Antalet fall av hudcancer ökar kraftigt i Sverige. Ändå är det många som struntar i att skydda sig mot solen, eller som använder solskyddsmedel fel.
– Om vi tillämpar ett solsäkert beteende i dag slipper vi se fortsatt dyster hudcancerstatistik i framtiden. Att vara i solen för att bli brun är helt omodernt, säger hudläkaren Sam Polesie som ger sina bästa tips för att undvika solskador.
De senaste tio åren har antalet hudcancerfall i Sverige ökat med nästan 40 procent (invasiva melanom, det som ofta kallas malignt melanom) respektive nästan 60 procent (övriga sorter, huvudsakligen skivepitelcancer), visar siffror från Strålsäkerhetsmyndigheten. Utöver det drabbas ungefär 50 000 personer av basalcellscancer varje år.
Siffrorna skulle kunna pressas ner om vi tillämpade ett annat förhållningssätt till solen, menar Sam Polesie, hudläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Ta detta på allvar! Till exempel är det jätteviktigt att det finns skuggmiljöer på offentliga platser. Exempelvis ska förskolebarn inte behöva ”söka sig till skuggan”, utan skuggiga platser ska vara ett självklart inslag i det offentliga rummet. De insatser som görs i dag kommer att få konsekvenser om 30–40 år. Vi måste börja jobba för att få ett solsäkert beteende på alla stadier i samhället, säger han.
Undvik direkt sol
Det absolut viktigaste rådet för att slippa solskador – som senare kan leda till hudcancer – är att undvika direkt solexponering mellan klockan 11 och 15 under månaderna april till och med september, menar Sam Polesie.
– Då ska man undvika att vara i direkt solljus utan i stället söka sig till skugga, och gärna använda solhatt med brätte. Täckande kläder är utan tvekan det viktigaste solskyddet.
Solskyddsmedel – som kräm, sprej, stift och mousse – ska därför användas som komplement till täckande kläder, men det är viktigt att det ses just som ett komplement, menar Sam Polesie. Många använder dessutom solskyddsmedlen fel.
– Vi använder i snitt bara 25–50 procent av den mängd som ska användas för att uppnå den solskyddsfaktor som står på förpackningen. För att komma upp i rätt nivå ska man vara åt det vitare hållet efter att solkrämen har lagts på. För att kompensera för underanvända solskyddsmedel är det ett tips att i stället använda starkare solkräm: SPF ska vara över 30, men helst 50+. Det har effekt.
Använd inte gammal solkräm
Vilken sort som används är mindre viktigt: alla solskyddsmedel som säljs på svenska apotek och har en UVA-cirkel på förpackningen fungerar bra, menar Sam Polesie. Men det är viktigt att applicera skyddet på nytt efter två-tre timmar, och alltid efter kontakt med vatten – även om det står ”vattenfast” på förpackningen.
För att få rätt effekt är det också viktigt att produkten är hyfsat ny, använd alltså inte ett solskyddsmedel där bäst före-datumet har passerat.
– Men tillämpar du ett solsäkert beteende där täckande kläder är grunden behöver du inte använda rikliga mängder solkräm. Samma sak om du håller dig i skuggan när solen är som starkast. Om du badar på sena eftermiddagen i stället för mitt på dagen behöver du inte heller ha använda lika mycket solskyddsmedel.
Kroppen hinner inte läka skadorna
Den som bränner sig i solen får kortsiktigt en kraftig inflammation i huden, där det kan uppstå blåsor, därefter börja huden flagna. Det kan göra väldigt ont, men besvären lägger sig oftast på några dagar. Men om huden utsätts för många sådana tillfällen hinner kroppen inte läka skadorna. Då skapas permanenta DNA-skador som utgör grunden för att hudcancer kan bildas i huden.
– Många bäckar små kan leda fram till hudcancer. UV-exponering ökar främst risken för icke-melanom hudcancer som inkluderar basalcellscancer, som oftast kallas basaliom, och skivepitelcancer, men ökar även risken för melanom. Det är höljt bortom allt tvivel att användning av solskyddsmedel skyddar mot utveckling av hudcancer av icke-melanom typ, säger Sam Polesie.
Bra att ha solskyddsmedel stående på jobbet
Många tänker på att använda solskydd på stranden, under trädgårdsarbete och i skidbacken. Men det finns andra tillfällen som också är viktiga att ha i åtanke, men som är lätta att glömma. Ett sådant exempel är om vi är ute och går eller cyklar under de timmar då UV-strålarna är som starkast.
– Då ska vi också vara försiktiga, och smörja in de delar som täckande kläder inte når, exempelvis underarmar, handryggar och ansikte. Det är naturligtvis bra att ha ett solskyddsmedel stående på arbetsplatsen och ett hemma, säger Sam Polesie och fortsätter:
– Samma sak på lunchen: sätt dig i första hand på en plats som skyddas av ett parasoll. Om det saknas skugga, vänd ryggen mot solen och använd keps eller hatt. Njut gärna av värmen som sommaren ger, men undvik den direkta solen under de mest intensiva timmarna.
Kontakta vårdcentral för undersökning
Vad är då viktigt att hålla koll på när det gäller hudens utseende?
Melanom uppkommer oftast i en till synes frisk hud, men kan även uppstå i ett melanocytnevus (det som i folkmun ofta kallas för födelsemärke eller leverfläck). Om det uppstår en pigmenterad, oftast flerfärgad hudförändring som växer, eller om ett melanocytnevus börjar växa eller blöda, ska du kontakta din vårdcentral för undersökning.
