En person som har övervikt under barn- och ungdomsåren löper högre risk att få blodpropp i vuxen ålder. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
– Vi behöver ta hand om våra barn och unga från start. Den ökade risken för sjukdom uppstår inte bara plötsligt i medelåldern utan börjar genereras tidigare i livet, säger Lina Lilja, ansvarig forskare och barnhälsovårdsöverläkare på Västra Götalandsregionen.
Den aktuella studien har samlat in längd och vikt från BVC- och skolhälsovårdsjournaler i Göteborg samt från mönstringsundersökningen för 37 672 män födda 1945–1961. Dessa uppgifter kopplades sedan till registeruppgifter rörande vilka av individerna i studien som drabbats av blodpropp, efter 20 års ålder och fram till i genomsnitt 62 års ålder.
– Vår hypotes var att ett högt BMI i olika åldrar är kopplat till sjukdom senare i livet. Men vi har inte vetat i vilken ålder det börjar blir riskfyllt. Det handlar om när man börjar generera risk i livet och är viktigt med tanke på hur förebyggande åtgärder ska utformas, säger Lina Lilja.
Det har varit känt tidigare att övervikt i vuxen ålder är en riskfaktor för blodproppar. Den här studien visar att en person som har övervikt som barn, men inte som vuxen, också har en förhöjd risk. En blodpropp som upptäcks i tid kan behandlas, men den kan också bli livshotande om den lossnar och åker med blodet till lungorna och fastnar.
Ska inte peka ut individer
Studien är en del av ett större forskningsprogram som spänner över flera områden, bland annat allvarliga sjukdomar med hög dödlighet och sjukdomar som redan tidigare har visat sig ha koppling till högt BMI. Att kunna visa kopplingen mellan hög vikt i barn- och ungdomsår och hälsoproblem i vuxen ålder är ett stort framsteg.
Tidigare studier från gruppen har även visat på högre risk för cancer relaterad till obesitas (ohälsosam övervikt) om en person är överviktig som barn, och koppling mellan hög vikt i puberteten och hjärt- och kärlsjukdom i vuxen ålder.
– Ett skäl till att vi tittade på detta nu är den så kallade obesitas-epidemin som pågår i världen. Hälso- och sjukvården kommer framåt att påverkas av detta. Det finns en oro för att de vinster och framsteg vi gjort i vården kan komma att vägas upp av sjuklighet till följd av den ökade förekomsten av obesitas.
15 procent av skolbarnen har övervikt
Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att år 2017 hade 15 procent av alla skolbarn mellan 11 och 15 år en övervikt eller obesitas. Internationellt kan detta jämföras med WHO:s siffror att övervikt och obesitas hos barn i åldrarna 5–19 år har ökat från 4 procent 1975 till cirka 18 procent 2016.
Stora händelser i samhället påverkar också: en annan studie från Sahlgrenska Akademin visar att 4–5-åringars BMI steg under pandemin.
Förutom att forska på Göteborgs universitet, är Lina Lilja också överläkare på Central Barnhälsovård på Västra Götalandsregionen. Det är en verksamhet som stöttar alla BVC-mottagningar i deras arbete, genom att bevaka forskning, utbilda personal och utveckla arbetsmetoder.
Handlar om hälsan
Där jobbar även dietisten Maria Bengtsson. Hon och Lina Lilja är helt eniga: det handlar inte om hur barnen ser ut, det handlar om deras framtida hälsa.
– Hälso- och sjukvården har ett jättestort ansvar, speciellt på BVC där vi träffar i princip alla barn och föräldrar. Där kan vi stärka föräldrar till goda vanor och prata om hälsa. Vi har också ett ansvar att tidigt identifiera och sätta in rätt insatser, säger Maria Bengtsson.
Ska vara naturligt att prata om mat
BVC träffar familjer över många år och följer Barnhälsovårdens nationella program där både fysisk hälsa och levnadsvanor är en del. Under tre av besöken är familjens mat- och levnadsvanor i fokus.
Alla föräldrar ska få ta del av samma information och kunskap, så att alla barn ska få en jämlik möjlighet att må bra. Det ska vara naturligt att prata om mat och rörelse som en del av god hälsa, precis som vaccinationer eller sömn.
– Vi skulle kunna jobba mycket mer med tillgång till fysisk aktivitet, bra mat, färsk frukt och grönsaker, men det är också samhällsstrukturer som ska förändras. I dag läggs väldigt mycket ansvar på individen, vilket är jättesvårt. Vi har sådan tillgång till mat och snabba kalorier. Då är det inte så lätt att göra rätt val.
Förebygga i stället för att behandla
Det förebyggande arbetet är nyckeln – det finns begränsade resurser inom hälso- och sjukvården för att hjälpa en person, oavsett ålder, som söker stöd och behandling för övervikt. Maria Bengtsson menar att det handlar om resurser – och kunskap.
– Resultat som Lina Liljas studie måste upp i samhället så vi kan prata om det. Vi måste hålla två tankar i huvudet samtidigt: Vi måste skapa en förståelse om varför vi följer och reagerar, men frågan måste också kunna lyftas på ett sätt som inte upplevs kränkande eller stigmatiserande.
I Västra Götalandsregionen finns ett unikt processteam som kombinerar det hälsofrämjande, förebyggande och behandlande arbetet gällande ohälsosam vikt hos barn. Men hälso- och sjukvården och samhället måste samverka.
– Vi vill trycka på att prevention av livsstilssjukdomar behöver startas tidigt i livet och resurserna måste finnas från start, säger Lina Lilja.
Text: Josefin Brosché Hagsgård
vgrfokus@vgregion.se
Om BMI
Det har ofta lyfts i debatten att BMI är ett dåligt mått på hälsa och Lina Lilja är medveten om kritiken. Men trots de begränsningar som finns är BMI värdefullt i den kliniska bedömningen av barn och unga, menar hon. På gruppnivå har BMI stora fördelar genom sin tillgänglighet. Resultaten från studien ska inte användas för att bedöma risk hos enskilda personer, utan på gruppnivå, och budskapet från studien kan användas av till exempel beslutsfattare och barnhälsovård.
– Vi hade jättegärna tittat på andra parametrar, men vill man göra den här typen av studier får man använda de mått som finns tillgängliga. BMI är ett lättillgängligt mått, det är uppgifter som finns för de flesta, bland annat genom det fina arbete som görs inom barn- och skolhälsovård, säger Lina Lilja.