Alla har rätt till ett värdigt bemötande i vården. Det gäller såväl personal som patienter och närstående. Begär en patient att få byta personal av orsaker som är diskriminerande är det detsamma som att tacka nej till vård. Det är i korthet innehållet i den rutin mot kränkande behandling som Västra Götalandsregionen nyligen antog.
– Västra Götalandsregionen ska ha en jämlik och inkluderande arbetsmiljö. Vi ska motverka alla former av diskriminering och trakasserier. Det gäller även för våra medarbetare i vårdsituationer och därför är det viktigt att vi är tydliga med att det är oacceptabelt, så att våra medarbetare vet att vi tar det på allvar och agerar, säger Marina Olsson, HR-direktör Västra Götalandsregionen.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har man använt sig av samma rutin i flera år och erfarenheterna är goda. Nu har bland annat Sahlgrenskas arbete lett till det finns en gemensam rutin som vänder sig till alla som arbetar inom patientnära hälso- och sjukvård i VGR.
– När det finns en rutin att hålla sig till blir det lättare att agera, säger Cecilia Lundmark, sjuksköterska och etisk rådgivare på etiskt forum på Sahlgrenska.
– Vi har sett att rutinen är en trygghet och ett stöd för våra chefer i många svåra situationer. Den gör det också lättare att arbeta förebyggande, berättar Camilla Nilsson, HR-strateg på Sahlgrenska.
Saknade kunskap
Rutinen fungerar alltså som en utgångspunkt när chefer och medarbetare behöver hantera kränkningar av olika slag, men det krävs även kunskap. Har man inte själv blivit utsatt för kränkningar är det inte säkert att man ens lägger märke till när någon i omgivningen blir utsatt. HR-organisationen har ambitionen att fungera som en kunskapsbank när chefer hör av sig med frågor och första steget var att utbilda HR-medarbetare.
– Vi upptäckte att vi själva inte hade särskilt god förståelse för de olika normer som påverkar oss alla i vår vardag. Det hände att vi missade diskriminering, berättar Camilla Nilsson.
– Men vi på HR vill inte vara en del av problemet när någon känner sig utsatt. Cheferna ska kunna förlita sig på att vi har kompetensen och kan föra den vidare. Under åren har HR genomfört en rad utbildningar som riktar sig till chefer och nästa steg är föreläsningar för medarbetare, fortsätter Camilla Nilsson.
Ett förbehållslöst samtal
Cecilia Lundmark på Etiskt forum blir ofta ombedd att komma ut och prata om rutinen i olika verksamheter.
– Då pratar jag även om kränkningar generellt, berättar hon. Man måste alltid se till situationen och vara öppen för att var och en har sin egen upplevelse.
Kränkningar av vårdpersonal är ett komplext ämne och det blir extra svårt eftersom patienten vanligen befinner sig i en beroendeställning gentemot personalen. Många gånger är det svårt att veta om det är rasism eller oförstånd som ligger bakom.
– Därför måste vi alltid börja med att ställa frågor, säger Cecilia. Ett förbehållslöst samtal är bästa sättet att ta sig an alla former av kränkningar.
I undantagsfall kan det bli aktuellt att byta personal, men då är det av omsorg om den vårdgivande personalen som inte ska behöva bli utsatt för kränkande behandling.
Kollegorna måste stötta
Både Camilla Nilsson och Cecilia Lundmark betonar att det inte är den som utsätts för diskriminering som förväntas reagera.
– De som blir utsatta är ofta så vana att de inte märker något, därför brukar jag uppmana kollegorna att stötta varandra och tala med patienten, säger Cecilia Lundmark. Vi har alla ett ansvar att upptäcka rasism i vår omgivning.
– Detta är inte något man löser genom att trycka på en knapp, säger Camilla Nilsson. Det krävs ett långsiktigt och brett arbete som ständigt måste pågå. Det är bara genom att uppmärksamma problemet som vi kan skapa förändring.
Text: Benedikta Cavallin
vgrfokus@vgregion.se