Den senaste tiden har det kommit ett flertal appar där det går att få vägledning om misstänkta hudförändringar är farliga. Sam Polesie menar att många av dessa appar saknar CE-märkning och därför inte är säkra att använda.
Vårdcentraler har numera tillgång till så kallade dermatoskop, som förstorar huden tio gånger och är utrustade med starkt ljus. Redan där kan oftast vårdcentralsläkaren avfärda hudförändringen som ofarlig, andra gånger syns tecken på något mer elakartat och då skrivs remiss till hudklinik.
– Inom Västra Götalandsregionen finns dessutom ett välfungerande system där vårdcentralsläkare skickar bilder på hudtumörer till hudläkare för bedömning. Detta fungerar smidigt och innebär att vi kan prioritera inkommande remisser mycket bättre än tidigare, då vi endast förlitade oss på pappersremisser utan bilder.
Soltrenden kan bygga på misstag
Under 1700- och 1800-talen var det modernt att ha en ljus hy som inte var utsatt för solexponering, menar Sam Polesie. Det var först på 1920-talet som trenden att sola startade. Det kan ha skett genom ett misstag: designern Coco Chanel råkade bränna sig i solen under en semester på Franska Rivieran och efter det ville andra ta efter.
Trots att det har gått ett sekel sedan dess, och forskning visar hur farlig UV-exponering kan vara, fortsätter många att sola för att bli bruna.
– Ett beteende som syftar till att bli ”solbränd” ingår i en svunnen tid. Att säga ”Vad du är solbränd” som något positivt tyder på en låg kunskapsnivå. Att vi fortfarande använder begrepp som ”leverfläck” och ”födelsemärke” tyder på att gemene man vet ganska lite om huden, och vi behöver därför öka medvetandegraden om den, säger Sam Polesie.
Text: Elin Widfeldt
vgrfokus@vgregion.se
Tänk på detta!
- Mellan 11 och 15 är solens strålar som farligast och det är viktigast att skydda sig. Sök skugga, använd skyddande kläder och hatt, gärna UV-hatt på barn.
- Solglasögon är också viktigt, särskilt för barn. Även deras ögon behöver skyddas från solen.
- Solskydd ska återappliceras flera gånger under dagen. Två–tre timmar efter första strykningen ska mer solkräm appliceras.
- Mousse, sprej, kräm – det spelar ingen roll vilket solskydd du använder, så länge det är en UVA-cirkel på förpackningen och säljs på svenska apotek. Det kan vara bra att ha ett cerat/läppstift som solskyddsmedel, läpparna är också utsatta.
- På stranden och på andra ställen nära sjöar och hav blir det en reflektion av UV-strålningen, så även den som sitter i skuggan nås av den.
- Samma sak gäller i snö, det vill säga i skidbacken: UV-strålningen når dig även om du inte är direkt i solljuset.
- Skydda dig även vid molniga dagar. UV-exponeringen kan vara stark ändå. UVA och UVB tränger igenom molnen. Tänk också på att solen kan vara stark under hela året.
- Personer som har ett utomhusarbete och inte har möjlighet att vara i skuggan, till exempel takläggare, bör vara extra försiktiga. Där är skyddande kläder och solskydd väldigt viktigt.
- Vissa läkemedel och krämer kan göra dig mer känslig för solen.
- Att skydda sig mot solen är viktigt för alla, men särskilt för ljushyllta personer (hudtyp 1 till 3).
- Strålsäkerhetsmyndigheten har en webbplats där du kan räkna ut vilken hudtyp du har. Där kan du se hur länge du kan vara ute i solen.
- 1177.se har information om hur du kollar din hud och när du ska söka vård.
Hudcancer
Sverige har ett högt antal fall av hudcancer varje år i jämförelse med andra länder, nästan i nivå med Australien och Nya Zeeland.
Gemensamt för alla sorters hudcancer är att solexponering med UVA- och UVB-strålar är en bakomliggande faktor. UV-exponering är den absolut främsta riskfaktorn för icke-melanom hudcancer som inkluderar basalcellscancer, och skivepitelcancer, men ökar även risken för melanom.
Invasiva melanom är en allvarlig sjukdom som drygt 500 svenskar dör av varje år.
Men också icke-melanom hudcancer – som skivepitelcancer, basalcellscancer och läppcancer – kan vara farliga. Drygt 100 svenskar dör av icke-melanom hudcancer varje år.
Olika former av hudcancer
Melanom in situ
- Ett förstadium till invasiva melanom. Vid melanom in situ finns melanomcellerna i överhuden och det finns vid detta stadium ingen risk för spridning i kroppen.
Invasiva melanom
- Uppträder oftast på underben (kvinnor) och på bålen (män).
- Invasiva melanom kan spridas i kroppen.
Basalcellscancer (basaliom)
- Drabbar framför allt ljushyllta som har varit exponerade för UV-exponering över lång tid.
- Kan se ut på olika sätt: som en eksemfläck, en finne eller ett sår som inte vill läka.
- Uppstår oftast i ansiktet, på bålen och på underbenen.
- Växer långsamt. Kan vara mer eller mindre aggressiva och antingen hålla sig på ytan eller växa som en bläckfisk ner i huden, men enbart på den aktuella platsen. Spridning i kroppen är extremt ovanligt.
- Kan opereras, frysbehandlas eller brännas bort.
Skivepitelcancer
- Är som en knapp som växer snabbt och sticker ut från huden. Ofta är tumören lite rodnad och kan vara lite fjällande.
- Förstadiet till skivepitelcancer (skivepitelcancer in situ) kan frysas eller skrapas bort.
- Skivepitelcancer uppträder i solskadad hud som ofta är skrovlig. Den behöver opereras bort.