Allt fler personer kommer någon gång i sitt liv få vara med om en endoskopi, det vill säga att bli undersökt i tarm, mage, slida eller luftstrupe av en tunn slang med inbyggd kamera och ljus. Endoskopi används nämligen i allt fler slags situationer – ofta för att göra förebyggande undersökningar, så kallade screenings, men numera även för att göra ingrepp som tidigare bara kunnat göra kirurgiskt.
Redan idag finns det ett stort behov av fler endoskopister, och med tanke på den kommande utvecklingen ser behovet ut att fortsätta öka. Regionalt Cancercentrum Väst och Sahlgrenska universitetssjukhuset har därför tillsammans skapat en kurs för läkare och sjuksköterskor med syfte att möjliggöra för fler att utbilda sig till endoskopister. I slutet av september genomfördes den pågående kursens tredje tillfälle, som var ett extra efterlängtat sådant eftersom deltagarna äntligen skulle få öva praktiskt på sina fingerfärdigheter med endoskopet.
– Det känns väldigt roligt att kunna erbjuda kursdeltagarna att få på träna sig på olika tekniker och hur man hanterar olika verktyg ”utanför patient”, säger Andreas Pischel, en av kursens anordnare samt processägare för tarmcancerscreeningen i Västra sjukvårdsregionen.
Insidan av kroppen
Endoskopi är alltså samlingsnamnet på de undersökningsmetoder, såsom koloskopi och gastroskopi, där man undersöker tarmar, magsäck, luftrör eller slida med hjälp av ett endoskop. Själva endoskopet består av ett handtag med flera reglage samt en böjlig slang med inbyggt ljus och kamera, och genom att föra in endoskopet genom en kroppsöppning kan endoskopisten via en TV-skärm se insidan av kroppen i högupplösning. Med hjälp av reglagen på handtaget navigerar endoskopisten sig sedan fram och kan direkt på plats överblicka, ta vävnadsprover, stoppa blödningar eller göra de lagningar som behövs.
Under kursen liknar flera av deltagarna endoskopin lite vid att spela tv-spel, och det märks att det trots svårighetsgraden är en rolig teknik som deltagarna uppskattar att få ägna tid åt. Harald Heinrich är ST-läkare vid Norra Älvsborgs Länssjukhus, och en av deltagarna som är helt ny inom endoskopin. Han berättar att kursen varit en mycket bra introduktion till såväl teori som praktik, och att endoskopi är spännande just för det särskilda samspelet mellan teoretisk kunskap och praktiskt handlag.
– Eftersom jag själv har inte varit aktiv som endoskopist innan kursen är det särskilt värdefullt att få direkt en bra introduktion till tekniken av flera vana endoskopister. Under kursen har vi även fått chansen att kolla på olika typer av verktyg och det är iallafall för mig enklare att förstå och komma ihåg ny information om man kan ta det i handen, prova själv lite grann och kombinera det med vad man nyss har lyssnat på.
En annan av deltagarna är Gabriella Olander Seidal som till vardags är barnläkare på sektionen för gastroenterologi på Drottning Silvias barnsjukhus. På barnkliniken görs årligen cirka 150 koloskopier och 200 gastroskopier, vilket är ett ganska litet antal jämfört med en klinik för vuxna. Oftast utreder Gabriella och hennes kollegor olika inflammatoriska tarmsjukdomar eller om patienten har celiaki (glutenintolerans).
– I och med att barnkliniken har så pass få skopier per år, så är det absolut nödvändigt att vi blivande barngastroenterologer får chans att utbilda oss på vuxensidan. Det är även jättebra att få kontakt med flera av de gastroenterologer och skopister som arbetar på vuxensidan, eftersom vi på barnkliniken ofta behöver ha samarbete med olika professioner på vuxenmedicin för att diskutera olika patientfall.
Fler behövs
Kursen är inte bara till för att samverka och vässa kunskaperna hos läkarna och sköterskorna, utan är även en del i en satsning på att få fler att söka sig till endoskopin. Behovet av vårdpersonal med kompetens att utföra endoskopier ökar, och bedöms fortsätta att göra det under en lång tid framöver. Såväl Harald som Gabriella stämmer in i att det på deras arbetsplatser redan nu finns en stor efterfrågan på fler endoskopister.
– På NÄL blev vi klara med att bygga om endoskopienheten för ungefär ett år sedan, och vi har egentligen sex rum tillgängliga. Tyvärr är det bara fyra rum som är aktiva då det saknas personal, framför allt endoskopister, berättar Harald.
– På barnkliniken finns det också ett stort behov av att utbilda nya skopister, eftersom vi kommer ha flera pensionsavgångar inom de närmaste åren. Därför är väldigt värdefullt för mig att kunna få min utbildning under tiden som de är i tjänst, för att möjliggöra kunskapsöverföring och handledning på hemkliniken, säger Gabriella.
Kan ersätta viss kirurgi
I västra sjukvårdsregionen beror det ökade behovet av endoskopi dels på att screeningprogrammet för tarmcancer nyligen startat upp och redan resulterat i fler fynd av såväl polyper som cancer än väntat, dels på att endoskopi överlag är en metod på frammarsch som snart kan komma att ersätta kirurgi i vissa situationer.
– Vi är i vad som kanske kan beskrivas som ett paradigmskifte mellan kirurgi och endoskopi, berättar Per Hedenström, överläkare och chef för gastrosektionen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som även är del av kursledningen tillsammans med Andreas Pischel och Björn Lindkvist, verksamhetschef för Specialistmedicin, Sahlgrenska.
Andreas Pischel utvecklar:
– Vi kan numera göra alltmer avancerade ingrepp med endoskopi. Idag har vi exempelvis tekniker för att ta bort mycket stora polyper som tidigare var tvungna att gå till operation, men där det nu inte behövs. Det är en stor fördel, särskilt med tanke på att vi räknar med att se fler stora polyper i och med att screeningprogrammet fortsätter byggas ut och andelen äldre i befolkningen ökar. Men ju fler polyper vi upptäcker, desto fler patienter behöver också övervakas och komma på regelbundna återbesök. Därmed ser vi en ökning av personer som behöver endoskopi från flera håll.
Även om väntetiderna på endoskopi blir allt längre i hela landet, finns det också steg i rätt riktning för att klara av de kommande behoven av skopier. Andreas Pischel påpekar att återväxten bland läkare inom endoskopi är god, där det särskilt är de praktiska momenten som lockar. Bland sjuksköterskor finns det också ett växande intresse, men för dem upplevs endoskopin ibland som en stor skillnad i ansvar och svårighet jämfört med tidigare uppgifter. Samtidigt är just fler skoperande sjuksköterskor en extra viktig pusselbit i att få ihop framtidens verksamhet.
– Förhoppningsvis kan den här typen av kompetensutveckling ihop med en nyligen beviljad löneökning för skoperande sköterskor vara en del i det som gör att vi kan motivera den personal vi redan har att stanna kvar, samt även locka fler sökande till de lediga jobben, avslutar Andreas Pischel.
Text: Amanda Alvmo
vgrfokus@vgregion.se