På tio år har förskrivningen av antibiotikarecept i Västra Götaland nästan halverats. Regionen har gått från att vara en av de sämre i klassen till att nu tillhöra den tredjedel som skriver ut minst. Att minska antibiotikaanvändningen är en absolut nödvändighet för att klara ett av de största hoten som finns mot folkhälsan, antibiotikaresistens.
– Det är den tysta pandemin, som ständigt pågår. 1,3 miljoner människor dör varje år på grund av antibiotikaresistens, där resistens är den direkta dödsorsaken. Hade det funnits antibiotika som bitit på de bakterier de smittats av, hade de sannolikt överlevt, säger Maria Hess-Wargbaner som är allmänläkare och medlem i Strama Västra Götaland.
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Penicillin är en form av antibiotika. Tyvärr har överdriven användning gjort att många bakterier blivit resistenta mot antibiotika och det blir allt svårare att utveckla nya antibiotika som biter på de resistenta bakterierna.
Den globala dödligheten associerad med antibiotikaresistens skattades nyligen till 5 miljoner fall under 2019 och för 1,3 miljoner människor var det den direkta dödsorsaken. Världshälsoorganisationen WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot folkhälsa, djurhållning och utveckling.
Fördröja så mycket det bara går
– Vi kommer att förlora mot bakterierna. För oss gäller det att fördröja det här förloppet så länge det bara är möjligt så att vi kan hitta nya sätt att behandla patienter som har infektioner, säger Peter Ulleryd, smittskyddsläkare i Västra Götaland och medlem i Strama Västra Götaland.
En viktig del i att fördröja det oundvikliga förloppet med antibiotikaresistenta bakterier är att använda mindre antibiotika. Risken för spridning av resistenta bakterier är störst i miljöer där det används mycket antibiotika och där det finns många sjuka.
– I början på 90-talet fick barn i Sverige mer än en antibiotikakur per år i genomsnitt. Numera vet vi att kroppens egna immunförsvar klarar av flertalet av dessa infektioner precis lika bra. Har man ett normalt immunförsvar behöver man i regel inte antibiotika, säger Maria Hess-Wargbaner.
Strama Västra Götaland
1995 bildades ett nationellt nätverk för samverkan mot antibiotikaresistens, STRAMA, för att sprida kunskap kring antibiotikaanvändningen och arbeta mot antibiotikaresistens. För drygt tio år sedan lades en extra växel in i arbetet genom mer aktivt lokalt Strama-arbete och Strama Västra Götaland bildades 2012. Vid den tidpunkten skrevs det ut 410 antibiotikarecept per 1 000 invånare i Västra Götaland, i dag är den siffran 237 recept per 1 000 invånare och år.
– En av framgångsfaktorerna i Västra Götaland är att regionen ser det här som en del av patientsäkerhetsarbetet. Det ger ett extra tryck i arbetet för i grunden är det en patientsäkerhetsfråga om man inte kan behandla patienter på grund av antibiotikaresistens, säger Christina Åhrén, regionläkare som varit ordförande för Strama Västra Götaland sedan starten 2012.
Christina Åhrén arbetar heltid med Strama och har hjälp av ytterligare sju personer som arbetar deltid vid sidan om sin ordinarie tjänst. Gruppen, som har kompetens inom infektionssjukdomar, allmänmedicin, smittskydd, klinisk bakteriologi, vårdhygien och farmaci, arbetar med att nå ut till hälso- och sjukvårdsverksamheter i länet för att minska antibiotikaförskrivningarna. Framför allt har man inriktat sig på primärvården eftersom det är där mest antibiotika skrivs ut.
– Vi började med att besöka alla vårdcentraler, över 200 stycken, i Västra Götaland och har numera återkommande vårdcentralsbesök. Vi samlar all personal vid besöken och beskriver det hot som den tilltagande resistensen innebär, för många blir det ny kunskap, säger Maria Hess-Wargbaner.
