Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Patrik Segerfelt och Magnus Kristiansson med en av drönarna. Bild: Lina Strand Backman

Unikt projekt: Sjukvårdens drönare testar att filma olycksplatser

Genom att skicka ut drönare och filma en olycksplats skulle sjukvårdens larmoperatörer kunna få viktig information innan ambulans och räddningstjänst har hunnit fram, till exempel om framkomlighet och bränder. Nu startar Västra Götalandsregionen (VGR) ett unikt projekt som ska testa tekniken och möjligheterna.

I dag finns fem drönare i Västra Götaland som kan skickas ut för att leverera hjärtstartare vid plötsliga hjärtstopp. Nu ska ett pilotprojekt undersöka möjligheten att använda samma drönare även vid andra typer av akuta händelser, som trafikolyckor och bränder, för att ge en tidig överblick av händelsen.

Provfasen av projektet är redan igång, och det som framför allt studeras nu är logistik: till exempel om drönaren hittar till platsen varifrån 112-samtalet har kommit, om den kommer fram före ambulans och räddningstjänst och i så fall hur mycket tidigare.

– Vi har också fått tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att kunna ta nästa steg, att förse larmoperatören på Sjukvårdens larmcentral med ett visuellt stöd vid akuta händelser, säger Magnus Kristiansson, innovationsledare på Innovationsplattformen, VGR.

Kan se köbildning och bränder

Streamad video eller stillbild som sänds från drönaren till larmcentralen redan de första minuterna har potential att bidra med mycket värdefull information, om till exempel olyckans exakta position, karaktär och utbredning.

– Vi undersöker om det är möjligt att se antalet fordon på en olycksplats, om det finns köbildning som förhindrar utryckningsfordon och om det brinner i någon bil.

60 meter upp i luften

Inga bilder eller videoinspelningar sparas efter avslutad händelse och drönaren fotograferar och filmar från en hög höjd – nu under provfasen handlar det om 60 meter upp i luften.

– Det innebär att fordon och människor bara kan urskiljas som objekt och eventuellt ifall de rör sig. Det kommer inte att gå att se vare sig ansikten eller andra personliga kännetecken.

Unikt projekt

Tidigare har bland annat militären använt drönare, men för vården är detta ett unikt projekt. Utvecklingsmöjligheterna är närmast oändliga, tror Patrik Segerfelt, projektledare och enhetschef på Sjukvårdens larmcentral.

– I VGR är vi världsledande inom användningsområdet drönare i sjukvården och jag tror att vi har stora möjligheter att fortsätta att vara det, säger han.

Text: Josefin Viidas
vgrfokus@vgregion.se


Drönare i Västra Götalandsregionen

Redan i dag finns fem drönare i Västra Götalandsregionen som kan leverera hjärtstartare vid hjärtstopp. Det projektet är ett samarbete mellan bland andra Sjukvårdens larmcentral och Innovationsplattformen, VGR. Samma drönare ska nu användas även vid andra typer av akuta händelser och olyckor. Drönarna ska kunna användas till olika saker under samma rutt.

Sedan projektet med hjärtstartarna startade 2021 har drygt 80 skarpa flygningar genomförts, och preliminära data visar på stora potentiella tidsvinster. Drönare anländer före ambulans i drygt 60 procent av fallen med en tidsvinst på 4–5 minuter, vilket skulle kunna vara avgörande i en kritisk händelse.

För ungefär ett år sedan blev det en världshändelse när en akutläkare på väg till jobbet upptäckte en man med hjärtstopp, larmade 112 och fick en hjärtstartare levererad till platsen med hjälp av en drönare. Mannens liv kunde räddas.

Drönarna utgår från Torslanda, Kungälv, Fiskebäck, Trollhättan och Vänersborg, vilket innebär att de når nästan 200 000 av VGR:s invånare (cirka 10 procent).

Under hösten fattade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i VGR beslut om att förlänga projektet ”Drönare med hjärtstartare”, och även om att fortsätta undersöka andra användningsområden för drönarna. Inom ramen för det genomförs pilotstudien med att skicka självstyrande drönare till skadeplatser i Västra Götaland. Studien startade i slutet av 2022 och fortsätter under början av 2023.