Det ser ut att bli en riktigt varm sommar i år. Men det som kan vara härligt för vissa kan bli rejält besvärligt för andra. Värmeböljor innebär risker för äldre och vissa medicinska riskgrupper. Den som inte skyddar sig kan råka illa ut.
– Vi behöver alla förbereda oss. Dels för vår egen del men också vara beredda på att ta hand om våra anhöriga och vänner som kan behöva hjälp i värmen, säger Marga Brisman, regionchefläkare Västra Götalandsregionen.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram vägledning och handlingsplaner för hur man hanterar värme som riktar sig till såväl invånare som anställda inom vård och omsorg. Vägledningen finns här.
Särskilt utsatta
Myndigheten listar följande grupper som särskilt utsatta:
- Äldre
- Kroniskt sjuka
- Personer med funktionsnedsättning
- Små barn och gravida
- Personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.
I sitt material skriver de: Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera ökad svettning blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i allvarlig hjärtsvikt. Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.
”Ta det lugnt i värmen”
– Det är viktigt att vi var och en tar det lugnt i värmen. Att vi dricker vatten och får i oss vätska även om vi inte känner oss törstiga, att vi ser till att det inte blir för varmt inomhus eller ger oss i väg och gör massa saker mitt på dagen när det är som varmast, säger Marga Brisman.
Finns det varningstecken vi ska vara uppmärksamma på?
– Ja det finns flera. Till exempel om du inte kissar så är det ett tecken på att du druckit för lite. Huvudvärk, trötthet och att man känner sig matt kan vara andra varningstecken.
Personer i riskgrupp har extra svårt att hantera värmen. Små barn har oftast inte utvecklat sin förmåga att svettas och hos äldre kan kroppens temperaturreglering och förmåga att känna törst bli sämre. Därför är det viktigt att omgivningen är uppmärksam.
– Har man någon äldre som bor i en lägenhet som blir jättevarm så kan man överväga om man kan flytta den äldre tillfälligt och det är viktigt att man inom äldreomsorgen ser till att det finns utrymmen där det finns svalka, säger Marga Brisman.
Hur har Västra Götalandsregionen förberett sig för att hantera värmen?
– Vi som arbetar med patientsäkerhet, chefläkarna inom VGR, har diskuterat sommaren och skickat ut de rekommendationer Folkhälsomyndigheten tagit fram. Vare sig man är anställd inom den kommunala omsorgen eller inom regionen är det viktig att man tar till sig råden och prioriterar omvårdnaden. Men sen är det också viktigt att vi tittar på våra scheman och ser till att det finns utrymme för pauser, att vi själva dricker vatten och skyddar oss från värmen, säger Marga Brisman, regionchefläkare Västra Götalandsregionen.
Viktigaste råden
Folkhälsomyndigheten ger följande råd vid värmebölja:
- VAR UPPMÄRKSAM PÅ INOMHUSTEMPERATUREN Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Risken ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.
- DRICK MER Vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som t.ex. grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka.
- ORDNA SVAL MILJÖ Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.
- ORDNA SVALKA En sval dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.
- TA DET LUGNT Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
- FÖRVARA LÄKEMEDEL RÄTT Om ditt läkemedel är temperaturkänsligt finns information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.
- VAR UPPMÄRKSAM Varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, t.ex. vätskedrivande, kan dosen behöva justeras.
- Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.
Text: Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se
Fakta: Folkhälsomyndighetens råd
Råd vid värmeböljor – Till dig, dina vänner och anhöriga (folkhalsomyndigheten.se)
Råd vid värmeböljor till personal inom vård och omsorg (folkhalsomyndigheten.se)