– I dag vet vi att det finns risker med antibiotikabehandling. Det finns data som visar att vår egen tarmflora påverkas. Dessutom bär allt fler av oss på resistenta bakterier i tarmen och det finns en risk att antibiotikakurer får resistenta bakterier att växa till. Därför ska man inte ge antibiotika i onödan, säger Christina Åhrén.
Kontaktläkare viktiga
Strama Västra Götaland förser också vårdcentralerna med aktuell statistik över hur mycket antibiotika som skrivs ut. Stramagruppen har tagit fram särskilda patientfall som gås igenom och man diskuterar hur man bemöter patienter på bästa sätt. Genom att vårdcentralen har bättre kunskap kring antibiotika, såväl läkaren som skriver recept som sjuksköterskan som möter patienten i den första kontakten, så har antibiotikaförskrivningarna kunnat minskas.
– Vi märker även en attitydförändring hos patienterna de senaste tio åren. Det är inte lika vanligt att man kräver antibiotika men det finns fortfarande en del av befolkningen som vi inte nått, säger Maria Hess-Wargbaner.
En stor utmaning är att hålla igång Strama-arbetet på alla vårdcentraler. Där hänger mycket på vårdcentralernas eget arbete. Varje vårdcentral har en läkare som ansvarar för det lokala Strama-arbetet.
– Vårt fokus är att stötta kontaktläkarna och underlätta arbetet på vårdcentralen. Det ska vara positivt och trevligt att samlas och diskutera dessa frågor. Vi bidrar med underlag, patientfall och skapar Strama-quiz, tar fram data och statistik. Syftet är att öka följsamheten till behandlingsrekommendationerna och vårdcentralerna har gjort ett fantastiskt bra jobb, säger Maria Hess-Wargbaner.
Hur funkar det på sjukhusen?
– I slutenvården handlar det framför allt om att använda rätt sorts antibiotika och att man inte använder antibiotika längre än man behöver. Vi har infört antibiotikaronder då en infektionsläkare kommer till en vårdavdelning och diskuterar varje patient som står på antibiotika med de ansvariga på avdelningen. Det har varit en uppskattad insats på våra sjukhus, det blir ett bra lärandemoment och vi har kollegor på varje stort sjukhus som arbetar med frågan, säger Christina Åhrén.
Uppgång efter pandemin
Även om Västra Götaland använder allt mindre antibiotika så har det skett en uppgång under det senaste året. När pandemin var som värst och restriktionerna som hårdast minskade antibiotikaanvändningen kraftigt och låg på en historiskt låg nivå, 208 recept per 1000 invånare Men från hösten 2021 har antibiotikaanvändandet ökat i takt med att restriktionerna blivit färre och luftvägsinfektionerna blivit fler, till att nu ligga på 237 recept per 1000 invånare och år.
– Under pandemin fick vi ett förändrat förhållningssätt bland människor. Vi undvek att träffa andra när vi var sjuka och då minskade luftvägsinfektionerna. Vi fick färre komplikationer som lunginflammation och öroninflammation. Vi behöver ha kvar det beteendet, att hålla avstånd när vi har luftvägssymtom, säger Peter Ulleryd. ”Stanna hemma när du är sjuk” är verkligen en viktig uppmaning.
Antibiotika räddar liv
Antibiotika är ett viktigt läkemedel som räddar liv. Antibiotika behövs vid allvarliga infektioner och för att motverka komplikationer till vissa infektioner. För en person som är allvarligt sjuk, har opererats, genomgår cancerbehandling eller har dåligt immunförsvar kan det vara farligt att få en infektion och då krävs antibiotika. Men för en person som normalt är frisk innebär ofta antibiotika ingen skillnad för tillfrisknandet vid våra vanligaste infektioner.
– Man ska inte undanhålla patienter antibiotikakurer som gör nytta, det är viktigt att säga. Men har man normalt immunförsvar behöver man vanligtvis inte antibiotika vid de flesta infektioner. Kroppens eget immunförsvar klarar infektionerna bra och du blir inte frisk snabbare med hjälp av antibiotika, säger Maria Hess-Wargbaner.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Fakta:
Statistik och ytterligare information, Strama Västra Götaland