Förra året gjordes en satsning på att öka antalet operationer vid Alingsås lasarett. Tack vare planering, rekrytering, engagerad personal och förbättrade flöden kunde 1 042 extra operationer genomföras under 2022, framför allt inom kirurgi, urologi och gynekologi.
Pandemin satte hårt tryck på sjukvården, och många planerade operationer fick skjutas upp. Det har skapat ett uppdämt vårdbehov, där patienter över hela landet har fått vänta längre än vanligt på sin operation.
Vid Alingsås lasarett fattades beslut om att försöka hjälpa till att få ner köerna genom att göra en särskild satsning på operationer och ta emot patienter från hela Västra Götalandsregionen (VGR).
– Vi har duktig personal som hade lust att göra det här, och så hade vi de fysiska förutsättningarna: vi hade två tomma operationssalar där vi nyligen hade flyttat verksamhet till andra lokaler. Så vi hade möjlighet att komma igång ganska snabbt, säger Johan Kling, verksamhetschef för Anestesi, operation och intensivvård vid Alingsås lasarett.
Mer personal behövdes
Med hjälp av VGR:s koncernkontor skissades en plan fram. I stället för att operera på kvällar och helger, vilket hade skapat mycket övertid hos medarbetarna, var ambitionen att öka antalet operationer under verksamhetens ordinarie tider. För att klara det behövdes mer personal.
– Vi rekryterade framför allt specialistsköterskor, undersköterskor och anestesiläkare. När det gäller operatörer har vi både utökat kapaciteten och schemalagt smartare. Vi hade inte tillräckligt med operatörer inom gynekologi så där startade vi ett samarbete med Skaraborgs sjukhus som har skickat hit gynekolog, det har varit jättelyckat.
Medarbetarna delaktiga i processer
Att rekrytera har varit det stora arbetet, menar Johan Kling. Alingsås lasarett har knutit till sig både nyutbildad och mer erfaren vårdpersonal, totalt har det blivit omkring 15 nya medarbetare. För att kunna göra det har det krävts en välfungerande administrativ apparat, men också ett gott rykte och löften om att få göra mycket nytta på arbetsplatsen.
– I dag är det anmärkningsvärt både att lyckas rekrytera och att behålla personal. Man hör ofta att ”det finns salar, men inte personal”. Det vi har gjort handlar mycket om arbetsmiljö och meningsfullt innehåll i jobbet. Människor vill göra nytta på jobbet. Vi har varit tydliga med att hos oss får personalen jobba med det de är utbildade för, och de får också vara med och bestämma hur vi ska jobba.
I satsningen har medarbetarna varit delaktiga i att ta fram bättre flödesprocesser. Tack vare utvecklade arbetssätt kan arbetet löpa på i högre takt – trots att det ibland innebär just att personalen tar sig an andra arbetsuppgifter än sina vanliga.
– Ska man effektivisera behöver man bryta mot en och annan konvention, det spelar till exempel ingen roll vem som knyter operationsrocken – bara den blir knuten. Om det tar tio minuter för en läkare att bli klar med dikteringen efter en operation men tjugo minuter för de andra i teamet att bli klara med sitt – varför ska då läkaren sitta och vänta under tiden? Sådana processer är vi bra på, hur vi ska göra det så effektivt som möjligt för att utnyttja operationssalen hela dagen.
Lockar inte med högre löner
Johan Kling menar att det är precis detta, att medarbetarna känner att de gör nytta, som gör att de trivs och stannar – det är inte så att Alingsås lasarett lockar med högre lön än andra.
– Det finns inget ekonomiskt incitament här, och övertid är en marginell företeelse hos oss. Enstaka insatser kan man lösa med en övertidmodell, men vi strävar efter att det här ska vara en permanent lösning och då får man jobba på ett annat sätt.
Totalt gjordes 1 042 extra operationer under året, vilket innebar en ökning med ungefär 40 procent jämfört med ett vanligt år på Alingsås lasarett. Johan Kling är noga med att påpeka att de extra operationerna inte påverkade den ordinarie verksamheten.
Under 2023 fortsätter satsningen, och planen är att ta emot lika många patienter i år.
Vad tar ni med er från förra året?
– Patienterna som blir opererade är väldigt tacksamma för vår personals fantastiska insats. Det var mycket administrativt arbete innan, men när organisationen väl fanns på plats var det otroligt roligt. Vi har känt att vi har fått göra mycket nytta, vi har kunnat tänka nytt och tänka i effektiva flöden, att verkligen utnyttja de resurser vi har – det har vi jobbat mycket med.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
Fakta
När pandemin började klinga av gick VGR:s koncernkontor ut till alla sjukhusförvaltningar inom regionen och frågade om det fanns möjlighet att hjälpa till att beta av operationskön. De sjukhus som anmälde sig tog sedan emot patienter från hela regionen, utifrån var de största behoven fanns.
Vid Alingsås lasarett utgjorde andelen “tillsända” patienter nästan 30 procent av de planerade operationer som genomfördes under 2022 (av 3 581 planerade operationer var 1 042 inom satsningen på att korta köer).
De extra operationerna vid Alingsås lasarett gjordes framför allt inom kirurgi, urologi och gynekologi, det var till exempel många galloperationer och operationer av bråck.
– Det var där det största behovet fanns och den största viljan att skicka patienter från andra delar av regionen, säger Johan Kling.
En positiv bieffekt av satsningen, menar han, är att de sjukhus som har skickat patienter till Alingsås nu får lättare att prioritera i sina egna köer.
Något som har blivit tydligt i satsningen är att det är en stor vinst om samma system används över hela regionen. Om en patient till exempel har fyllt i en digital hälsodeklaration på ett sjukhus, och sedan blir opererad på ett annat, sparas både tid och pengar om hen slipper fylla i ytterligare en hälsodeklaration där.
Alingsås lasarett har fått ordinarie ersättning per operation.
– Det här är inget vi har gått mycket plus på, men i bästa fall når vi ett nollsummeresultat, säger Johan Kling.
Idéerna kring arbetssätt på Alingsås lasarett sprids nu inom Sjukhusen i Väster (som förutom Alingsås lasarett består av Angereds Närsjukhus, Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus), och även nationellt, via Nätverket för operationsplanering.
Fler insatser för kortade köer:
Uppgiftsväxling inom mammografin bidrar till kökortning (Sahlgrenskaliv)
Sjuksköterskor och undersköterskor utbildades för att kunna ta över en del av röntgensjuksköterskornas arbetsuppgifter. På så sätt kortades väntetiderna för patienter till mammografiscreening.
Konkreta insatser kapade köer på strålbehandlingen (Sahlgrenskaliv)
Nya arbetssätt och digital omställning ska effektivisera sjukvården. Men vad betyder det i praktiken? Det vet medarbetarna på Strålbehandling Sahlgrenska, som tar emot en ny patient varje kvart. Nya arbetsrutiner har både kortat köerna och gett bättre arbetsmiljö.
Höstens kökortningsinsatser är igång (Sahlgrenskaliv)
Det mobila operationsteamet är i gång efter sommarperioden och nu planeras flera kökortningslördagar framöver. Målet är att beta av det uppdämda vårdbehovet efter pandemin till årsskiftet.
Innovationsplattformen och ortopedin i samarbete för att korta köer (Sahlgrenskaliv)
Innovationsplattformen har tillsammans med verksamhet ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset drivit ett innovationsprojekt för att bland annat korta köerna till operation inom artrosvården.