Turismen behövs för att hålla liv i västkustens lokalsamhällen. Men hur förhindrar man att det ökande besökstrycket får negativa konsekvenser för havsmiljön? Ska alla som vill kunna ha egen båt och båtplats? Och finns det upplevelser som faktiskt har positiv klimatpåverkan?
Turistrådet Västsverige är Västra Götalandsregionens helägda bolag för utveckling och marknadsföring av besöksnäringen i Västsverige. Inriktningen är att turismen ska vara långsiktigt hållbar både för samhället och klimatet.
– Vi måste jobba med alla aspekter samtidigt, inte bara de ekologiska, säger Fredrik Lindén VD för Turistrådet Västsverige.
Statistik för våren 2022 visar på ett ökande antal besökare på västkusten. Pandemin har fått fler att upptäcka fördelarna med att turista hemma. Höga räntor och bränslepriser ger mindre pengar i semesterkassan och kan också göra att fler väljer upplevelser på närmare håll. Om värmeböljorna i södra Europa fortsätter kan det också leda till att fler föredrar det svenska klimatet på semestern.
Skapar jobb och integration
– Vi behöver ta vara på möjligheterna det ger och samtidigt jobba medvetet med att minimera negativ miljöpåverkan. Men det är en process. Branschen består av otroligt många väldigt små företag och det gäller att få dem med på tåget. Blir alla dessa företag lite mer hållbara imorgon än vad de är idag så är vi på rätt väg, säger Fredrik Lindén.
För Turistrådet Västsverige väger de sociala och ekonomiska aspekterna lika tungt som de ekologiska.
– Branschen är en stor och viktig integrationsmotor för både unga och de med utländsk bakgrund. Man skapar sysselsättning på många platser där det annars inte hade funnits några jobb. Folk kan integreras, bo kvar eller flytta dit. Branschen gör att platser lever upp och skapar en ekonomi som gör att man kan utvecklas, säger Fredrik Lindén.
Göra nytta inte skada
Eva Maria Jernsand, forskare vid Göteborgs universitet (GU) vill att turismen snarare ska göra så mycket nytta för klimat, miljö och samhälle som möjligt än att skada så lite som möjligt.
– Det handlar till stor del om utbildning och kunskap och att varje sak vi gör ska utgå från ett hållbart sätt att tänka och leva. Vi måste vårda snarare än skada. Det kan handla om båtvett och att inte skräpa ner, att företagen erbjuder mer hållbara aktiviteter på besöksmålen, och att det finns infrastruktur, regelverk och andra förutsättningar i samhället, säger Eva Maria Jernsand. Vi bidrar till en hållbar utveckling om vi lämnar platsen i ett bättre skick än när vi kom, eller med ny kunskap om något som gör att vi handlar annorlunda i framtiden. Kanske vi plockar med oss skräp från naturen och lär oss äta mer hållbart på semestern.
Enligt en ny forskarrapport från Havsmiljöinstitutet sätter den intensiva båttrafiken i Bohuslän tydliga spår i miljön. Avgaser från fritidsbåtar i Bohuslän påverkar livet i havet
Få länder har så många registrerade fritidsbåtar per capita som Sverige, omkring 850 000 registrerade båtar. Bohuskusten hör till båtturisternas favoritmål och den populära huvudfarleden genom Bohusläns skärgård är hårt trafikerad av allt större båtar med allt kraftigare motorer. Bara vid Grebbestad är det över 40 000 båtar som passerar under en semestermånad
Fossilfria båtmotorer
– Vi behöver utveckling av fossilfria motorer i båtar, mindre buller under och över vattenytan och nya förhållningssätt till att vistas på havet. Ha inte så bråttom! Bli miljösmart på sjön, säger Anders Tysklind, chef för Kosterhavets nationalpark och anställd av Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Han håller med om att stödet till lokalsamhället är viktigt och att säsongen behöver utökas så att företag kan bedriva verksamhet året runt.
– Det är viktigt att vi har en levande skärgård året om. Verksamheter behöver kunna utvecklas så att de ger hållbara upplevelser och ökad kunskap om hur allt hänger ihop. Vi måste bli mer medvetna om att människan är en del av mångfalden och ekosystemen.
Anders Tysklind ser gärna en ökad kunskapsturism som ger insikter och reflektion över vad man själv kan bidra med för en bättre miljö och mindre avtryck, men med fortsatt stora naturupplevelser.
Tillträdesförbud
Skulle turismen fortsätta öka utan helhetstänk och att fler månader blir som juli kan det få effekter på naturmiljön.
– Idag finns inget tak på hur många människor som får komma till ett visst område. Vi kanske måste landa i att definiera vad olika områden tål och införa tillträdesförbud på vissa. Vi är vana vid att ha tillgång till allt genom allemansrätten. Men om de naturvärden vi har riskerar att gå förlorade måste vi vidta åtgärder, säger Anders Tysklind.
Han konstaterar att mycket som under pandemin var positivt för miljön redan är tillbaka i gamla hjulspår och till och med blivit värre.
– Nya rekord för turismen kommer med både gamla och nya baksidor. Därför är det viktigt att fler ser problemen och jobbar för lösningar. En del är systemfrågor, en del handlar om mänskligt beteende där varje individuellt beslut gör skillnad, säger Anders Tysklind.
Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se
Västerhavsveckan, som invigs 6 augusti, är en återkommande temavecka för havsmiljön som startade 2008 på initiativ av Västra Götalandsregionens miljönämnd. Under veckan anordnar ett 100-tal aktörer havsnära aktiviteter för alla åldrar. Målet är att skapa intresse för havet och hur havet mår. Medverkande arrangörer är till exempel universitet, institutioner, museer, ideella föreningar och privata företag.
Veckan inleds med ett samtal om hur turismen ska kunna vara hållbar både nu och i framtiden.
Eva-Maria Jernstrand, forskare från Handelshögskolan, GU, Marie Linde vice VD, Turistrådet Västsverige, Anders Tysklind, nationalparkschefen Kosterhavet, Länsstyrelsen och Isabella Lövin, fd miljöminister, medordförande i Friends of Ocean Action och författare till nya boken Oceankänslan samtalar om dagens och framtidens scenarier och utmaningar för den kustnära turismen.
Länk till programpunkten Hållbar turism idag och i framtiden