Kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt tycker ofta att de tas emot väl av den svenska sjukvården, visar forskning. Men de lyfter fram vikten av tid – både att själva undersökningen får ta tid och att de inte behöver vänta alltför länge på att bli undersökta.
– I min studie finns kvinnor som har sökt vård men gått därifrån när det har tagit för lång tid att få komma in, säger forskaren Lisa Rudolfsson.
Lisa Rudolfsson har både intervjuat 13 kvinnor och gjort en enkätundersökning där 107 kvinnor har svarat, samtliga har blivit våldtagna och sökt vård i Sverige. Kvinnorna har fått svara på frågor om hur de har upplevt vården efteråt.
– Det är uppenbart att de tycker att vårdpersonalen är bra. Det kan vara så att man har otur och träffar en person i vården som upplevs som kränkande, men överlag fungerar det bra. Kvinnorna är nöjda med både läkare och övrig vårdpersonal, säger Lisa Rudolfsson, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.
De gånger kvinnorna har upplevt något kränkande tycks det ofta handla om att en enskild vårdanställd har varit väldigt stressad.
– Fel person på fel plats och under stress. Det kan vara en undersköterska som fäller dumma kommentarer eller en läkare som är för hårdhänt, ställer en dum fråga eller har för bråttom. Men bemötandet i sin helhet är väldigt fungerande. Kvinnorna känner sig omhändertagna.
Respekt och empati viktigt
Och bemötandet i vården betyder mycket för en våldtagen kvinna. I enkäten svarar 92 procent av kvinnorna att det är mycket viktigt att vårdpersonalen bemöter dem med respekt och empati. Bemötandet kopplas till någon form av upprättelse efter händelsen.
– För många av dem blir mötet med vården en god erfarenhet, som kan göra det lättare för en del kvinnor att berätta om våldtäkten för sin familj – de känner att de inte är ensamma om det här längre.
Något de våldtagna kvinnorna lyfter fram är tid, både att undersökningen i sig får ta tid och att de inte måste vänta alltför länge på att få komma in i ett undersökningsrum.
– Att de inte behöver vänta för länge är jätteviktigt. I min studie finns kvinnor som har sökt vård men gått därifrån när det har tagit för lång tid att få komma in. Då struntar de hellre i att göra en medicinsk undersökning.
Kontrollförlust
En annan sak kvinnorna pekar på är information, att det är viktigt att de får veta vad som kommer att hända och i vilken ordning det kommer att ske.
– Våldtäkt handlar mycket om kontrollförlust, och att ge kvinnorna mycket information efteråt är att ge tillbaka kontrollen. Personalen kan säga ”Nu ska vi göra det här, hur vill du att vi gör det: ska jag fråga innan eller ska jag bara göra det snabbt och få det överstökat?” Det är väldigt hjälpsamt. Då känner kvinnorna att ”De ser mig och är måna om att det blir som jag vill ha det”.
Lisa Rudolfssons studie kan sammanfattas med att personalen gör ett bra arbete, men att det ibland saknas tid i vården. Det finns också en del brister när det gäller lokalerna, i alla fall när det kommer till de allmängynekologiska mottagningarna.
– Nu har de byggt om på Sahlgrenska, men förut låg väntrummet i slutet på korridoren. De kvinnor som då anlände med polis upplevde att det blev som en walk on shame, de fick paradera nerför korridoren ihop med polisen. Kvinnorna skulle helst vilja sitta i egna väntrum, kanske mindre sterila rum. Det behövs inget dyrt, kanske bara ett litet krypin med en lite bekvämare fåtölj.
”Personalen gör ett bra jobb”
I det avseendet märks också en skillnad mellan de kvinnor som har kommit till en vanlig gynakut och de som har fått vård på den särskilda mottagning för våldtagna kvinnor som finns på Södersjukhuset i Stockholm. Där finns kortare väntetider och kvinnorna får sitta i ett eget rum, inte i en korridor ihop med andra.
– Det är också ett mer ombonat rum där de till exempel kan få en kopp kaffe, och personalen har mer tid med varje patient jämfört med allmängynekologiska mottagningar. Det är uppenbart att det finns ett behov av fler specialmottagningar, men det är viktigt att säga att det fungerar bra även på gynakuten – tack vare personalen, som gör ett bra jobb.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
LÄS OCKSÅ:
Vårdpersonal som möter våldtagna kvinnor kan bli rädda för sin omvärld
Vård i VGR efter sexuella övergrepp
Den 29 november förra året beslöt regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen (VGR) att slopa patientavgiften för personer som söker vård efter att ha blivit utsatta för våldtäkt och sexuella övergrepp. Tidigare var det bara avgiftsfritt för den som blev transporterad till akutmottagningen av polis.
År 2020 beslutade regionfullmäktige i VGR att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) i uppdrag att utreda hur vården för personer som utsatts för våldtäkt ska förbättras i regionen.
Efter en utredning från VGR:s koncernkontor beslöt HSS sommaren 2022 att:
- uppmana styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset att se över hur sökvägarna till den akuta vården kan tydliggöras för män och transpersoner som har utsatts för sexuella övergrepp, och
- uppmana Regionhälsan att koordinera kunskapshöjande insatser i hälso- och sjukvården när det gäller vård kopplad till sexuella övergrepp, och dessutom bevaka behovet av utbildning, kompetenshöjning och forskning på området.
Därutöver finns ett förslag om att inrätta en särskild mottagning för vård efter sexuella övergrepp, men inte en akutmottagning utan en mottagning som ska ge vård och stöd i ett senare skede efter övergreppet. HSS ser positivt på förslaget, men ännu har inga beslut fattats.