Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Arkvibild: Mitchell Cizmas / Pexels

Promenader visade vägen till vården

Genom höstpromenader har en grupp invånare i nordöstra Göteborg kommit närmare vården och samhället och samtidigt fått nya kontakter. Promenaderna som genomfördes förra hösten lockade nästan 500 deltagare och arrangerades av Levnadsvanemottagningen på Angereds närsjukhus. Nu har projektet utvärderats.

− Promenaderna blev en social mötesplats och människor som vanligtvis inte brukar söka sig till vården kom och hade frågor om sin hälsa, säger Cecilia Hedström, samordnare på Levnadsvanemottagningen.

Ett viktigt uppdrag för Levnadsvanemottagningen Angered är att hitta nya vägar för att ge stöd till förbättrade levnadsvanor för invånarna. I nordöstra delarna av Göteborg är ohälsotalen högre än i andra stadsdelar och medellivslängden är betydligt lägre. Dagens 65-åringar förväntas leva sex till sju  år kortare än exempelvis personer boende i Göteborgs västra stadsdelar och på norra Älvstranden.

− Det är så att många människor med invandrarbakgrund inte söker sjukvård förrän det är akut. Alla skulle vinna på att fler fick hjälp tidigare. Det handlar mycket om att först bygga upp tillit till människor och sedan dela med sig av kunskaper och lotsa dem vidare till hjälp som finns att få, säger Juhaina Swaid, som är hälsoguide i Angered.

Juhaina Swaid, Cecilia Hedström och Rajaa Alkorayshi. Foto: Kristina Karlberg

Som ett sätt att möta invånarna startades projektet Höstpromenader under pandemihösten 2021. Huvudsyftet var att minska ensamheten hos människor och uppmuntra till fysisk aktivitet. Under åtta veckor med ett eller två promenadtillfällen i veckan på nio olika platser i nordöstra Göteborg – Angered, Bergsjön, Gårdsten, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet, Rannebergen och två platser i Kortedala promenerades det.

− Promenader är ett bra sätt att träffas på. Det behövs inga särskilda lokaler eller utrustning. Som motionsform passar promenader för de flesta och det brukar vara lätt att få i gång bra samtal när man går, säger Cecilia Hedström.

Hälsoguidernas kontaktnät viktigt

Under varje promenad fanns hälsoguider med som stöd. Hälsoguiderna är flerspråkiga och talar svenska. De har utbildats av Folkhälsoenheten på Angereds närsjukhus och Hälsoteket i östra Göteborg och har kunskaper om mat, sömn, stress, motion och annat som påverkar hälsan. Juhaina Swaid och Rajaa Alkorayshi är 2 av 14 hälsoguider som medverkat i projektet.

− Eftersom vi själva har erfarenheter av att ha invandrat till Sverige, har vi oftast lätt för att sätta oss in i de tankar som personer med invandrarbakgrund har. För många handlar det om tillit. Det kan vara svårt att lita på myndigheter och hitta information. Vi hälsoguider kan visa att det finns bra hjälp att få och vara en brygga till exempelvis hälso- och sjukvården, säger Juhaina Swaid.

I början var det svårt att nå ut med information om höstpromenaderna och det hände vid några tillfällen att inga deltagare dök upp.

− Vi vände oss till människor som vanligtvis inte söker sig till hälsofrämjande insatser. Våra vanliga kontaktvägar fungerade inte. Föreningslivet i området var trötta på alla projekt och informationen gick inte vidare, berättar Cecilia Hedström.

Nyckeln till att fånga upp deltagare blev hälsoguidernas kontaktnät.

− Vi bor i nordöstra Göteborg och berättade om höstpromenaderna för våra grannar, vänner och andra som vi känner i området. Vi fick också hjälp av gratisbutiken ”Återbruk_Hej_Tack” i Kortedala som gjorde reklam för projektet, säger Rajaa Alkorayshi.

Nådde nya människor

Människor som inte brukar komma på aktiviteter som arrangeras av samhället, började dyka upp på höstpromenaderna. Och deras behov av promenaderna förvånande samordnaren för projektet.

