annat danska, engelska och norska fiskebåtar, säger Maria Pettersson och pekar på en stapel med tomma plastlådor.

Personal som tar hand om fiskenät som samlats in.
Förutom fiskeredskap från hela Sverige, tar den marina återvinningscentralen också emot spöknät och marint avfall från strandstädningar. Spöknät är nät som tappats under fiske och som havslevande djur fortsätter att fastna i. Foto: Kent Eng.

Under förra året fick återvinningscentralen in 207 ton marint avfall. Förutom fiskeredskap från hela Sverige, tar den marina återvinningscentralen också emot spöknät och marint avfall från strandstädningar. Spöknät är nät som tappats under fiske och som havslevande djur fortsätter att fastna i, vilket ofta leder till en utdragen och plågsam död. Övergivna fiskeredskap förorenar också havsmiljön.

Mikroplast och tungmetaller

– Plasten som näten och repen består av bryts sakta ner till mikroplaster. Fiskar får i sig mikroplasten som sedan sprids uppåt i näringskedjan till oss människor. Ett annat problem är blysänken från fiskeredskap, eftersom den giftiga tungmetallen sprids i havsmiljön, berättar Maria Pettersson.

Rep, nät och olika typer av metaller läggs i olika kärl. Plast som sorterats ut efter plasttyp och ibland även utifrån kulör.
Rep, nät och olika typer av metaller läggs i olika kärl. Plasten sorteras ut efter plasttyp och ibland även utifrån kulör. Foto: Kent Eng.

I ett rum på den marina återvinningscentralen finns en så kallad testbädd för marint avfall. Testbädden är en miljö för experimentell testning av produkter eller lösningar, som håller på att utvecklas. I rummet står en gigantisk kvarn som tidigare har använts för att mala ner uttjänta vindkraftsvingar och här finns även en pizzaugn.

– Vår testbädd används av företag som vill laborera med plastmaterialet och få hjälp med att ta fram prototyper. I kvarnen mals den marina plasten ner till mindre beståndsdelar som sedan smälts ner i ugnen för att nya produkter ska kunna tillverkas.

Väskor av fiskenät

Hon berättar att man bland annat har tagit fram prototyper till klockarmband, knappar för kläder, fasadmaterial, inredningsdetaljer, rattkåpor till bilar och formgjutna lastpallar. Samtliga produkter ska kunna återvinnas på nytt.

– Det känns självklart jätteroligt, när man går på restaurang på Smögen och de använder serveringsbrickor av formpressad plast som kommer från oss.

En del av avfallet kan återbrukas direkt utan att behöva sönderdelas och smältas ner, till exempel bojar, flöten, fiskenät och rep som är i gott skick. Ett företag syr till exempel upp modekläder och väskor av fiskenäten.

–  Vår ambition är att kunna förmedla till konsumenten på vilken strand som plasten hittats eller vilken båt som använt fiskenäten. Det tror vi kan väcka intresse och engagemang för produkterna.

Kupade händer som håller i nermald plast.
Den marina plasten mals ner till mindre beståndsdelar som sedan smälts ner i ugnen för att nya produkter ska kunna tillverkas. Foto: Kent Eng.

På den asfalterade gården utanför återvinningscentralen står det inte enbart skräp. I stora säckar, sorterade efter plastsorter, färger och nermald plaststorlek, finns det även omkring 30 ton sorterad plast klar för användning.

– Det ligger i tiden att utveckla miljövänliga produkter och det är något som konsumenterna efterfrågar. Vi är redo att ta emot fler företag som vill komma och samarbeta med oss!

Text: Kristina Karlberg
vgrfokus@vgregion.se


FAKTA

Västerhavsveckan: Marint skräp som resurs

En utställning av Sotenäs marina återvinningscentral om hur det går till att återvinna skräp från havet. Följ processen från sortering till tillverkning av nya produkter.

Tid: 7 augusti kl. 11-16.

Plats: Ångbåtspiren i Kungshamn.

Läs mer om programmet under Västerhavsveckan

Klimat 2030

Västra Götaland har ett av de mest ambitiösa klimatmålen i Sverige. Till år 2030 ska regionen vara fossiloberoende. Företag, kommuner, högskolor, föreningar med flera är med och bidrar till omställningen. Den marina återvinningen i Sotenäs är ett exempel på hur klimatarbete kan bedrivas i en kommun.

Projektet Klimat 2030 drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Läs mer om det regionala klimatarbetet

Nyheter från Västra Götalandsregionen.