Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Bild: Ellinor Smederöd

Nutidens upptäcktsresande jobbar på Västra Götalandsregionen

En miljon arter riskerar att dö ut till nästa sekelskifteett minst lika skrämmande faktum som vilken klimatkris som helst. Men världen över sker ett idogt arbete med att rädda de arter som räddas kan, bland annat på Botaniska trädgården i Göteborg.

I den vackra trädgården i kanten av centrala Göteborg jobbar Hanna Tornevall, förvaltningschef för Botaniska. Hon visar runt i det för dagen snötäckta landskapet intill Änggårdsbergen där flera nya växthus nu byggs och rustas för framtiden.

– Vi har hållit på med biologisk mångfald i hundra år! Det är hundra år av resor och insamlade växter som vi sedan har planterat här. Uppdraget som botanisk trädgård innebär att ha ett urval av världens arter representerade i våra växtsamlingar, säger Hanna Tornevall.

Insamlingsresorna har under åren gått till såväl nära som avlägsna platser, som Rumänien, Öland och regnskogen i Brasilien. Under en av de senaste upptäcktsresorna i Iran hittades helt nya arter av Dionysia, en kuddviva som trivs i landets bergstrakter. I dag är Botaniska trädgården en av få platser i världen som har nästan alla kända arter av just Dionysia.

– För bevarandet av arter krävs också en stor odlingskompetens. Växter dör i trädgården precis som våra krukväxter gör ibland. Hemma löser vi vanligtvis det med att köpa nya, här kan vi inte köpa nytt. Så odlingskompetensen hos våra trädgårdsmästare är något vi är särskilt stolta över.

Trädet från Påskön räddat från utrotning

En riktig utmaning för såväl forskare som trädgårdsmästare är det omtalade Påsköträdet eller Toromiro som det även kallas. I Botaniska finns det enda kvarvarande exemplaret som säkert härstammar från det sista trädet på Påskön.

Påsköträdet. Bild: Björn Aldén

– Det var upptäcktsresande Thor Heyerdahl själv som tog kontakt med oss. Han hade tagit med sig frön från trädet, som sedan utrotades 1962. Vi har ännu inte lyckats med att återplantera det i det vilda. Men det kanske lyckas en dag!

Påsköträdets eftertraktade virke användes bland annat för att resa statyer och tillverka kanoter. Trädet med de säregna gula blommorna föll därför offer för skövling.

Artrikedom viktig för vår överlevnad

Det finns mellan 5 och 100 miljoner arter på vår planet men bara 1,6 miljoner har fått ett namn. De flesta känner vi inte till. I detta oöverskådliga sammanhang är människan bara en liten del, men just människan har stort inflytande. Hanna Tornevall menar att vi kan göra mycket för att påverka utgången inför nästa sekelskifte.

– Hotet mot den biologiska mångfalden är ingen ny fråga, det är något vi har känt till länge. Men visst är det så att vi börjat prata mer om det på senare år. Det är bra! Frågan är lika central som klimatförändringar. Det är även viktigt att vi förstår kopplingarna mellan dessa två frågor, säger Hanna Tornevall och fortsätter:

– Människans ändrade markanvändning är det stora hotet. Vår alltmer ökande konsumtion och produktion är bakomliggande orsaker. Vi är helt beroende av fungerande ekosystem för vår livsmedelsproduktion, för reglering av klimatet och för friska livsmiljöer. Om vi räddar växterna, då klarar vi många insekter och djur på köpet – och motverkar samtidigt klimatförändringarna!

Trädgårdar öppna för forskning

I Sverige finns fem ackrediterade botaniska trädgårdar som har vetenskapliga växtsamlingar registrerade i databaser och öppna för forskning. Trädgårdarna delar ständigt fröer med andra botaniska trädgårdar runt om i världen. Flera andra aktörer jobbar också med biologisk mångfald – ofta i samarbete med trädgårdarna, till exempel universiteten.

Insamlingsresa till Rumänien. Bild: Henrik Sjöman

I Västra Götalandsregionens regi sker ett aktivt arbete på bland annat naturbruksgymnasierna, Naturhistoriska museet och Västfastigheter som startat flera initiativ runt de egna fastigheterna, exempelvis på Skaraborgs sjukhus.

– Botaniska har ett forskningsuppdrag och ett pedagogiskt uppdrag. Därför ska trädgården alltid vara tillgänglig för besökare. Att sprida kunskap är viktigt, vi samarbetar med skolor i hela Västra Götaland och har egna pedagoger. Folkbildning och att utbilda vuxna är minst lika viktigt. Vi vill att kunskapen om biologisk mångfald ska finnas med i de beslut som fattas, i hela samhället.

Text: Tina Hedegaard
vgrfokus@vgregion.se

LÄS OCKSÅ:


Så kan du förbättra den biologiska mångfalden

  • Fundera på din konsumtion och hur du reser. Hur produceras och transporteras saker?
  • Hylla myllret – se till att din trädgård eller balkong har blommor som blommar under en längre tid av året och som kan pollineras av vilda insekter. Satsa gärna på tidiga vårblommor.
  • Städa inte så noga i trädgården. De lite risigare ställena blir bon för många varelser, till exempel igelkottar, insekter och fåglar.

Så jobbar VGR med biologisk mångfald

Västra Götalandsregionen (VGR) är den enda regionen som är huvudman för en botanisk trädgård i Sverige. Arbetet med att bevara biologisk mångfald har praktiserats där i 100 år.

VGR stöttar även Göteborgs centrum för globala diversitetsstudier (GGBC) och det nystartade projektet SAMBIO. Göteborgs Botaniska trädgård, Naturhistoriska museet och Naturbruksförvaltningen ingår som partners i GGBC.

Tre områden har identifierats av regionen som särskilt viktiga i det interna arbetet: insatser som kan göras kring egna fastigheter, insatser i samband med val av livsmedel samt insatser vid inköp av andra produkter. Västra Götalandsregionen vill också vara en aktör i samarbetet med till exempel kommuner, universitet och företag. Flera breda samarbeten, nationellt och internationellt, har också startats. Biologisk mångfald är ett av de prioriterade områdena i Miljömål 2030, ett av VGR:s styrdokument.


Biologisk mångfald med fyra fokusområden

Västra Götalandsregionen (VGR) satsar på att utveckla sitt arbete med biologisk mångfald.

Under förra året antog miljönämnden en plan för 2022–2024 där inledningsvis fyra fokusområden valts ut; kunskapsuppbyggnad, markanvändning, biologisk mångfald och det finansiella systemet, samt metoder för att mäta biologisk mångfald.

Flera projekt har påbörjats och nyligen beslutade Västra Götalandsregionens miljönämnd att tilldela cirka fem miljoner kronor för ett fortsatt arbete. De går bland annat till Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier som vill länka samman forskare, beslutsfattare och allmänhet kring biologisk mångfald samt utöka och vidareutveckla forskningen.


Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald är mångfald i ekosystem, mellan arter och inom arter (genetisk mångfald).

De största hoten är: 1) Förlust av livsmiljöer, 2) Överexploatering av arter, 3) Klimatförändringar, 4) Invasiva arter och sjukdomar samt 5) Föroreningar.

Källa: IPBES (The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services 2019).