− Min tanke var att höstpromenaderna framför allt skulle få människor i rörelse. Jag hade inte räknat med att promenaderna skulle fylla en så stor social funktion, säger Cecilia Hedström.

Vid utvärdering av projektet uppgav deltagarna att de saknade mötesplatser i närområdet.

− När promenaden var slut, fick vi ofta höra att tiden hade gått alldeles för fort. De ville inte gå hem. Många kände sig väldigt ensamma hemma, berättar Juhaina Swaid.

Under projektet framkom det också att deltagare hellre promenerade tillsammans med andra, eftersom de kände sig för otrygga i området för att promenera på egen hand. Höstpromenaderna blev även ett tillfälle att upptäcka nya vägar och stigar i omgivningarna.

− Det blev en aha-upplevelse att upptäcka all vacker natur! Med olika bakgrunder och åldrar, kunde vi också dela med oss av våra kunskaper till varandra. Jag fick till exempel lära mig mycket om 50-talsbebyggelsen i Kortedala av en dam som bott länge i området, säger Rajaa Alkorayshi.

Ökad tillit

Under höstpromenaderna byggdes tilliten upp och människors behov och frågor blev tydliga. Det efterfrågades ofta hjälp för psykisk ohälsa. Många frågor handlade om sömnsvårigheter och hur man ska hantera inre stress och ensamhet. Kost, motion, vaccinationer och försäkringar var andra återkommande samtalsämnen.

− Deltagarna hittade också nya vänner under promenaderna. De tipsade varandra om rea på kläder, bytte matrecept och pratade om hur de kunde sätta gränser för barnens mobilanvändning. Det var mycket skratt och glädje också under promenaderna, säger Cecilia Hedström.

Projektet har nu utvärderats och arrangörerna hoppas nu att promenaderna i nordöstra Göteborg ska permanentas.

− Vi har hittat ett enkelt och bra sätt, som uppskattas av människor som vi vanligtvis inte brukar nå inom förebyggande hälso- och sjukvård, säger Cecilia Hedström.

Text: Kristina Karlberg
vgrfokus@vgregion.se


Fakta: LeVa

Levnadsvanemottagningen (LeVa) Angered arbetar med att utjämna den ojämlika hälsan och hitta nya sätt att ge stöd till invånare i nordöstra Göteborg. Mottagningen erbjuder även individuell rådgivning kring kost, alkohol och tobak samt gratis kontroll av blodsocker och blodfetter.

LeVa är en del av Folkhälsoenheten vid Angereds närsjukhus.

Läs mer om verksamheten: www.angeredsnarsjukhus.se/levamottagning

Fakta: Ojämlik hälsa

Ohälsotalen och beräknad medellivslängd skiljer sig åt vid jämförelser mellan befolkningen i de nordöstra delarna av Göteborg och andra områden i Göteborg.

Ohälsotal:

Ersatta dagar per person år 2021:

  • Samtliga områden i Göteborg: 19,5 dagar
  • Kortedala: 30,2 dagar
  • Centrala Angered: 27,0 dagar
  • Bergsjön: 25,1 dagar

(Ohälsotal är antalet ersatta dagar per person från Försäkringskassan i form av sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning)

Beräknad återstående livslängd för en person som var 65 år 2021 i Göteborgs området:

Man:

  • Bergsjön: 16 år
  • Norra Angered: 16,2 år                             
  • Kortedala: 17,5 år
  • Älvsborg (sydvästra Göteborg): 21,8 år
  • Björlanda (västra Hisingen) 22,3 år

Kvinna:

  • Bergsjön: 18,2 år
  • Norra Angered: 18,9 år 
  • Kortedala: 20,8 år
  • Älvsborg: 23,5 år
  • Norra Älvstranden: 25 år

Källor: Göteborgsbladet 2022 och Avdelningen för Statistik och analys, Göteborgs stad.

Nyheter från Västra Götalandsregionen.