Nu kan medarbetare inom Västra Götalandsregionen visselblåsa om de misstänker att det finns allvarliga missförhållanden eller oegentligheter inom VGR. Visselblåsningarna görs via en krypterad tjänst som innebär att det går att vara helt anonym.
– Det känns mycket värdefullt att få visselblåsartjänsten på plats. I Västra Götalandsregionen vill vi göra gott och vi vill göra rätt. Gör vi inte rätt behöver vi få reda på det. Därför hoppas jag att om någon medarbetare skulle känna till ett missförhållande också rapporterar om det, säger Ann-Sofi Lodin, regiondirektör.
En visselblåsare är någon som rapporterar och slår larm om oegentligheter och missförhållanden. Det kan handla om exempelvis allvarlig ekonomisk brottslighet, korruption, mutor, diskriminering och trakasserier. För att det ska räknas som en visselblåsning ska missförhållandet skett i ett arbetsrelaterat sammanhang och det ska finnas ett allmänintresse av att missförhållandet kommer fram.
För VGR:s medarbetare
Visselblåsartjänsten nås via VGR:s intranät och kan användas av medarbetare inom VGR, volontärer och praktikanter och andra personer som utför arbete under VGR:s kontroll och ledning, exempelvis uppdragstagare och konsulter. Anmälan sker via en extern tjänst vilket gör att VGR aldrig kan spåra vem det är som visselblåser.
Visselblåsningarna tas emot av enheten för säkerhet och beredskap på Koncernkontoret som gör en första bedömning. Sedan sker fortsatt utredning i samarbete med verksamheterna.
– Vi är en mycket liten krets personer som tar emot visselblåsningarna och har kontakt med den som skickat in en anmälan. Och den som visselblåser kan vara anonym under hela tiden om hen så önskar. Vi vill att den som visselblåser ska känna sig trygg och fri att anmäla missförhållanden, säger Peter Toomar, regionutvecklare, enhet säkerhet och beredskap (ESB).
Men vad händer om det kommer in en anmälan mot er själva?
– Skulle en visselblåsning röra oss själva på ESB eller en direktör, förvaltningschef eller bolagsledning kommer en extern byrå att utreda ärendet.
Vad händer efter att ni fått in en visselblåsning?
– Då gör vi en första bedömning och beslutar tillsammans med en särskild arbetsgrupp vad som behöver göras. Det kan bli så att en verksamhet måste utreda vad som hänt och åtgärda det som gått fel. Eller så kommer vi fram till att det här inte var en visselblåsning och personen hänvisas någon annanstans, kanske till sin chef, säger Peter Toomar.
Allt kan inte visselblåsas
Visselblåsartjänsten är till för de som på något sätt jobbar inom Västra Götalandsregionen. Det innebär att anhöriga, patienter, med flera inte kan inte rapportera i VGR:s visselblåsartjänst. De är i stället hänvisade till de redan etablerade rapporteringsvägar som finns, exempelvis Patientnämnden, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Polisen med flera.
Visselblåsartjänsten ska inte heller användas för allmänna klagomål eller missnöjen med arbetsförhållanden, organisation och chefskap.
– Mindre oegentligheter eller konflikter på arbetsplatsen omfattas inte av visselblåsarlagen utan hanteras i VGR på samma sätt som tidigare. Vanligtvis med att man kontaktar sin närmaste chef, säger Peter Toomar.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: Visselblåsarlagen
Den nya visselblåsarlagen kom i slutet av förra året och innebär att offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda ska ha en intern visselblåsarfunktion. Lagen gäller även privata arbetsgivare med minst 250 anställda.
Visselblåsartjänsten nås vi VGR:s intranät eller via VGR:s bolags intranät. Sök på ordet visselblåsartjänst.