Öarna i den västsvenska skärgården är älskade besöksmål med sina blommande betesängar och små badvänliga stränder. Nu hotas idyllen av den kraftigt minskade budgeten för naturvård.
– Utan betesdjur och manuell skötsel av naturreservaten växer de öppna landskapen snabbt igen och kommer att se helt annorlunda ut för nästa generation, säger Mattias Lindholm, naturvårdschef på Västkuststiftelsen.
Den bohuslänska skärgården är Sveriges äldsta kulturlandskap som fram tills idag har hållits öppet av betande djur, svedjebruk och slåtter. Skötseln har gjorts möjlig främst genom statliga pengar.
De senaste tio åren har anslagen till naturvård ökat och många naturreservat som tidigare växt igen har kunnat restaureras. Samtidigt har antalet naturreservat ökat från 250 för sju år sedan till 300.
Under 2023 förväntas Länsstyrelsen bilda bortåt 10 nya i Västra Götaland.
Budget minskad med 70 procent
– De senaste åren har varit ett riktigt lyft där vi både har kommit i kapp med tidigare eftersatta områden och även kunnat bygga ut vandringsleder, städa stränder, öka antalet toaletter och annat som främjar både friluftsliv och turism. Det har varit helt fantastiskt, säger Linus Kron, VD på Västkuststiftelsen.
Det kom därför som något av en chock för verksamheten när riksdagen i sitt budgetbeslut för 2023 drog ner anslagen för naturvård med 70 procent. Beslutet får stora konsekvenser inom flera områden. Först och främst är det ett hot mot den biologiska mångfalden.
Invasiva arter
– Utan möjlighet att hyra in betesdjur och sköta annan röjning så riskerar invasiva arter som vresros att ta över stränderna. Den sprider sig snabbt och kan växa ända ner till vattenbrynet där skräp samlas i taggbuskarna. På ljunghedarna breder enbuskarna ut sig och sedan blir det sly och så småningom skog, säger Mattias Lindholm.
När det inte finns pengar till betesdjur eller röjningsarbeten försvinner också arbetstillfällen. Många som tidigare sett en framtid i att jobba med naturvård och turism, kanske i en kombination, kan nu tvingas lägga ner eftersom det är osäkert om de kan klara sin försörjning nästa år. Detsamma gäller djurägare som till och med i år fått betalt för att låta sina kor och får beta på öarna.
Västkuststiftelsens budget ska inte bara räcka till naturvård utan också till parkeringar, spänger, vindskydd, toaletter, strandstädning med mera som främjar friluftslivet.
– Den här drastiska minskningen av pengar till naturvård slår såklart oerhört hårt mot biologisk mångfald, men också mot friluftsliv och besöksnäring. Riksdagen var troligen inte medveten om konsekvenserna av sitt budgetbeslut, säger Linus Kron.
Text: Bettina Axelsson
vgrfokus@vgregion.se
Fakta
Det är de statliga pengarna för naturvård som minskat med 70 procent. Västkuststiftelsen får också pengar från andra håll, exempelvis Västra Götalandsregionen som bidrar med 18 miljoner varav 6 miljoner går till utveckling av vandringsleder, 1,5 till skärgårdstoaletter och resten till naturvård.
Västkuststiftelsen ska bevara och tillgängliggöra den västsvenska naturen. Målet är att skydda ömtåliga naturområden, stimulera biologisk mångfald och skapa platser för naturupplevelser.
Västkuststiftelsens huvudmän är Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Huvudmännen bidrar ekonomiskt till Västkuststiftelsens verksamhet under året.
Västkuststiftelsen arbetar på uppdrag av huvudmännen, länsstyrelser, kommuner, Naturvårdsverket och flera andra aktörer. Finansieringen av stiftelsens verksamhet kommer från olika källor bland annat stiftelsens tre huvudmän.
Mer om Västkuststiftelsen: https://vastkuststiftelsen.se/
Vill du veta mer om västerhavet, klimatet och biologisk mångfald så kan Västerhavsveckan vara något för dig. https://www.vgregion.se/ov/vasterhavsveckan/