Blåmärken, bortslitet hår och nedstämdhet kan vara tecken på att någon är utsatt för våld i sin relation. Men även många korta sjukskrivningar och en partner som ringer ofta kan vara varningssignaler. För vänner och kolleger gäller det att våga ställa frågor – gärna flera gånger.
Uppenbara fysiska skador är ofta det som gör att omgivningen börjar fundera på om en person kan vara utsatt för våld hemma. Men personen kan också förändras i sitt humör.
– Hon – för oftast är det en hon men det kan även vara en man – kan bli nedstämd, ledsen, orolig, och bli sjukskriven. Flera korttidssjukskrivningar kan handla om att hon har skador som gör att hon inte kan komma till jobbet, blåmärken till exempel. Det kan också vara längre sjukskrivningar, om hon lever med en så hög stress i relationen att hon till slut blir utmattad, säger Ann Wolmar, utvecklingsledare på Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV).
Det är inte ovanligt att den våldsamma parten också är kontrollerande, och då beter sig på ett sätt som omgivningen börjar reagera på. Personen kanske hör av sig ofta och vill veta var partnern är, eller så förbjuds partnern helt att vara med på aktiviteter.
– Det gör kanske att hon drar sig undan och inte träffar de personer hon brukade träffa, hon minskar sitt sociala umgänge helt enkelt. Som vän kan man få en känsla i magen att det är något som inte stämmer. Då tycker jag att man ska stanna upp och prata om den känslan: ”hur har du det egentligen?”.
”Var rak och tydlig”
Misstänkt våld i någon annans relation är ett ämne som inte är helt lätt att ta upp, och vänner, familjemedlemmar och kolleger drar sig ofta för att våga fråga. Ann Wolmars råd är att vara ganska rak och tydlig:
– ”Det där blåmärket du har, hur har du fått det egentligen?” Eller påtala att personen har förändrats, ”du verkar ledsen, du är dig inte lik, jag tycker att det verkar som att du drar dig undan”. Man kan också ta upp partnerns beteende: ”Varför ringer han dig så ofta när vi är ute tillsammans?”.
Om personen drar sig undan ännu mer efter att ha fått frågor får man gå varsamt fram, menar Ann Wolmar, men hon tycker ändå att man ska fråga igen. En inställning att ha med sig är att man frågar av omtanke, och att man ger den andra personen en möjlighet att berätta.
– Man får vara respektfull och ödmjuk för om personen vill berätta eller inte, men om man fortsätter att vara orolig är det bra att fråga ytterligare en gång. Första gången kanske personen blir ställd och tyst, men är det så att hon lever med våld kan det starta en process, hon kan börja fundera på hur hon egentligen har det i sin relation. Nästa gång hon får frågan kan det vara lättare att börja prata.
Förminskar problemet
Att prata om våld i relationer är fortfarande tabu, menar Ann Wolmar, och därför är det många som blundar i stället för att fråga. Det är inte heller ovanligt att den som är utsatt försöker förminska problemet både för sig själv och andra.
– Det är så smärtsamt och det är väl också därför man försöker dölja det. Man hoppas att våldet ska upphöra, och så länge man har hoppet kvar är man kvar i relationen, och har strategier för hur man ska hantera det.
I Västra Götalandsregionen (VGR) är målet att all personal inom hälso- och sjukvården ska utbildas på området våld i nära relationer. Redan i dag får ett stort antal patienter också rutinmässiga frågor om våld för att fånga upp utsatta som kanske har sökt för något annat, som psykisk ohälsa eller diffus smärta.
Frågorna har tagits fram av kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) och materialet är på sikt tänkt att användas i all hälso- och sjukvård inom regionen.
– Personalen tycker att det har gett mycket mer trygghet att ha det här materialet att utgå ifrån, och de upplever att de har fångat upp sådant som de inte kunde ha fångat upp annars, säger Karin Örmon, docent och forskningsledare på VKV.
Ska ställa frågor vid utvecklingssamtalen
Våld i nära relationer är också en fråga för VGR som arbetsgivare, eftersom våldet påverkar hälsan och arbetsförmågan. Nyligen beslutade regionens personalutskott att införa ett systematiskt arbetssätt för att upptäcka våld i nära relationer, bland annat genom att ställa frågor till samtliga medarbetare under utvecklingssamtalen.
VKV har tagit fram en guide för hur arbetsgivaren kan stödja utsatta medarbetare, och den kommer att användas som utgångspunkt i VGR:s arbete. Från januari 2023 kommer VKV även utbilda chefer, skyddsombud samt personal inom HR och företagshälsovård om våld i nära relationer och stöd till våldsutsatta.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
Internationella dagen mot våld mot kvinnor
Fredagen den 25 november är det Internationella dagen mot våld mot kvinnor. Dagen instiftades av FN 1999. Dagen uppmärksammas ofta genom att olika byggnader belyses med orange färg, och ibland kallas dagen Orange Day eller till och med Orange Week.
Var fjärde kvinna och var sjätte man har utsatts för våld av sin partner.
Västra Götalandsregionen uppmärksammar dagen med en heldagskonferens om att förebygga mäns våld mot kvinnor. Dagen tar avstamp i aktuell forskning och vänder sig framför allt till hälso- och sjukvårdpersonal.
LÄS OCKSÅ: